I en tillgänglig och attraktiv vinterstad ska invånarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva känna otrygghet på grund av halka och Halkolyckor. Klimatet längs norrlandskusten förväntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och därmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar därför fenomenet Halkolyckor i centralorten Luleå, och försöker besvara frågor som; var fotgängare halkar, vad Halkolyckor kostar samhället, hur samhället kan förhindra Halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekämpningsmetoder som används idag för att förhindra att fotgängare halkar.För att besvara dessa frågor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mätning av gångytors lutning använts för att få ett så brett angreppssätt och så stor förståelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken Luleå kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att Halkolyckor belastar dem då de knappt får några Halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata från olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefär 1200 Halkolyckor har inträffat i Luleå under de tio år (2003-2013) som studerats.

De senaste årens långa och kalla vintrar har lett till ett ökat antal Halkolyckor. Genom att undersöka Halkolyckors utsträckning samt halkskydd som fanns tillgängliga konstaterades det att ett behov av nya halkskydd fanns. Enkäter för att ge svar på användning av halkskydd togs fram och svar från personer i åldrarna 20-65 visade att man överlag inte använde halkskydd. I stor utsträckning berodde det på halkskyddens dåliga kvalité och den negativa stämpeln som fanns på dem . Textila material undersöktes för att finna lämpliga egenskaper.

Livstidsprevalensen för ländryggsmärta är cirka 80%. Av dessa anses 13% ha sitt ursprung i Sacroiliaca-lederna. Vanliga uppkomstorsaker för SI-ledsproblematik är graviditet, feltramp, fallolyckor, sittande på ena sidan eller Halkolyckor. SI-ledstester syftar till att påvisa ökad/minskad ledrörlighet eller provocera smärta. Forskning talar för användandet av smärtprovokationstester, framför allt ?thigh thrust test? och ?compression test? samt användandet av minst 3 positiva tester för diagnostik.

Den senaste svenska vintern var en riktig katastrof som bestod av Ovanliga mängder snö, fukt och kyla, från mitten av december 2009 till mitten av mars 2010. Snömassor orsakade stora problem i tågtrafiken, både nationellt och lokalt. Det påverkade både gods- och persontransporten. Halka och tak ras ledde till personskador och dödsolyckor. Kylan påverkade även elnät som ledde till att människor stod utan värme och belysning.