Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor. Behandlingen av bröstcancerpatienter var mer likartad förr men idag är den mer varierande. Vid bröstcancerdiagnos utlöses en livskris och patienten hamnar i chocktillstånd. Enligt Cullberg (2003) påbörjar detta en process bestående av fyra olika faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att få diagnosen innebär en stor omställning i kvinnornas liv och de har alla olika behov av information och emotionellt stöd under hela sjukdomsförloppet.

Prostatacancer är numera den vanligaste cancerformen hos män. Män med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bättre, vilket innebär att sjukdomen kan upptäckas tidigare och behandlas mer effektivt, därmed lever män längre med sin sjukdom. Män har svårt att prata om känslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, känner de flesta män skam över sin sjukdom och dess konsekvenser Därför är det viktigt för sjuksköterska att få bättre förståelse för männens situation för att kunna ge det stödet som männen själva anser är viktigaste. Syftet med studien var att belysa mäns behov av stöd året efter diagnosen prostatacancer. Metoden som användes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod.

It is not uncommon for math difficulties and reading difficulties to occur simultaneously. Despite this, math and reading difficulties are thought to have different cognitive profiles where math difficulties are linked to number sense; an innate ability to understand, approximate and manipulate both quantities and numerical information, whereas reading difficulties are linked to phonological ability; an innate ability to understand, create representations of and manipulate phonological information. A possible link between the difficulties is that phonological abilities also could affect mathematical ability. Support for this comes from studies where comorbid math and reading difficulties are associated with more severe difficulties in arithmetic ability compared to those with isolated math difficulties. The purpose of this study is to examine whether isolated math difficulties, isolated reading difficulties and comorbid math and reading difficulties can be linked to deficits in number sense, phonological ability or both of these, and whether comorbid math and reading difficulties differ in performance in mathematical tasks compared to isolated math difficulties for children in second grade.

Det finns många orsaker till att en individ behöver genomgå en stomioperation och sedan leva med denna. De vanligaste anledningarna är bland annat de inflammatoriska tarmsjukdomarna, ulcerös kolit och Crohns sjukdom, samt cancer i tjock- och ändtarm respektive urinblåsan. Att leva med en stomi kan påverka en människas livsstil och livskvalitet. För att varje individ skall få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda av sjuksköterskan måste upplevelsen av att leva med en stomi synliggöras. Om denna kunskap inte belyses finns en risk att ett lidande uppstår samt att individens integritet och identitet kan skadas.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.

Inledning: Att vara tonåring och leva med en svårt sjuk och döende förälder är påfrestade och det finns en ökad risk att detta på lång sikt påverkar det psykologiska välbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonåringar och förebygga risk för framtida psykisk ohälsa behöver vi ta reda på mer om deras upplevelser.Frågeställningar: Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och döende förälder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonåringar som förlorat en förälder, som erhållit palliativ vård, inom ett år efter förlusten. Kvalitativ analys användes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonåringar upplever ett ökat ansvar.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Suicid/självmord är idag enligt världshälsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det är välkänt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter där de är skyldiga att bedöma hur stor risken är att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angående hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det är att göra dessa bedömningar och syftet med studien var därför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohälsa. Studiens design var av kvalitativ art där intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier.

Patienter som erhåller strålbehandling mot huvud- och halscancer drabbas i hög utsträckning av behandlingsrelaterade biverkningar. Oral mucosit, skada på munhålans slemhinna, är vanligt förekommande och kan påverka patientens grad av livskvalitet. Sjukvårdspersonal undersöker inte regelbundet munhålan och det kan därför dröja innan tecken på skada uppenbaras. Syftet med denna uppsats var att beskriva omvårdnadsinterventioner vid oral mucosit i samband med strålbehandling mot huvud- och halscancer. Vidare att beskriva om standardisering av omvårdnaden kan lindra behandlingsrelaterad oral mucosit.

Chemicals are everywhere in todays society, in humans, animals as well as nature, and they are difficult to avoid. The chemical industry is regarded to be the fastest growing industrial sector, accounting for ten percent of the global economy. A large amount of chemicals are used to produce hygiene products and cosmetics, products that in Sweden only are consumed in quantities of 110 tons per day. Researchers find it increasingly difficult to determine which chemicals that are dangerous and which that are safe, and how they might affect us in the long run. Correlations have been found between chemicals, diseases and other health effects such as cancer, allergies, reproductive and endocrine disorders.

Bakgrund: Närstående kan uppleva den palliativa vårdsituationen som mycket svår, då det kan vara första gången de konfronteras med en döende människa Att vara närstående till en palliativt sjuk patient kräver stöd åt den närstående, vilka kan vara vänner, familj, sjuksköterska eller i form av ekonomisk hjälp från samhället Syfte: Att kartlägga stöd till närstående då en patient får palliativ vård och stöd till närstående efter patientens död. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Sju kategorier framkom; att delta i stödgrupp, att få emotionellt stöd, att få praktiskt stöd, att vara delaktig i omvårdnaden, att främja hopp, att få stöd efter dödsfallet och att få information. Information som ges till en människa i kris når inte alltid fram. Att som sjuksköterska avsätta tid, vara påläst och inte använda ett svårt språk är avgörande för att samtalet ska falla väl ut.

Följande examensarbete är en litteraturöversikt med syfte att beskriva potentiella strålrisker och metoder för stråldosreducering för patienter och personal i samband med koronarangiografi. I takt med pågående forskning sker en utveckling mot allt mer avancerade undersökningar och behandlingsformer vars utförande i flera fall inkluderar röntgengenomlysning. Exempelvis frambringar koronarangiografi (kranskärlsröntgen) möjligheten att kartlägga förträngningar inuti patientens blodkärl och fortsatt behandling med ballongvidgning, PCI (Percutaneous Coronary Intervention), kan förhindra en potentiell hjärtinfarkt. Tidsmässigt långa procedurer med begränsad användning av adekvat strålskydd kan dock medföra risker såsom hudskador och linsgrumling (katarakt) samt sena effekter avseende genetiska skador och cancer. Kunskap och medvetenhet utgör därmed nödvändiga faktorer för tillämpning av förebyggande åtgärder.

Bakgrund: I Afrika är behovet av palliativ vård stort efter utbredning av HIV, samt cancer och andra sjukdomar. Den palliativa vården avser att öka livskvalitet en hos patienter och närstående, lindra lidande och behandla smärta. World Health Organization startade ett projekt för att utveckla palliativ vård i Afrika, ett projekt som önskar utveckla synen på palliativ vård, integrera den i vårdprogram och förbättra möjligheten till läkemedelstillgångar och utbildning. Sjuksköterskan är en central figur inom den palliativa vården och relationen är betydelsefull för patienten. För sjuksköterskan är mötet med den palliativa patienten både smärtsamt och stressfullt, och väcker starka känslor.Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i Tanzania.Metod: En empirisk studie och datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor i Tanzania.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, från olika kulturer, erfarenheter och behov av vårdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var också att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gällande fysisk och psykisk hälsa samt informationsbrist från läkare angående biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bättre och mer djupgående information, separata informationssamtal med vårdpersonal och rätt anpassad information vid rätt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och värderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av språkbarriärer och otillfredsställande läkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgänglighet till vården, extra stöd i både fysisk och psykisk egenvård samt individuella vårdinsatser.

Bakgrund: Bröstcancer är den främsta cancerformen hos kvinnor världen över. Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebär att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlägsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen välja att rekonstruera sitt bröst eller använda en protes. Många kvinnor beskriver en förändrad kroppsuppfattning efter bröstoperationerna.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och dess inverkan på vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer.Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanställdes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO.