Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns livsstil, och hur de hanterar barnens vikt. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av Bourdieus teoretiska begrepp Habitus och det sociala rummet. Frågeställningar som denna studie grundar sig på är följande:Hur hanterar föräldrarna sitt barns livsstil?Hur ser föräldrarna på sitt barns vikt?Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barn?Hur upplever föräldrarna att skolan agerar för att hanterar barnens vikt?Metoden som jag har använt mig av är en kvalitativ intervjustudie, då jag anser att det kommer att vara till studiens fördel. Valet av kvalitativa intervjuer passade bra in på grund av den tidsbegränsning som fanns angående detta arbete.

Aim: The study aims to investigate the distribution of grades between students in a practical subject and in a theoretical subject.The problem:What is the grade distribution in physical education and mathematics, with respect to gender, socioeconomic background, parental education, ethnicity, and physical activity?Method:To answer the aim of the study a quantitative method was chosen. As the collection method used was questionnaires to 620 students in the 9th grade in Stockholm. Of the 620 questionnaires, 597 questionnaires were used for the static analysis. The method of analysis used cross tables and logistic regression analysis.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hälsa och livsstil hos idrottslärarstudenter efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förändringar för respondenterna från det att de påbörjade sin utbildning 2008 till dess att de är på väg att avsluta den fyra år senare. Frågeställningar:* Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hälsa?* Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter?* Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet?* Vilka kostvanor uppger studenterna att de har?MetodUndersökningen innefattade 46 idrottslärarstudenter som år 2012 fyllde i en enkät gällande hälsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jämfördes med resultat från samma enkät och målgrupp år 2008, då det var 77 idrottslärarstudenter som fyllde i enkäten.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att fördjupa kunskaper om vilka strategier lärare och rektorer arbetandes i fyra mångkulturella skolor använder för att inte diskriminera elever som tillerkänner sig religionen islam. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur ser lärare och rektorer på simundervisningens betydelse i skolan? Hur arbetar skolorna med elever som inte uppnår målet i momentet simning i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna och rektorerna elevers och föräldrarnas inställning till ämnet simning? Svaren har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv med särskilt fokus på hur majoritetskulturens normer möter minoritetsnormer, i synnerhet när det gäller trosfrågor.MetodTill denna studie valdes en kvalitativ ansats som metod. I studien har fem lärare och tre rektorer från fyra skolor i Stockholmstrakten intervjuats. Urvalet kom att bli strategiskt då respondenterna som valdes ut arbetade på mångkulturella skolor.  Pierre Bourdieus kultursociologiska perspektiv och hans teoretiska begrepp Habitus, kapital och fält har använts vid analys av datainsamlingen.ResultatDe viktigaste resultaten som framkom i studien är att både lärare och rektorer tillerkänner simförmågan ett stort värde och att simmomentet är en självklarhet i kunskapskraven.

Idrottsvärlden har förändrats de senaste decennierna på grund av den kommersiella utveckling som har skett. Fotboll som är världens största sport och engagerar miljontals av fans runtom i världen. De största klubbarna i världen omsätter miljardbelopp medan de största klubbarna i Sverige (exempel IFK Göteborg och Elfsborg IF) omsätter omkring 100 miljoner vardera.Sportsliga resultat leder i regel till ökade publik och sponsorintäkter vilket i sin tur leder tillbättre ekonomi. När det kommer till fotbollsklubbars sportsliga roll får klubbens tränare en central roll i såväl medgång som motgång. Syftet med uppsatsen är att undersökaelitfotbollstränares fotbollspelarbakgrund och se hur den har haft påverkan på deras karriärsom tränare.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om Habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Mystery Shopping som verktyg, vilket visar vad konsumenten upplever vid mötet med butiken. Genom att analysera vad företag har möjlighet att mäta genom Mystery Shopping, vill vi bidra till en korrekt användning och debatt kring verktyget. Frågeställning: Är Mystery Shopping ett fungerande verktyg för serviceföretag, för att mäta kvaliteten på mötet mellan konsument och butik? Resultat: Genom vår utarbetade modell, Mystery Shoppers mätpunkter, har vi tydliggjort de faktorer som en Mystery Shopper undersöker. Mystery Shoppern mäter hur mötet mellan konsument och butik sker.

Kejsarlinden, Tilia x europaea ?Pallida? som är en sort av parklind Tilia x europaea, visar många tecken på att vara en överanvänd art. Användningsområden sprider sig från alléträd vid landsvägar till gatuträd och parkträd inne i städer, användningsområden som inte alltid ställer sig överens med de egenskaper som kejsarlinden besitter.I arbetet har biologiska egenskaper och estetiska kännetecken undersökts för att kunna hitta de viktiga orsakerna till varför kejsarlinden används och efter dessa har alternativa arter undersökts. Arter som skulle kunna användas för att öka artvariationen på platser där enbart kejsarlind idag används.Efter litteraturstudien kunde det konstateras att biologiska egenskaper som beskärning, frosttolerans, föroreningar, jord/markförhållanden, ljusförhållanden, mark pH, salttolerans, sjukdomsresistens, vindtolerans och ålder var värdefulla i den kommande jämförelsen. Av de estetiska kännetecknen var bladform, blomning, bredd, färg på bladverk, höjd, kronans täthet och växtsätt/Habitus framträdande.

Detta är en undersökning av varför så få killar går på estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som går estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser på genus i förhållande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas närhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgår även att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstånd från omgivningen för sitt intresse för scenkonst.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av friluftsaktiviteter på idrottslektionerna har förändrats från 2001 till 2012 i ett antal skolor i Stockholmsområdet som tidigare ingått i SIH-projektet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur ungdomars friluftsaktivitetsvanor på fritiden har förändrats från 2001 till 2012 och hur dessa vanor samvarierar med socioekonomisk status.-          Hur har förekomsten av friluftsaktiviteter under idrottsundervisningen förändrats?-          Hur har ungdomars utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?-          Vilken socioekonomisk status har ungdomarna som utövar friluftsaktiviteter på fritiden?-          Hur har ungdomar med låg respektive hög socioekonomisk status utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?  Metod: Den metod vi använde oss av var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs nio på fem skolor i Stockholmsområdet år 2012 (247 respondenter). Sedan tidigare fanns det insamlad data från SIH-projektet från 2001(63 respondenter) med elever i samma årskurs och skolor som vi vänt oss till.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till ämnet idrott och hälsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och ämnet idrott och hälsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. Fortsättningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrån tidigare forskning behandlats. Begreppet Habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att användas. Denna motivationsteori brukar även kallas för den förvärvade behovsteorin.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om Habitus, kapital och fält.ResultatMedelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet.

Föreningsidrotten är den största organiserade fritidssysselsättningen och har en anmärkningsvärd stark ställning i många ungas liv. Hur påverkar detta ämnet idrott och hälsa? Skiljer sig föreningsaktivas attityder och motivation till ämnet idrott och hälsa i jämförelse med icke föreningsaktiva elever? Dessa frågor skapade en nyfikenhet. Genom en kvantitativ ansats ämnade jag att undersöka denna problematik. I studien blev eleverna uppdelade i två analysenheter, den föreningsaktiva och den icke föreningsaktiva.

Trädbestånden på våra skånska kyrkogårdar kommer inom en snar framtid att behöva förnyas. På senare år har det uppstått allvarliga växtsjukdomar som idag hotar trädens existens och det krävs nu en förnyelse och variation av trädarter för att upprätthålla kyrkogårdarnas värde. Träden är viktiga element på våra kyrkogårdar och de vanligaste trädarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att detta uttryck inte ska gå förlorat krävs det att ersättande trädarter har liknande egenskaper som dagens sjukdomsdrabbade träd. Kyrkogårdens karaktär förändras därmed inte och det arkitektoniska uttrycket på platsen kvarstår vilket är mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De sjukdomsdrabbade trädarter som behandlas i denna studie är: Hästkastanjen ? drabbad av kastanjemalen. Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora. Asken ? drabbad av askskottsjukan. Almen ? drabbad av almsjukan. Linden ? idag inte drabbad av någon allvarlig sjukdom men då trädet är kraftigt dominerande på skånska kyrkogårdar väljer jag ersättande trädarter även till detta träd. Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trädbestånd samt att skydda det nya trädbeståndet mot framtida sjukdomar på kyrkogårdar i södra Sverige.

Syfte: Syftet med min studie är att genom analys av två filmer som skildrar likartade teman från två olika tidsperioder exemplifiera hur en socialt utsatt miljö och människor i den skildras i svensk spelfilm. Med filmerna som utgångspunkt vill jag skapa underlag för en diskussion om vilka eventuella konsekvenser dessa skildringar kan få för hur de som ser filmerna uppfattar de verkliga miljöerna och dess invånare. I studien undersöks följande frågeställningar: Hur beskrivs den utsatta miljön i de respektive filmerna? Vilka karaktärer används och hur beskrivs dessa? Hur används miljön respektive karaktärerna för att bygga handlingen? Vad kan det innebära att miljöerna respektive karaktärerna i filmerna beskrivs på det sätt som de gör för hur en publik uppfattar de som bor i dessa miljöer i verkligheten?Metod: Utifrån syftet med undersökningen och för att besvara mina frågeställningar har jag gjort en kvalitativ studie i form av en etnografisk innehållsanalys (ECA) av två svenska spelfilmer samt semistrukturerade intervjuer med tre intervjupersoner. I min analys har jag använt mig av socialkonstruktionism så som den beskrivs av Hacking som ett övergipande teoretiskt perspektiv för Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet och G.