The aim of this paper is exploring questions regarding the problem of absenteeism among high-school students in Sweden. Fifteen students attending an urban high-school have been interviewed about their views and experiences of absenteeism. The author analyzes the students? answers by taking into account two different sociological approaches which give two different explanations about the way young people experience and estimate education. The French sociologist Bourdieu theorized that differences in cultural capital influence the permanent internalization of patterns of thought and behavior.

Title: Defending one's origin ? a musical journey to Transylvania.A journey to the Transylvanian part of Romania was pursued with the intent to investigate the cultural aspects of the historically and politically rooted set of relations between the Hungarian peaking minority and the majority of the population, the Romanian speaking group. Music pedagogical ambitions within the two cultures were used as reflections of these phenomena. In trying to shed light on my questions and extract the relations between the dominating and the dominated in this specific cultural and social context I have used the central themes of Bourdieu ? capital, habitus and field.

Syftet är att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende kvinnor valde att förändra sina liv och hur de fått livet att fungera nyktert. Frågeställningarna är: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att kvinnorna valde att förändra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervården eller andra faktorer som hjälpt kvinnorna till ett nyktert leverne?? På vilket sätt ser kvinnorna annorlunda på sig själva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestått av sju intervjuer med kvinnor ur passande målgrupp. Analysen har gjorts utifrån tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som använts har varit genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält.

The Bachelor thesis ?Oh, it?s only student radio? is a qualitative study of the Swedish student radio and its members. The study aims to investigate the professionalisation of the radio hosts through Pierre Bourdieu?s theories of field and habitus as well as theories of profession. In order to do so, it?s also necessary to establish the radiostations? perceived role in today?s media landscape by analysing their ambition in relation to other media organisations.

Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ?eget arbete? som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Flodvågskatastrofen i Sydostasien, den 26 december 2004, väckte vårt intresse till att studera varför människor ägnar sig åt välgörenhet i olika former. Välviljan och hjälpsamheten efter händelsen har varit stor och svenska folket har skänkt mycket pengar och annat till hjälporganisationer. Syftet med uppsatsen var att studera faktorer som påverkar människors motiv till att ägna sig åt ideell välgörenhet i någon form. Välgörenhetsengagemang och gåvoutbyten är sociala fenomen som vi valt att tolka utifrån Webers idealtyper för socialt handlande: värderationellt respektive målrationellt handlande. Den teoretiska referensramen har utgjorts av Jordansson beskrivning av värderationellt välgörenhetsarbetet i 1800-talets Sverige samt det målrationella handlandet genom Mauss teori om gåvoutbytet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur friluftslivet ser ut på lektionerna i grundskolans årskurs 7-9. Det undersöks även eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad läraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever är de största skillnaderna från den aktuella läroplanen Lgr 11 och den förra läroplanen Lpo 94.Hur upplever lärare skillnaden mellan den tidigare läroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jämfört med i läroplanen/ kursplanen?Vad kan lärare ha för syfte med det valda innehållet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut på en skola i glesbygden jämfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju är den metod som är vald för arbetet. Urvalet är fyra idrottslärare vid grundskolans årskurs 7-9.

In a world obsessed with the visual our homes have gone viral. Through the frame of Instagram family members seems switched to furnitures and the so-called smartphone surely opened the door to new, digital places. Social media has become part of the life of many and, as an effect, also of the way we do our homes. In the era of digitalization, the concept of sharing has gotten some new dimensions where the borders of private and public, here and there, becomes blurred. Why do people post pictures of their homes on Instagram? How is it performed and what boundaries are pushed in the process? These have been some of the main topics guiding this thesis.

Syftet med studien var att undersöka hur psykosociala faktorer som habitus, socialt kapital, attribution och inlärd hjälplöshet påverkar elevens motionsvanor och aktiva medverkan i ämnet Idrott och hälsa. Genom en enkätstudie på en grundskola och en gymnasieskola samlades 113 enkätsvar in och analyserades.Resultatet av studien pekar på att de undersökta faktorerna spelar stor roll i elevernas livsituation och till viss del deras närvaro i ämnet Idrott och hälsa, även om den på de besökta skolorna varit hög. Föräldrar, vänner och omgivning har stor betydelse för elevernas attityd och inställning till idrottande och tillsammans påverkar de i förlängningen närvaron i Idrott och hälsa.Gällande attributionsteorin finns tydliga kopplingar till olika faktorer, främst inre och yttre faktorer. Det märks tydligt att eleverna begår det fundamentala attributionsfelet då de tillskriver andra elevers frånvaro inre faktorer samtidigt som deras egen frånvaro oftast påstås ha yttre orsaksförklaringar. Tecken finns även på självtjänande bias, omvänd självtjänande bias och self-handicapping.

Mitt arbete handlar om idrottsdidaktik och om idrottsdidaktiska modeller för att främja elevers inlärning. Med min erfarenhet som idrottslärare och utvecklingschef inom föreningsidrotten har jag med hjälp av en noggrann litteraturstudie tagit fram en idrottsdidaktisk modell. Modellen utgår ifrån bildningsteoretiska didaktiken (Annerstedt, 1995) och är baserad utifrån ett samhällsperspektiv (Schenker, 2011). Som arbetsmetod, där pedagogiken har integrerats, har jag haft en egen utvecklad arbetsmetod som utgångspunkt. Arbetsmetoden är en modell som består av förklara-visa-instruera-pröva- öva-diskutera.

The aim of our study was to examine how the elderly experience their meal situation in a sheltered housing. We have used a qualitative approach. We conducted individual interviews with six elderly in a sheltered housing to collect our empirical material. To reach the purpose of this study we tried to answer the questions: which factors affect the elderly person?s experience of the meal and which significance does the meal have for the elderly? To reach deeper understanding for our collected material we used Maslow?s theory of human motivation, the two concepts of Tönnies; gemeinschaft and gesellschaft, disengagement theory and the concept of Bourdieu, called habitus.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. Därigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser påverkar elevers tillgängliggörande av hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll och därmed säga något om huruvida implementering av utbildning för hållbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av åtta elever från två olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrån Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser på hållbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillägnar sig hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lägre social klass som studerar på yrkesförberedande program från att lära sig om och bli engagerade i frågor om hållbar utveckling. Men studien visar också att skolan har stora möjligheter att påverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bättre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framträder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.