Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan några decennier tillbaka. Förändringar inom både samhället och kring ett av uppdragen väcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning väcks också i samband med dessa förändringar. Några av uppdragstagarna känner sig ambivalenta angående regeringens påbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrätter i landet. Det för in frågan på om de borde få betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.

Fokus i denna antologi kommer att ligga på individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt på grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. Våra gemensamma teoretiska utgångspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer.

Syftet är att beskriva och analysera hur såväl medarbetare som coach (chef) upplever utvecklingssamtal. Syftet har avgränsats till tre frågeområden: Vilken typ av frågor/problem tas upp? Finns det här någon skillnad mellan vad chef och anställd prioriterar? Vilka är fördelarna och nackdelarna med utvecklingssamtal? För att få svar på våra frågor har vi intervjuat anställda vid ett företag som under en längre tid använt sig av återkommande utvecklingssamtal. Resultaten har därefter analyserats utifrån ett symboliskt interaktionisk perspektiv där vi sökt lyfta fram den betydelse som samtalet tillskrivs i det aktuella företaget samt hur man här sökt hantera de förväntningar olika positioner är förknippade med. Resultaten visar att såväl anställda som chefer är nöjda med de samtal som hålls på företaget trots att vi kan se en skillnad i vad man prioriterar för frågor.

Ämnesfördjupande arbete, Controllerfördjupningen, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Kurskod: 2FE05E, VT2013Författare:Anders Hellström, Emil Magnusson, Fredrik ViklundHandledare:Anders JerrelingTitel:Finansiering av små nystartade företag -En flerfallstudieBakgrund:Finansiering av företag är avgörande för deras överlevnad och framför allt är det små nystartade företag som går i konkurs på grund av finansieringsproblematik (Churchill & Lewis, 1983). Detta kanupplevas som ett samhällsproblem då entreprenörskap driver samhällsutvecklingen framåt. (Pande,2009). Den vanligaste finansieringsformen för nystartade företag, bortsett ifrån ägarinsättningar, är banklån. (Ernst & Young, 2012).

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

The aim of this bachelor thesis has been to examine and develop our own understanding about how young people in Sweden (16-29 years of age), take part in cultural activities. As librarians it is important to know what kind of activities and interests this particular group has. With Pierre Bourdieu?s theoretical framework towards habitus and capital we are interested to see if there is a connection between one?s cultural use and background, if different access to capital with or within groups has an affect or not. With both statistics and interviews with people within our target, we believe this data has been sufficient enough to conduct a good and valid study.

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster på könssegregation, vilket innebär att män och kvinnor väljer olika yrken. När kvinnor är i minoritet visar studier på att de oftast får kämpa mer för att bli accepterade, medan män åker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut på samma sätt inom omsorgen för de män som arbetar där. Syftet med vår studie är att män som arbetar inom omsorgen skall få berätta sina upplevelser om hur det är att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi använder för att förklara det som kommer fram ur männens upplevelser är hänsyn och emotionssystemet, habitus - fält, genuskontrakt, heteronormativitet.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och problematisera vad kulturen sägs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken är utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 års kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns någon tydlig definition av vad begreppet kultur innebär. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet är svårdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent användning.En viktig utgångspunkt för uppsatsen är att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen är sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhållanden viktiga för undersökningen.

Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsättning för att folket ska stanna är en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfällen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in på frågan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar på vilket sätt företagen i Norrlands inland skaffar kapital.

De klassiska konkurrensmedlen såsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella värden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumärke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner än blott kategoriledarskap. Mycket tyder på att det är varumärkeskapitalet, med dess värdeskapande egenskaper för såväl konsument som märkesinnehavare, som bidrar med denna svårmätta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och därefter hålla den, men trots denna tes sker det ständigt repositioneringar av starka varumärken till för märket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumärkes styrkor och kapital kan hållas intakta genom en repositionering.Teorin innefattar i huvudsak varumärkesteori, positionering och varumärkeskapital, och uppsatsen är gjord med en kvalitativ ansats där intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv på varumärket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omställning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta år lämnade det värdefulla varumärkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kärnvärde, kundorientering och konsistens.

Svensk ekonomi präglas idag av låg tillväxt, svag sysselsättningsutveckling i den privata sektorn och ett fortsatt stort beroende av de svenska storföretagen. En lösning på detta problem anses vara tillväxt i nya, små och medelstora företag, men dessa företag har ofta svårt att få hjälp med finansiering. Venture capitalbolag anses kunna avhjälpa detta problem eftersom de finansierar unga lovande företag. De anses även tillföra mer än kapital till de portföljföretag de är involverade i, vilket kan vara till stor hjälp för unga företag. Syftet med denna undersökning är därför att beskriva till vilken grad venture capitalbolag är involverade i portföljföretag och vad de kan bidra med till portföljföretag.

Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna?Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen.

Bakgrund: I finanskrisens spår har redovisningen genomgått en snabb förändring när detgäller upplysningskraven för finansiella instrument värderade till verkligt värde genom enomarbetad IFRS 7. Så väl IASB som FASB har länge arbetat med standards för redovisningav finansiella instrument med anledning av att dessa är en allt viktigare komponent iföretagens riskhantering. Historiskt har anskaffningsvärde varit den värderingsmetod som hartillämpats beroende på dess tillförlitlighet. Men i takt med att finansiella instrument handlasmed allt mer kan värdering ske med hjälp av prisnoteringar där marknaden är tillräckligtaktiv. Värdering till verkligt värde har därför allt mer blivit den metod som har förespråkatsav normgivarna.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

Uppsatsen har som syfte att öka förståelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner på tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats är att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap är att den operativa gruppen lyckas skapa en lärande organisation..