Studien granskar lärares förhållanden till genus- och heteronormer genom att titta på hur de i undervisning arbetar med normerna men också den inställning och kunskap de har, utifrån deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen Habitus och symboliskt kapital används för att analysera lärarnas arbete och inställning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frågeställningarna, därav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det är i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nämnt.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlända försöker att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Syftet med vår studie är att analysera nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrån de nyanländas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlända upplever att de får av utbildningsföretaget. Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår studie och utfört semistrukturerade intervjuer med våra respondenter.

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fältet. Teoretisk utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fält. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras föräldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mäns olika intressen är relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fältet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsområden jämfört med män även då de arbetar inom samma vetenskapsområde.Kvinnor är mindre intresserade än män av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när deras mödrar eller fäder har en lägreutbildning, när mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller när deras fäder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fältet visar också att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna är fattigast på ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgångarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fältet. Vetenskapsområden där kvinnor dominerar inomprofessorskåren har låg tillgång till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Uppsatsen består av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjältinnan i Harlequinromanen genomför då hon i böckerna förändras från att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick på tidigare forskning kring populärkulturen i allmänhet och kärleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgångspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fält och kapital. Analysen delar upp hjältinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet består av inspelade intervjuer med bönder som är aktiva lantbrukare i en socken norr om Västerås. I sitt identitetsskapande förhåller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhälleliga föreställningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa föreställningar. Analysen utgår från Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

ABSTRAKT Föreliggande studie avser att studera vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att föreningsidrotta som fritidsysselsättning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Den metod som vi har valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Det är åtta informanter vilka har ett funktionshinder som är intervjuade och alla dessa är medlemmar i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Det är deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt fält samt begreppen investeringsvärde och egenvärde.

Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.

Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama.

Titel: ?Hur ska jag gå tillväga??En kvalitativ studie om ungdomars informationssökningsprocess.Författare: Fanny Eineren.Handledare: Magnus Fredriksson.Uppdragsgivare: Athlete School Advisor.Kurs: Examensarbete i Medie ? och Kommunikationsvetenskap.Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG.Sidantal: 44 (exklusive referenslista & bilagor)Antal ord: 18 227 (exklusive referenslista & bilagor)Syfte: Att studera hur ungdomar söker information och hur detta kan förstås i ett socialt sammanhang.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun.Material: Studien bygger på 8 stycken samtalsintervjuer med ungdomar som någon gång haft för avsikt att kombinera studier och idrott i USA. Sex av respondenterna ska åka till USA i år eller nästa år. En av respondenterna studerar för tillfället i USA och den sista hade för avsikt att åka men kom aldrig iväg.Huvudresultat: Min studie har visat att målgruppen har ett konstant informationsbehov genom hela informationssökningsprocessen. Detta eftersom nya frågor hela tiden uppkommer.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor Brännfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MäkinenLärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen ämnar också kartlägga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrågas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehållsanalys av platsannonser tagna från arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrån begreppen fält, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrågade. Av dessa elva kompetenser återfanns formell kompetens gällande någon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande åtta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmåga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, Fält, Lindelöw.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utländsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrån Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utländsk bakgrund och majoriteten hade föräldrar sominte var födda i Europa. Nästan samtliga respondenter berättade att de bodde i segregeradeområden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men även en annan faktor var att de via den utökade träningsmängden i skolan kundeförbättra sina förutsättningar att lyckas som fotbollsspelare.

Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö. Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.