Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar på ? ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bra lärtillfällen. Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bra lärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuellt ställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk där nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet och artefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter har haft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

En svaghet med en stor del av befintlig marknadsföringsteori är att studierna de baseras på i huvudsak behandlar marknadsföringsfunktionen i större företag. Därför föreligger ett intresse att skapa förståelse för marknadsföringsfunktionen i små företag. Ett problem för små företag är resursbrist av olika slag. Detta tar sig uttryck bland annat i att de inte är tillräckligt marknadsorienterade och att detta oftast kan härledas till bristande marknadsplanering. Marknadsföring har även en tendens att av små företag uppfattas som en kortsiktig aktivitet, vilket ytterligare förstärker bilden av att den strategiska aspekten förbises.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, då dess komplexitet och mångtydighet gör detintressant att studera utifrån en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har dethistoriskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar denaktuella verkligheten. Syftet med studien är således att urskilja hur begreppet kris förändratsutifrån Natos konceptdokument under årtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjälp avbegreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck är en av begreppshistoriens urfädervilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet avden begreppsliga förändringsprocessen. Dessutom tillmötesgår den begreppshistoriskametoden det spontana intresset för språk och ordbetydelser, varför den bedöms vara somgiven för denna uppsats.

The concept of Enterprise Architecture (EA) has become increasingly common within enterprises today and aims to describe an enterprise?s structure in a standardized way. Implementing EA within an enterprise is a way to describe the how various domains affect each other and by defining uniform procedures and guidelines, particularly in the link between IT-activities and business activities, you can streamline you enterprise. An effective EA is a huge asset for an enterprise since it enables the full usage of the business potential of the IT-domain. However a malfunctioning EA can lead to an enormous drain of valuable organizational resources.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs ? att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll.

Uppsatsens syfte är att undersöka möjliga sätt att kommersialisera en konvergerad mobiltjänst och genom detta presentera ett beslutsförberedande underlag. För att göra detta exemplifierar författarna med Mobical.net, en webbtjänst för trådlös synkronisering av personlig information mot mobiltelefoner och andra mobila enheter. Företaget som äger och utvecklar tjänsten Mobical.net och mjukvaran Mobical som står bakom är Tactel, ett högteknologiskt entreprenöriellt innovationsföretag. Problemformuleringen består av följande två frågor: Vilka möjliga sätt finns för kommersialisering av en konvergerad mobiltjänst? Vilka möjliga sätt finns för kommersialisering av sajten Mobical.net? Som generaliserbart resultat utkristalliserades fyra Key Success Factors inför fallföretaget Mobical.nets eventuella kommersialisering; en väl fungerande affärsmodell, stänga ute disruptiv konkurrens, ett värdeadderande samarbete och en kreativ och interaktiv community.

Syfte: Att lokalisera och förstå revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jämförelse med vad IAS och IFRS säger. Metod: Det vetenskapliga synsätt vi använt oss av är hermeneutiskt, vilket går ut på att förstå något. Vi har valt att använda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer för att samla in vårt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser på Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet.Resultat & slutsats: Revisorerna litar på företagen och följer hellre praxis än IFRS vilket gör att de inte ser värderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehåller fem intervjuer kan vi inte säga att resultat är generaliserbart. Slutsatsen är tänkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att studera och jämföra praxis, lag och rekommendationer.

Vi har i denna studie ämnat kartlägga hur begreppet personligt varumärke används för att återuppbygga och stärka ett personligt varumärke på Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumärkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumärke. Utifrån en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlägg från utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestått av en kvantitativ mängd data och därmed presenterats på ett kvantitativt sätt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjälpt oss analysera våra resultat utifrån olika kategorier.

Problem: Klockbranschen är idag utsatt för stor konkurrens då tiden kan avläsas på ett eller annat sätt överallt, vilket gör att ett armbandsur inte längre är nödvändigt för att veta hur mycket klockan är. Ur & Penn försöker få armbandsur att uppfattas som en accessoar som varieras efter tillfälle. Konsumtion av klockor påverkas av de värderingar och traditioner som finns i samhället. Att förändra människors värderingar är en process som kan ta lång tid och som troligtvis är kostsam. Är Ur & Penn på rätt väg för att lyckas med sin målsättning?Syfte: Undersökningen baseras på följande frågeställningar: Hur väl uppfyller Ur & Penn sin målsättning? Vilka värderingar ligger till grund för inköp av armbandsur? Hur varierar värderingar beroende på typen av armbandsur? Vilka av dessa värderingar är av störst betydelse för kunder hos Ur & Penn? Av praktiska och resursmässiga skäl har vi valt att begränsa enkätundersökningen till Uppsala.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med ett företag som önskar vara anonymt i rapporten. Företaget har nyligen fått höjda produktionsmål då de fått ta över produktion från en fabrik som håller på att avvecklas. Då arbetskraften fortfarande är densamma har detta lett till att de anställda får jobba övertid. Studien har huvudsakligen fokuserats på en avdelning inom företaget men till viss del har studien också krävt att mindre delar av de två andra avdelningarna också studerades.Syftet med projektet var att se över hur arbetsprocessen kunde effektiviseras så att målen kan nås utan att personalen behöver jobba övertid. Som ramverk för projektet användes en version av Six Sigmas lösningsmetodik DMAIC, nämligen RDMAIC, där en Recognize-fas har lagts till i starten av arbetet.