Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Studiens syfte är att undersöka chefers förståelse kring medarbetarskapet och deras ledarstil vid implementering av en aktivitet som ska främja medarbetarskapet. Teorier som används i studien speglar hur ett välfungerande medarbetarskap ser ut genom hur individer påverkar varandra, samt ledarskapsteori. Undersökningen är kvalitativt inriktad med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer med chefer som arbetar inom den offentliga sektorn. Utifrån den teoretiska referensramen har vi analyserat vårt material från intervjuerna.Studien konstaterar att chefers förståelse för medarbetarskapet är att diskussioner om medarbetarskapet främjar implementeringen och utvecklingen av medarbetarna.

Titel: Talangjakten ? en studie av hur företag kommunicerar för att attrahera rätt medarbetareFörfattare: Elin Magnusson och Victoria MalmbergKurs: Examensarbete i medie och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2010Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 55 inklusive bilagaSyfte: Syftet med undersökningen är att se hur företag kommunicerar sin arbetsgivarprofil för att attrahera de rätta medarbetarnaMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio samtalsintervjuer med företag som rekryterar personal inom IT och teknik.Huvudresultat: I dagens kunskaps och kompetenssamhälle har jakten på rätt medarbetare blivit allt mer aktuell. Människan är idag företagens viktigaste resurs. Vårt resultat är pågrund av vårt ringa urval inte generaliserbart men vi kan se tendenser till att stora och små företag arbetar på liknande sätt i sin kommunikationsprocess i rekryteringssammanhang.

Bemanningsbranschen växer och allt fler personer blir anställda via bemanningsföretag. Bemanningsföretagens viktigaste uppgift är att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. De gör det lättare för företagen att snabbt anpassa arbetsstyrkan till efterfrågan. Samtidigt finns problem och risker med att hyra in personal. Flertalet studier kring dessa problem tangerar ämnena motivation och/eller inhyrda medarbetare, men forskningen är begränsad vad gäller inhyrda medarbetares motivation.

Den genomförda studien avsåg att undersöka om det förelåg likheter eller skillnader i synen på konflikter mellan medarbetare och chefer på ett företag, samt vilka diskurser som kunde utrönas. För det syftet utfördes intervjuer med personer inom båda dessa grupper, intervjuerna ställdes sedan samman, analyserades och jämfördes med varandra. Analysmetoden som användes var diskursanalys och resultaten av intervjuerna visade att det fanns både likheter och skillnader mellan medarbetare och chefer i uppfattningen av konflikter och konflikthantering. Vissa mönster påträffades även i uttalandena, där dessa passade ihop och kompletterade varandra utifrån diskursanalytisk synvinkel. Konflikter är ett både viktigt och intressant område för ett företags utveckling och välbefinnande.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Organisationer idag använder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlättar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personal på olika nivåer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbättringar av denna kommunikation.  Följande frågeställningar ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att e-post och intranät som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranät samt muntlig och direkt kommunikation kan förbättras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av åtta intervjuer med en personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en facklig organisation. Den här studien visar flera likvärdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranät samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det är den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bäst inom organisationen.

Syftet med studien är att utöka förståelsen för vad som påverkar förtroendefulltledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser på enarbetsplats.TeoriTeorier kring vad bra ledarskap är har varierat, men de senaste åren har relationenmellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. Utifrån begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den här studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap.MetodEn kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetschefer och avdelningschef på säljavdelningen på ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrån teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer, och strävar i sin metod efter så hög transparens som möjligt.ResultatFörtroendefullt ledarskap påverkas av relationer.

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare..

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar är motiverande för medarbetare samt vilka belöningar är motiverande på kort och långt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhåller sig till belöningssystem Metod: Jag har använt kvantitativ metod bestående av enkäter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjälp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att få ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att få feedback och beröm samt att få högre lön är de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter är mest motiverande på långt sikt medan de övriga nämnda belöningarna är mest motiverande både på kort och långt sikt.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna är, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatser. Utifrån en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anställda på olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har används för att förklara och ge en djupare förståelse för ritualer och medarbetarnas känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till känsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.

Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda på hur arbetsledningen motiverar deanställda och hur de anställda ser på ledningens sätt att motivera. Studien har en kvalitativansats, där intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att ledningenförsöker motivera sina anställda men att det är svårt då de av ekonomiska skäl hindras. Detvisade sig även att alla är överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare ochmedarbetare. Övrigt visade resultatet att såväl ledare som medarbetare anser att både lönenoch arbetsklimatet är viktigt för att man ska trivas på arbetsplatsen.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.

Att känna motivation till sitt arbete är viktigt för medarbetare eftersom att det ökar graden av lust att arbeta och därmed gör så att dem känner arbetstillfredsställelse. Det är även viktigt för arbetsledare eftersom att medarbetarnas kompetens tas tillvara bättre vilket leder till en högre kvalitet och en bättre effektivitet i organisationen. Det som intresserade oss var att studera hur det ser ut på gruppbostäder inom handikappomsorgen. Vårt syfte med denna studie var att se hur arbetsledare arbetar för att höja motivationen hos sina medarbetare och vad medarbetarna uppfattar som motivationshöjande. Det undersöktes genom intervju med två arbetsledare och fyra medarbetare.

I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstå hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalägt bostadsföretag som förvaltar lägenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förändringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstå hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien använder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanställning framkommen utifrån Grundad Teori..