Mobila enheter såsom bärbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssäkerhet byggts upp föratt skydda organisationer från attacker utifrån, men nu måste man även skyddaorganisationen inifrån. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsätts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan på nytt föras in i organisationensnätverk. Basnivå för informationssäkerhet, BITS är riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

Detta är en studie som undersöker om våra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i Värmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrån sin verksamhet kopplad till Värmlands ansvar.Genomgång har gjorts av ansökningar om medel hos Länsstyrelsen samt av rapporter till Länsstyrelsen om vad man gjort för erhållna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstånd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har ändrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten är inte entydiga utan visar på skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd på frågorna.Huvudfrågan är om Värmland utifrån föreliggande redovisning kan sägas vara ett frisklän eller ett risklän.Svaret är inte klart och entydigt men pekar mot att Värmland är mer ett frisklän än ett risklän..

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hälso- och sjukvården och är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rädsla vid omvårdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan påverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna.

Modebloggar ses oftast som en positiv källa till information och inspiration. Unga tjejer är de mest frekventa bloggläsarna och enligt tidigare forskning har bloggläsande en central betydelse för uppbyggnaden av unga kvinnors identitet. Syftet med studien är att undersöka vilka riktlinjer för identitetsskapande som modebloggarna ger samt på vilket sätt modebloggarna vägleder individen till konsumtionssamhället. Metoden utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen, vilket syftar på att blottlägga hur medietexter omedvetetreproducerar särskilda dominerande normer och föreställningar. Resultatet visar i stora drag att olika konsumtionsbaserade teman som individualitet, karriär, lycka och effektivitet genomsyrar modebloggarna.

Detta arbete har haft som målsättning att belysa och behandla möjligheter och problem vid utformande av informationsstrukturer i intranätsammanhang. Arbetet har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter i Skövde. En fallstudie har gjorts där Volvos intranät utvärderats. Dessutom har ett experiment genomförts där samband mellan katalog- och länkstruktur klargjorts. Undersökningens syfte är att uppnå en länkstruktur som tillåter användarna att utföra sitt arbete effektivt och att uppnå en katalogstruktur som inte är förändringsbenägen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som används i uppsatsen är institutionell teori, intressentteori men även Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken är att med hjälp av dessa teorier kunna analysera innehållet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin består av tre delar där den första och andra delen utgörs av innehållsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus på uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmänt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillämpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men också får att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstärks varumärket och överlevnadsförmågan ökar..

Det diskuteras allt mer om vår påverkan på omgivningen och hur vi arbetar för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsställa sina behov. Därav har kraven om en utförligare redovisning uppstått där företag skall visa upp dess sociala och miljömässiga arbete såväl som det ekonomiska. Många större företag har börjat upprätta någon form av hållbarhetsredovisning där sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter behandlas. Det har dock uppstått viss kritik mot hållbarhetsredovisningen då den fortfarande är frivillig och där trovärdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrågasätts. GRI är en organisation som upprättat riktlinjer för hållbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att använda för att upprätta en hållbarhetsredovisning.

Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

Medellivslängden har ökat i Sverige sedan 1860- talet, detta leder till att den äldre befolkningen ökar i samma takt. Då vårddygnen på sjukhus kraftigt minskat läggs det mer ansvar på primärvård och kommunal vård. Problemet är att dessa sjukvårdsinrättningar har en längre kommunikationsväg kring en patient och har svårare att genomföra snabba förändringar, när det gäller medicinering eller förändrade omvårdnadsåtgärder. Många äldre patienter är undermedicinerade vad gäller smärtlindring och det trögare kommunikationsnätet gör det besvärligare att åtgärda problemet. I bakgrunden beskrivs vilka olika faktorer som kan påverka upplevelsen av smärta, vad långvarig somatisk smärta är samt vilket ansvar sjuksköterskan har.

Informationssäkerhet uppnås med hjälp av skyddsåtgärder. Det finns tre typer, administrativa, logiska och byggnadstekniska skyddsåtgärder. Administrativa skyddsåtgärder är skyddsåtgärder av administrativ typ, det vill säga regler och rutiner för vilka arbetsmoment som måste utföras och hur. Dessa regler och rutiner återfinns främst i en organisations informationssäkerhetspolicys och riktlinjer. Administrativa skyddsåtgärder kan fungera som ett komplement till logiska skyddsåtgärder men även som fristående skyddsåtgärder.

Varbergs kommun har en vision. Visionen säger att kommunikationen i kommunen ska kännetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfråga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krävs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande är i ett utvecklingsstadie av visionen, där det saknas specifika riktlinjer och strategier för användandet av sociala medier.Frågan jag ville försöka besvara är hur olika verksamheter i kommunen förhåller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara på detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för användandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar på en balansgång mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gäller sociala medier, men som samtidigt måste förhålla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna på en positiv inställning till sociala medier, vars funktion för kommunen är att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och låter medborgare ta del av information upplever de att de fått ett ökat förtroende.

I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning.

Sammanfattning Efter utförd praktik på fartyg ansåg vi att det övades för lite på HLR, hjärt- och lungräddning, och D-HLR, hjärt- och lungräddning med hjärtstartare, samt att det inte fanns hjärtstartare ombord på alla fartyg.Syftet med detta examensarbete är att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav på hjärtstartare ombord på svenska, norska och danska fartyg med fokus på Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod där ett frågeformulär skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frågeformulär skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehållande kvalitativa frågeställningar. I studien utfördes även kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjärtstartare ombord i sina fartyg, och ungefär hälften hade haft en incident ombord. Det framgår även i vår studie att det inte finns några krav gällande hjärtstartare och utbildning nationellt, såväl som internationellt..

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vår studie är att undersöka hur hälsodirektiv framskrivs i skolhälsovårdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:? Vilka direktiv för hälsa finns för skolhälsovården och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hälsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur påverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillåts inomde nationella hälsodirektiven?Metod: Studien utfördes på två svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjälp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hälsa samt lokala styrdokument för skolhälsovården och lärare.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras.