Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever problematiken kring övervikt/fetma hos barn i låg- och mellanstadiet och att undersöka vilka strategier skolsköterskorna har för att förebygga/hjälpa dessa barn. Ännu ett syfte med studien var att undersöka hur skolsköterskorna ser på samarbetet med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor i detta problem. Metoden var att intervjua sju skolsköterskor på låg- och mellanstadiet i två kommuner i Mellansverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Meningsbärande enheter plockades ut och materialet kategoriserades och resulterade i tre huvudkategorier och tio subkategorier.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en inblick i sjuksköterskans egna känslor och upplevelser i yrket av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade på öppenvårdsmottagningar för barn och ungdomar med ätstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde på att sjuksköterskor som arbetar med ätstörningar, oftast beskriver att hela känsloregistret är involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt från att känna glädje, sorg och ilska till att känna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen är av stor vikt för den fortsatta kontakten. Svårigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att känna att det går åt rätt håll. Men en av de svåraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att få till en bra vårdplanering för patienten, samtidigt som att få patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svårigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.

Bernquist, Maria och Staxlund, Jenny (2015). Fyra föräldrars röster om möten med specialpedagoger. Four parents? voices about meetings with special educators. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Vikten av en bra relation och ett gott samarbete mellan hem och skola är något som ofta framhålls.

Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att undersöka hur problemlösningsprocessen fungerar när skolkuratorer arbetar med högstadieelever som har problem. De frågeställningar som formulerats utifrån syftet är:* Hur får skolkuratorer kännedom om elever som harproblem?* Vilka åtgärder vidtas under problemlösningsprocessen?* Vad blir utfallet av processen?* Vad gör en problemlösningsprocess lätt att genomföra, ochvad gör den svår?* Hur påverkar samverkan med andra parterproblemlösningsprocessen?Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och syftar till att beskriva arbetssituationen så som den ser ut för några skolkuratorer. Uppsatsen utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv då vi vill beskriva och förstå verkligheten utifrån aktörernas egna perspektiv. Den teoretiska ramen utgörs av rollteori och kommunikationsteori.Sammanfattningsvis visar resultatet att det som i huvudsak påverkat om problemlösningsprocessen upplevts som lätt eller svår är tydligheten/otydligheten i kuratorns roll gentemot andra parter/myndigheter, elevens motivation och mottaglighet för samtal och slutligen hur samarbetet med föräldrar, pedagoger, socialtjänst, BUP, elevhälsoteam och elev fungerat.

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

De rubriker som funnits i media den senaste tiden om korruption gav mig idén till att skriva detta arbete. Jag sökte teori och upptäckte snart att det saknades arbeten som behandlade korruption inom den privata sektorn och fann därför det området intressant att koncentrera sig till. Mitt syfte formades efter de frågor jag ställde mig genom att granska dels teori och artiklar i media. Det jag ville ha svar på med undersökningen var om företagen använder sig av gåvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen när en gåva blir en otillbörlig förmån. Jag ville även skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen.För att uppnå mitt syfte genomförde jag sex stycken intervjuer med arbetstagare inom den privata sektorn i Sverige.

Årligen drabbas ca 10000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. I de fall ambulansen har en lång framkörning finns det på flera håll ett samarbetsavtal skrivet med lokal räddningstjänst som innebär att en s.k. IVPA-styrka, "I Väntan På Ambulans", larmas till patienten och påbörjar HLR. Syftet med studien är att få reda på hur ambulanspersonalen i ett valt område ser på samarbetet med IVPA i samband med hjärtstopp prehospitalt. Åtta kvalitativa intervjuer av ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av försvårande omständigheter i organisationen och deras påverkan på bedömningar i barnavårdsutredningar. Studien bygger på ostrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare. I intervjuerna framkommer att socialsekreterarna upplever att följande organisatoriska faktorer försvårar deras bedömningar i barnavårdsutredningar: resurser, specialisering, insatsrepertoar och lagstiftning. Med resurser avses tidsbrist, kunskapsbrist och kommunernas begränsade ekonomi. Socialsekreterarna upplever att dessa faktorer exempelvis leder till att vissa klienter inte får den hjälp som socialsekreterarna anser att de är i behov av.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Syftet med studien var, att utifrån tanken att människan är en social varelse som utvecklas i samspel med andra, undersöka hur förskollärare och grundskollärare talar om sin yrkesidentitet. Detta är relevant på grund av att deras respektive verksamheter är viktiga, samverkande delar i det svenska utbildningssystemet. För att uppnå detta syfte har jag utgått ifrån två frågeställningar: ? Hur resonerar förskollärare respektive grundskollärare kring sin yrkesidentitet? ? Finns det något som skiljer dessa båda grupper åt identitetsmässigt och i så fall vad? För att få svar på dessa frågor har åtta lärare kontaktats och intervjuats med hjälp av metoden kvalitativ intervju. Uppsatsen är indelad i tre huvuddelar.

Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.