Sökresultat:
26 Uppsatser om HFT skotare banddriven - Sida 2 av 2
Skogsbränsledrivare i klen förstagallring med contorta
The aim for the study was to examine a harwarder´s (combined harvester-forwarder) productivity when harvesting forest fuel in first thinning stands that contains Lodgepole pine and calculate the economy of the harvesting work and estimate the quality of the thinning . The field study area where located near Arvån, about 15 kilometres south ?east from the city of Lycksele. The field studies were taken place in three different stands. All tree stands had the same tree age, but the tree species combination and the density varied.
Produktivitet och kvalitet vid stickvägs- respektive beståndsgående förstagallring :
Nowadays the majority of the thinnings made in Swedish forests are done by machines, harvesters and forwarders. The most common model in thinning with a harvester is strip-road operated thinning and stand-operated thinning with one intermediate passage between the strip-roads. This study is a time study with some quality follow ups on a strip-road operated thinning model, a stand-operated thinning model with one intermediate passage between the strip-roads and a stand-operated thinning model with two intermediate passages between the strip-roads. The machines in the study were a small harvester (Forestline MPM C90) and a medium sized forwarder (Timberjack 1110).
The study was made in Litsnäset outside the city of Östersund in Sweden and was made during the autumn 2007. In a lodgepole pine stand six study units (0,6 ha) were thinned with the three different models, two study units per model.
Utformning av ett performance management-system : Fo?r ma?tning av prestationer inom Rottne industris reservdelslager
Bakgrund: Rottne industri a?r ett fo?retag som tillverkar skogsmaskiner, na?rmare besta?mt sko?rdare och skotare. En viktig del av fo?retagets strategi i dagsla?get grundar pa? att bedriva en genero?s reservdelsverksamhet ut mot kunder. Reservdelsverksamheten har vuxit och blivit en konkurrensfo?rdel fo?r Rottne industri.
Utveckling av en dynamisk Simuleringsmodell av en skotare
The predominant forestry harvesting method is based on the harvester-forwarder method, theharvester folds, branches and cuts trees, and sorts the logs into piles, while a forwarder transportsthe logs to a landing area.This master thesis work is about realization of a dynamic forwarder simulation model, and itspurpose is to provide an integrated forwarder simulation model in MATLAB/SimMechanicswhere the forwarder is based on a concept using pendulum arms to connect wheels and chassis.Active suspension control is developed and implemented into the simulation model, and finallycompared in simulation with passive suspension.In a first step, an integrated forwarder simulation model is developed, containing a simplifiedforwarder model, a tire-to-ground interaction model and a test track model. The simplifiedforwarder model is based a rigid multi-body system with a spring-damper suspension of thependulum arms. The tire-to-ground interaction model calculates the reaction forces, friction fromthe ground and applies the propulsion force. The test track model is a simplified version of thereal test track in Skogforsk. The propulsion wheel torque control is used to regulate theforwarder speed.
Hur påverkar avlövad underväxt kvaliteten och drivningskostnaden i gallring?
Gallring är en beståndsvårdande utglesning där gagnvirke tillvaratas. Syftet med gallring är att styra över produktionen på ett lägre antal stammar och på sikt skapa ett bestånd med en högre medelstamsvolym än om gallring inte genomförts. Gallring kan utföras enligt olika former, vilket påverkar produktiviteten i drivningsarbetet och beståndets karaktär efter utförd åtgärd. I vissa bestånd kan det finnas ett undre skikt av löv eller gran som försvårar gallringen, så kallad försvårande underväxt.
Den här studien syftade till att undersöka om underväxtröjning är en åtgärd som kan leda till att minska kostnaderna i gallring i bestånd med underväxt. En tidsstudie utfördes i två talldominerade bestånd med lövdominerad underväxt i 2-3 meters höjd.
Konceptstudie av drivmodul till bandskotare med hybriddrift
BAE Systems Hägglunds has a long history of producing high performance terrain tracked vehicles (mostly for military applications), and they are now aiming at developing a tracked forwarder with similar techniques.The forwarder will be of series hybrid type where a diesel engine via a generator will power the motors (one for each drive wheel). Thanks to individually controlled motors and the gentle rubber tracks, this forwarder is calculated to have a considerably higher average speed in the terrain and to be more gentle to the soil. The forwarder with a weight of 11 metric tons and a load capacity of 15 metric tons is specified to have an average working speed of 7-10 km/h, a top speed in terrain of 15 km/h and a top speed on roads of 40 km/h.This master?s thesis aims at developing a conceptual design of the forwarder?s drive module which includes electric motor, gear unit, brake and drive wheel.To investigate if the requirements can be fulfilled a study of the dimensioning loading scenarios has been carried out. The resulting needs regarding the torque has been considered in order to determine the required gear ratios for different motor options.
Jämförelse av skattat och kört skotningsavstånd
Skotningskostnaden utgör ca 10 % av skogsindustrins totala råvarukostnad. Medelskotningsavståndet har stark inverkan på skotningskostnaden. Detta medför att skotningsavståndet är viktigt att skatta rätt, för bra planering och korrekta kostnadskalkyler. Vid gallring och föryngringsavverkning skattas terrängtransportavståndet subjektivt av SCA:s planerare. Körning under pålastning och lossning räknas inte in i det skattade avståndet, utan sträckan avser den bästa verkliga körsträckan från virkets tyngdpunkt på trakten till avläggets tyngdpunkt.
Utmattningsanalys av svetsförband på pendelarm tillhörande Eco Logs skördare 590D : jämförelse mellan tre utvärderingsmetoder
Eco Log AB i Söderhamn är en tillverkare av skogsmaskiner. De tillverkar både skotare och skördare. På deras skördare sitter fyra pendelarmar som ersätter hjulupphängningen på fordonet. Dessa motverkar att fordonet lutar vid körning i sluttningar. Varje pendelarm drivs av en hydraulkolv som justerar nivelleringen.Då inga beräkningar med avseende på utmattning och livslängd genomförts sedan en omkonstruktion av pendelarmarna är det nödvändigt att analysera och utvärdera pendelarmarna.
Griptiltens effekt på skotarens produktivitet
I Sverige gallras årligen ca 360 000 ha skogsmark. Skogsbolagen efterfrågar effektivare skogsmaskiner för att minimera kostnaderna i skogsbruket. Två finska och en svensk studie pekar på produktivitetsökningar i storlekar upp till tio procent vid användandet av griptilt. Griptilten är en tilläggsmodul som monteras mellan gripen och rotatorn på en skotarkran och möjliggör uppresning av virkesknippen till vertikal position.
Syftet med studien var att mäta om det blev någon effektivitetsskillnad för krankörningsarbetet under lastning av en skotare, med och utan griptilt i gallringsbestånd med tre olika beståndstätheter: 1000, 1500 och 2000 stammar/ha. Studerade faktorer i bestånden var ackumulering och jämndragning mot mark.
Effekter på virkesproduktion och miljö av igenläggning av skogsdiken : en fallstudie nära Piteälven i Norrbotten
De skogliga våtmarkerna kring mellersta och nedre delen av Piteälven är starkt påverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga våtmarker anrikas ämnen som kol, kväve och olika metaller. Våtmarker är även rika på organiska syror och vätejoner. Om våtmarken dikas kan urlakning av anrikade ämnen ske, detta kan leda till negativa effekter på intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lägga igen gamla skogsdiken för att gynna våtmarksföredragande flora och fauna samt för-bättra vattenmiljön kring Piteälven.
Skador på kvarvarande bestånd vid mekaniserad blädning
Kontinuitetsskog är ett brett begrepp som täcker in många olika skogstyper. Gemensamt för dessa skogstyper är att de ofta har eller kan utveckla höga naturvärden knutna till kontinuitet. Skogsstyrelsen har gjort en grov skattning av arealen kontinuitetsskog i Sverige och arealen bedöms vara mellan 1,7 och 1,8 miljoner hektar. Stora delar av denna areal är eller planeras att skyddas men en areal om 200 000 till 400 000 hektar kommer troligtvis inte att skyddas utan brukas i det moderna skogsbruket. Ett behov av utprövade metoder för bruk av kontinuitetsskogar har därför uppstått.