Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt. Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet. Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag. Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt..

Syftet med detta arbete var att titta på vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga år 2006, för barn i åldrarna 6 ? 9 år. Därför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannämnda kriterier på Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utsträckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mångfald vi ser i Sverige idag. Jag har också genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj där någon har en funktionsnedsättning presenteras, en familj där föräldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan användas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kärnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur homosexuella män konstruerar föräldraskap i ett samhälle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberättelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för föräldrar oberoende av kön och sexuell orientering.Frågeställningarna är:Hur konstruerar homosexuella män föräldraskap i förhållande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhåller sig homosexuella män till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mäns föräldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgångspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet består av sju semistrukturerade intervjuer med åtta homosexuella fäder.

The Church of Sweden has in recent years offered activities such as Christian deep medita-tion, mindfulness and health days. This may be a way for the Church of Sweden to reach the modern man who would not otherwise have come to the church, but there are critics who argue that new spirituality has made its entry in the Church of Sweden. The phenomenon of Christian deep meditation has become increasingly common in the Church of Sweden. In order to satisfy my curiosity about what a Christian deep meditation is, I decided to write an essay about this. My question is as follows: How important is Christian deep meditation as a religious practice in the Church of Sweden? This essay is a qualitative study and I have cho-sen to perform eight pieces of interviews, two of them are recorded.

Denna uppsats behandlar det relativt nya begreppet sexuellt självskadebeteende. I studien presenteras tidigare forskning som relaterar till bl.a. självskadebeteende generellt och riskbeteende hos unga. Sex intervjuer har utförts med dels specialister inom sexologisk problematik samt med kuratorer. Studien ämnade tittade närmare på definitioner av sexuellt självskadebeteende, samt vilka värderingar kring kön och god respektive destruktiv sexualitet de förmedlar.

The aim of this study is to analyze the construction of "Christian masculinity" during the modern era. This is made in opposition to earlier research that has claimed that masculinity could not be constructed religiously, that is, without at the same time being constructed as effeminate or anti-masculine.Using a wide variety of theoretical concepts - such as discourse analysis, class, secularisation, masculinity as constructed from countertypes, and finally masculinity as a homosocial construction - I analyze a free church in Sweden, the Scanian Missionary Society (Skånes Missionssällskap), during the period of ca 1939-1945 (the society was a district of the Swedish Covenant Church, or Svenska Missionsförbundet), in order to argue for the standpoint that masculinity, in fact, could be constructed religiously. The primary source is the society's weekly journal Sydposten.The main results in this study can be summarized as follows: 1) The leading men in the Scanian Missionary Society did, in fact, construct a Christian masculinity, i. e. a masculinity whose core values and ideals were Christian, e.g.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och emotioner som en resurs.

Syftet med studien är att belysa hur regnbågsföräldrar upplever att de blir bemötta i förskolan, samt deras upplevelser av att vara homosexuella i en heteronormativ förskole- och samhällsmiljö. Trots att det idag finns lagar som reglerar alla människors rätt att leva med och älska vem man vill finns det i samhället fortfarande många hinder att ta sig igenom för dessa familjer. Vi har i vår studie utgått från queerteorin som ifrågasätter det normala och vänder upp och ner på antagandet att det finns ett normalt kontra onormalt sätt att vara sexuell man eller kvinna. Queer intar ett prövande förhållningssätt till det normala, och innefattar inte en begränsande identitet. Undersökningen är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer av tre regnbågsfamiljer.  Samtliga uttryckte att de blivit positivt bemötta i kontakten med förskolan.

Uppsatsen behandlar barns begär så som den beskrivs i ett par utvalda barnböcker som analyseras djupare. Detta utifrån en analysmodell inspirerad av Butler och Foucault.Uppsatsen gör en historisk skildring över barndomsbegreppets tillkomst och synen på barnet och begäret. Hur den skiftat över tid, och hur barnet gjorts oskuldsfullt och hur en vilja att skydda och disciplinera det blivit dominerande. Textbehandlingen och analysen vill visa på möjligheterna att studera kön bortom det biologiska könet och också bortom genus. Här problematiseras kön djupare och barnets begär sätts in i ett kulturellt sammanhang.

This thesis analyzes how homonationalist and heteroactivist discourses are reproduced in the Sweden Democrats political communication between 2022 and 2025. Drawing on critical discourse analysis, the study examines a selection of key texts, including two Almedalen speeches by the party leader Jimmie ?kesson (2022, 2024), an extraction from a report produced by the party, and a parliamentary motion. The study is theoretically grounded in scholarship on homonationalism, heteroaktivism and populist radical right nationalism. It investigates how gender, sexuality and religion are discursively mobilized to define national belonging and construct boundaries between ?us? and ?the other?.

De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ?föddes? fundamentalismen och den religiösa högern.