I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang.

I denna uppsats görs en retorisk analys av en gudstjänst. Utgångspunktenär att en gudstjänst kan utgöras av en retorisk enhet och att dessolika delmoment, vart och ett, och tillsammans kan ses somargumenterande för en eller flera teser. De olika gudstjänstmomentenavser i sin tur alla inslag i gudstjänsten med allt från instrumentalinledningsmusik till predikan och bön. Dessa moment har sedananalyserats utifrån den klassiska retorikens två triader ethos, logos,pathos och delectare, docere, movere. De frågor som ställs är vadgudstjänsten försöker övertyga om och hur den sedan gör det.Den gudstjänst som analyseras har temat ?Jesus verklig frälsare? ochär en gudstjänst anpassad för ovana kyrkobesökare.

Cystisk fibros är en genetisk sjukdom som leder till andningsbesvär, infektioner i lungorna och rubbat näringsupptag i tarmen, vilket resulterar i besvär i GI-kanalen samt dålig viktuppgång. CF orsakas av en mutation i CFTR (cystisk fibros transmembran regulator) genen vilket medför en minskad kloridutsöndring som orsakar en ökad natriumreabsorption i cellerna. Detta leder till en minskad förmåga för slemmet i luftvägarna att binda vatten, vilket gör att det blir segt. Det finns inget bot för sjukdomen och den rådande behandlingen är både tidskrävande och livslång. Syftet med den medicinska behandlingen är att göra det sega slemmet i luftvägarna mer lättflytande och förebygga infektioner.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

Den här studien är en kritisk granskning av programserien Sexinspektörerna som sändes i sex avsnitt på TV4 våren 2007. I Sexinspektörerna får heterosexuella par hjälp med sitt sex- och samliv av två experter på området. Syftet med vår studie är att undersöka hur programmet skapar och återskapar heteronormativitet och på så sätt hur femininitet(er) och maskulinitet(er) uttrycks inom den heterosexuella parrelationen. Uppsatsen utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv och den heterosexuella matrisen utifrån Judith Butler. Genom att välja kritisk diskursanalys som metod har vi kunnat analysera så väl det som sägs i programmet som de bilder som visas och på så sätt tillföra ytterliggare en dimension till analysen.

Uppsatsen syftar till att identifiera och ringa in rådande normer kring sexualitet och hur asexualitet förhåller sig till dessa. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig med asexualitet. Dessa intervjuer har vi analyserat för att urskilja vad diskurser kring sexualitet och asexualitet innehåller och hur de förhåller sig till varandra. Våra huvudsakliga frågeställningar är: ? Hur definieras asexualitet av respondenterna?? Vad upplever respondenterna för reaktioner från omgivningen?? Hur upplever respondenterna samhällets attityder till sexualitet och asexualitet?? Hur kan dessa definitioner och upplevelser förstås utifrån en teoretisk referensram?För att analysera empirin har vi valt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ett queert förhållningssätt.

My main purpose with this paper of John Steinbecks Of mice and men is to both analyze the long-lived structures and the unique individual destinies of the novel. I employ the method of the historical Annales-movement and use three divided levels in my analysis to try to capture these high structures and low moments of humanity in Structure, Konjuncture and the Individuality. The first level, Structure, is used to see how long-lived almost invisible geographic structures set the human act of condition. The second level, Konjuncture, is easier to grasp in understanding of time and embraces for example economic structures as the industrialism. The last level of Individuality is the fastest in time and easiest to understand but in the long run also the least important.

The main focus of this master?s thesis concerns the relation between subject representation, power and gender. Classification systems and subject heading lists are products of their cultural and social context and some subjects and disciplines are given a greater value than others. Our aim in this thesis is twofold; to discuss and critically analyse the prevailing gender norms that are expressed trough classification systems and subject heading lists and to examine how they manage to represent gender studies as a multidisciplinary subject in theory as well as in practice. We are also discussing the particular problems with the representation of multidisciplinary subjects in general.

Syfte och frågeställningarUndersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet.Frågeställningar:Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag?Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier,fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier.ResultatFotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar synen på identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens värld. Syftet är att visa en bild på hur lagidrottsutövare ser på och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrån detta går att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och därmed sexuellt avvikande. För att nå fram till syftet har följande frågeställningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut så?, Vilka ideal grundar sig denna jargong på i idrottslaget?, Hur påverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sättet de intervjuade ser på sig själva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen på identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare på elitnivå eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjälp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rätt så rå jargong spelarna emellan.

Diskussionen kring homosexuellas lämplighet som föräldrar och deras rätt att bilda familj är nu aktuell i samhällsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jämställer homosexuellas och heterosexuellas rättigheter att bilda familj genom exempelvis provrörsbefruktning och adoption finns negativa röster om detta.Syftet med studien var att undersöka attityder hos högstadieungdomar i årskurs 9 vid tre skolor, i frågor om homosexuellas rätt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i förhållande till könstillhörighet och social klass. Målgruppen valdes utifrån att ungdomar i den åldern ifrågasätter föräldrarnas påverkan och skapar sig egna värderingar. En inblick i detta kan lägga fokus på att även vuxna bör reflektera över sina attityder kring dessa frågor då barn och ungdomar i stor utsträckning påverkas av vuxna.Uppsatsens primärdata har insamlats genom enkätundersökning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007.

Vår startpunkt inför denna c-uppsats var att vi hört talas om personer som arbetar med socialt arbete inom kristna organisationer. S:ta Clara kyrka kom i fokus. Syftet men uppsatsen formulerade vi så småningom till att öka kunskapen om anställdas och volontärers upplevelser av deras tros betydelse i det sociala arbete som de utför inom S:ta Clara kyrka.Studien har genomförts utifrån tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som är anställda eller volontärer inom S:ta Clara. Resultatet av studien har vi analyserat med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska resonemang knutna till de teman som formats av våra intervjuresultat. Vi har även analyserat våra slutsatser utifrån Aron Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultaten visar att våra intervjupersoner upplever att deras personliga tro har betydelse i det sociala arbete de utför inom S:ta Clara.

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna.

Bakgrund: Historiskt sett har människor som levt i samkönade relationer haft en sårbar situation i samhället och ofta blivit utsatta för diskriminering. I Sverige finns idag en lag som förbjuder diskriminering relaterat till sexuell läggning. Målet med hälso- sjukvårdslagen är att hela befolkningen ska ha en jämlik hälsa. Trots detta uppskattar de som lever i en samkönad relation att de har en sämre hälsa än övrig befolkning. Inom vården föreligger ofta ett heteronormativt förhållningssätt, vilket kan leda till osäkerhet för familjer med en annan konstellation än den heterosexuella.