Sök:

Sökresultat:

304 Uppsatser om Höjd beredskap - Sida 3 av 21

Upplevd risk och upplevd krisberedskap inom barnomsorgen: betydelse av person- och arbetsrelaterade faktorer.

Risk- och beredskapsfrĂ„gor Ă€r idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur kĂ€nslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd pĂ„verkade dessa upplevelser. Studien baserades pĂ„ enkĂ€ter byggda pĂ„ frĂ„geformulĂ€ren QPS-Nordic 34+, 13 frĂ„gors KASAM samt egna frĂ„gor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhĂ„llande till den upplevda risken.

LÀrarens möjligheter att möta DAMP-elever i klassrummet utifrÄn tillgÀngliga resurser.

LĂ€raren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom speciallĂ€raren försvinner till förmĂ„n för specialpedagogen behöver lĂ€rare veta vad för hjĂ€lp, stöd och resurser den har tillgĂ€ngligt i sin nĂ€rmiljö för att underlĂ€tta sin undervisningsmiljö. Arbetet bestĂ„r av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlĂ€tta lĂ€rarens arbete nĂ€r DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lĂ€rare och rektorer pĂ„ tre skolor varav tvĂ„ mellanstadie- och en högstadieskola i omrĂ„det Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal frĂ„n Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap pĂ„ olika sĂ€tt om lĂ€raren skulle behöva hjĂ€lp eller stöd. En lĂ€rare kan vĂ€nda sig till elevvĂ„rdsteam och arbetslag, hĂ„lla elevvĂ„rdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun.

Skolans möte med barn med förvÀrvade hjÀrnskador.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lÀrare och förÀldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvÀrvad hjÀrnskada.Ansatsen utgÄr frÄn en metodtriangulering med intervjufrÄgor och enkÀtfrÄgor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkÀter har skickats till förÀldrar respektive lÀrare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvÀrvade hjÀrnskador. EnkÀtfrÄgor till sju lÀrare och postenkÀter med missivbrev har sÀnts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.HÀlften av lÀrarna och förÀldrarna som besvarat enkÀten anser att skolan inte har den beredskap som krÀvs för att ta emot ett barn med en förvÀrvad hjÀrnskada. De övriga lÀrarna och förÀldrarna som besvarat enkÀterna har varit nÄgot mer positivt instÀllda.LikasÄ finns det en viss samstÀmmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjÀrnskadade barns rehabilitering.

VÀl rustade för engelska i skolan? ? en enkÀtundersökning bland lÀrare och lÀrarstuderande för yngre elever

Engelskan Àr ett dominerande vÀrldssprÄk och ett av tre kÀrnÀmnen i grundskolan dÀr betyget godkÀnt krÀvs för vidare studier. LÀrare för yngre elever mÄste vara beredda att ta ansvar för starten i engelska, men i lÀrarutbildningen antingen saknas obligatorisk engelskutbildning eller sÄ omfattar den nÄgra veckors studier. Detta arbete handlar om lÀrares och lÀrarstuderandes syn pÄ sin beredskap att undervisa yngre elever i engelska. Den baseras pÄ enkÀtfrÄgor till lÀrare och lÀrarstuderande och visar att fÄ lÀrarstuderande vÀljer engelska som specialisering. Vidare undersöks attitydskillnader till engelskundervisning i skolan mellan lÀrare och lÀrarstuderande, med respektive utan utbildning i engelska.

Konsten att bemÀstra ett scenframtrÀdande : En kvalitativ studie av professionella klassiska sÄngares mentala hantering av scenframtrÀdanden

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om hur professionella klassiska sÄngare förbereder sig och hanterar scenframtrÀdanden. Studiens frÄgestÀllningar har varit hur klassiska sÄngare uppfattar vikten av mental förberedelse inför scenframtrÀdanden och vilka funktioner de uppfattar att mental trÀning och scenisk beredskap har inom sÄngutbildning pÄ olika nivÄer. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra professionella klassiska sÄngare.Resultatet visar att informanterna lÀgger stor vikt pÄ instuderingsprocessen i sin mentala förberedelse inför ett scenframtrÀdande. Instuderingen ska pÄbörjas i god tid innan en konsert och genomföras metodiskt med fokus pÄ teknik, text, musik och scenisk utformning. Studien visade ocksÄ att informanterna hade tydliga rutiner under konsert-/förestÀllningsdagen.

Upplevelser av svenska Försvarsmaktens mentala och praktiska förberedelser inför stressrelaterat insatsarbete

MilitÀrförband utsÀtts för olika stressmoment i sitt arbete pÄ insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det fÄ katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anstÀllda fÄr inför utlandstjÀnstgöring och hur den hjÀlper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förstÄelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades pÄ djupintervjuer med Ätta deltagare som tjÀnstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade pÄ hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk trÀning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, Àven om det till stor del Àr individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter..

Stöd till ambulanspersonal efter en traumatisk hÀndelse KartlÀggning av handlingsplaner i VÀstra Götalandsregionen

Miljön inom ambulanssjukvÄrden blir allt tuffare med risk för psykisk ohÀlsa i form av utbrÀndhet, depressioner och post traumatisk stressyndrom. Det Àr viktigt att organisationen ger tid för ÄterhÀmtning och eventuell debriefing. Författarna har granskat handlingsplaner för debriefing inom ambulansverksamheten i VÀstra Götalandsregionen.InnehÄllsanalys anvÀndes för att analysera handlingsplanerna. Resultatet visar att det skiljer sig mycket i de olika verksamheterna vad det gÀller att fÄ hjÀlp och stöd efter en traumatisk hÀndelse. Enligt arbetsmiljölagen sÄ Àr verksamheterna skyldiga att upprÀtta en handlingsplan, men det visade sig att nÄgra verksamheter inom regionen helt saknar detta.

Konsten att skapa frustration : En procedurell och visuell retorisk analys av ?Riskprofilen? ? en interaktiv film frÄn Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap

A rhetorical analysis of the educational interactive film ?Riskprofilen?, produced by the Swedish Civil Contingencies Agency (Swedish: Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). This essay uses the theories and methods of Procedural Rhetoric, as described by Professor Ian Bogost, and Visual Rhetoric, as described by Professor Brigitte Mral to analyse the interactive and visual component parts of the artefact, and compares them to the intended purposes of the artefact as stated by documents pertaining to its creation, found to be those of educating the public; marketing the agency; and driving traffic to its webpage. The artefact is through analysis found to fulfil the purposes of marketing the Agency and of likely increasing traffic to the website upon which it is hosted. Regarding the primary, educational purpose this analysis finds that the artefact does not teach a user the accident-avoidance strategies it claims to do, but is dependent upon further materials..

Distriktssköterskors förestÀllningar om att stödja vÄldsutsatta kvinnor

VÄld mot kvinnor Àr ett vanligt problem dÀr minst 20 procent av vÀrldens alla kvinnor Àr drabbade. De kvinnor som lever i ett vÄldsutsatt förhÄllande har sÀmre hÀlsa och söker vÄrd oftare Àn den övriga kvinnliga befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors förestÀllningar om att stödja vÄldsutsatta kvinnor. Data samlades in via Ätta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som analyserades med tematisk kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svÄrigheter med att fÄ kvinnan att berÀtta och att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld.

HjÀltar och syndabockar, tapetblommor och clowner : en intervjustudie om en skolas beredskap och förmÄga att hjÀlpa och stödja barn till förÀldrar med missbruksproblem i skolsituationen

Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom kÀnsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och nÀr en brist uppstÄr nÄgonstans i vÄrt psyke sÄ invÀntar nÀsta utvecklingsstadier inte pÄ att denna brist först ska fyllas utan man gÄr vidare till nÀsta stadie utan att bristen blivit lÀkt. Detta gör att vÄrt psyke haltar, det Àr först under tonÄren som de brister eller bubblor vi har fÄtt under vÄr uppvÀxt ges en möjlighet att reparera det som gÄtt snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien Àr att titta pÄ en skolas beredskap och förmÄga att hjÀlpa och stödja barn till förÀldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien Àr att fÄnga olika informanters erfarenhet utifrÄn vÄrt syfte att titta pÄ en skolas beredskap och förmÄga att hjÀlpa och stödja barn till förÀldrar med missbruksproblem i skolsituationen.

VÄr beredskap Àr god : folkbibliotekets beredskap inför framtiden

Our state of emergency is good - is the public library prepared for the future?Our state of emergency is good! These are the words spoken by Prime Minister Per Albin Hansson in 1939. He claimed that Sweden had nothing to fear from a future war, we were safe. Today we know it was not so. Is this the situation for Swedish public library of today? Is the public library ready to face the future, or is it only fancy words?We have to form the future, not let the future form us.

Pedagogers uppfattningar om och förhÄllningssÀtt gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. För att fÄ fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av litteratur som var relevant för dessa Àmnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgÄngen var vad autism Àr, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av sÀrskilt stöd och att se dessa barn som individer, men Àven resurser och arbetssÀtt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och anvÀnde mig dÄ av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om bÄde extra utbilningar och anvÀndandet av hjÀlpmedel.

Dialog och religion - en studie av hur manipulativa religiösa rörelser kan pÄverka elever och nÄgra skolors beredskap att möta detta

Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt elever kan hamna under ett destruktivt inflytande av religiösa rörelser av manipulativ art (RRM - eller ?sekter? som de ofta benÀmns i vardagslag), samt skolors beredskap för att hantera sÄdana situationer. Elever kan söka sig till sÄdana rörelser av flera olika anledningar: för att finna svar pÄ sina frÄgor om livet; vid livskriser; eller att bara som en följd av sökandet efter ro i det dagliga livet. Ett vidare syfte med uppsatsen Àr dra pedagogiska och didaktiska slutsatser nÀr det gÀller religionsundervisningens möjligheter att motverka ett sÄdant destruktivt beroende. Genom att ge eleverna större insikt eller kunskap stÄr de bÀttre rustade mot vÀrvningsförsök frÄn RRM grupper. Uppsatsen redogör i en litteraturöversikt för de viktigaste dragen i RRM, för att sedan analysera ett material av tre olika typer av intervjuer.

FörskollÀrares erfarenheter, kompetens och beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris

BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Riskbruk av alkohol Ă€r ett hot mot folkhĂ€lsan. Är primĂ€rvĂ„rden rustad att ta hand om problemet? - en studie pĂ„ hĂ€lsocentralerna i Kalmar LĂ€ns Landsting.

Denna studies syfte var att undersöka hÀlsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primÀrvÄrden i Landstinget i Kalmar LÀn och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som anvÀndes var triangulering, dÀr enkÀter skickades till alla hÀlsokoordinatorer i lÀnet. DÀrefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hÀlsokoordinatorer Det anvÀndes deskriptiv metod för enkÀterna och innehÄllsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett kÀnsligt omrÄde dÀr hÀlsokoordinatorerna upplevde att de frÀmsta hindrande faktorerna var brist pÄ utbildning och instruktioner pÄ hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. UtbildningsnivÄn stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frÄgan.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->