Den hÀr uppsatsen presenterar resultat frÄn intervjuer med Ätta lÀrare pÄ grundskolan angÄende begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att fÄ svar pÄ hur lÀrare pÄ grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lÀrarrollen har förÀndrats, synen pÄ begreppet handledning samt hur olika handledningstillfÀllen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas Äsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lÀrares syn pÄ handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och rÄd pÄ hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, sÀrskilt nÀr det gÀller elever i svÄrigheter. Respondenterna vill Àven att handledningstillfÀllet ska föregÄs av observation. Detta skiljer sig frÄn vad litteraturen sÀger.

Detta examensarbete har utförts pÄ OEM International, en Teknikhandelskoncern som frÀmst sÀljer smÄ komponenter för industriautomatisering. Snabb tillvÀxt medförde trÄnga och urvuxna lager, en pÄ sikt ohÄllbar situation som resulterade i planer pÄ ett nytt, större lager. Bygget av detta nya, stora lager i TranÄs blev startpunkten för diskussioner kring hur lagerverksamheten egentligen bör bedrivas pÄ lÀmpligast sÀtt. Tankar pÄ att ha ett stort centrallager istÀllet för dagens mindre, regionala vÀcktes, men dÄ ifrÄgasattes ocksÄ vilka konsekvenser en sÄdan förÀndring skulle bÀra med sig. Syftet med denna studie Àr dÀrför att identifiera vilka faktorer som företag bör beakta vid beslut om eventuell överföring av befintliga regionala lagerpunkter till central ort.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer pÄverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestÀmma lungkapacitet, pulsnivÄ samt eventuell vÀtske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vÀgning, spirometritester och pulsmÀtningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. TvÄ av det totala antalet dyk var pÄ 74 meters djup, resterande dyk genomfördes pÄ 36 meters djup.

SAMMANFATTNING Titel: Relationsmarknadsföring Vs Internet Författare: Krzysztof Fluder Fadi Safar Handledare: Marie Jönsson Kurs: Kandidatarbete, EFE305 ForskningsfrÄga: Har ett företag som tillÀmpar relationsmarknadsföring samma slags kundrelationer och kundprofiler som ett företag dÀr man anvÀnder Internet som försÀljningskanal? Syfte: Att identifiera hur relationerna mellan företag/kund ser ut samt att se om det finns en skillnad i kundprofil mellan tvÄ företag som tillÀmpar tvÄ helt olika försÀljningskanaler inom lastpallsindustrin. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi granskat tvÄ företags kundrelationer och kundprofiler. Vi intervjuade tvÄ företagsledare med olika sorters försÀljningskanaler men inom samma bransch. NÀr vi skrev ner vÄra intervjufrÄgor var vi tvungna att tÀnka pÄ tvÄ saker.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar dÄ den skola vi har bygger pÄ skolplikt snarare Àn frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen Àr ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass pÄ en skola i Malmö. Projektet handlade om MÀnniskan och samhÀllet och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri Àr kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag anvÀnder mig av litteratur som Àr relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och ÄskÄdarkultur Àr exempel pÄ begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhÄllande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

Syftet med denna uppsats Àr att se skillnaderna mellan de nya Àmnesplanerna i Svenska jÀmför med de nuvarande kursplanerna. Det Àr Àven att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag anvÀnt mig av Àr en komparativ textanalys dÀr jag jÀmfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya Àmnesplanerna samt de tvÄ olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya Àmnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fÄtt ytterligare 50 poÀng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya Àmnesplanerna Àr att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det Àr som eleven ska lÀsa och frÄn vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna Àr enligt min mening inte kunskapsnivÄerna utan det Àr just betygen D och B och dÀrför Àr det Àr rimligt att bedömningen blir mer rÀttvis enligt mig..

Universitetsstudenter har ofta ett riskabelt alkoholbeteende ochupplever depressiva symtom under studietiden, vilket kan ha svÄrakonsekvenser. Förklaringarna till alkoholkonsumtion blanduniversitetsstudenter har ofta fokuserat pÄ studenters motivation tillsocialisering med andra studenter. Litteraturen har ocksÄ fokuserat pÄförstaÄrsstudenters övergÄngsfas i förklaringarna till depression.Denna studie involverade 117 universitetsstudenter i ett medelstortsvenskt universitet. Studiens huvudsyfte var att undersöka omstudenter som bytte ort för att studera dricker mer alkohol ochupplever flera depressiva symtom Àn studenter som studerar i sinhemort. Resultatet visar pÄ en betydande skillnad i alkoholkonsumtionmellan de tvÄ grupperna, vilket tyder pÄ ett samband mellan flyttenfrÄn hemorten och alkoholkonsumtion..

Det skrivs mycket i media om den nya generationen 80-talisterna som Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. De skiljer sig frÄn tidigare generationer genom att vilja sjÀlvförverkliga sig sjÀlva samtidigt som de vill ha en hög lön och ett trivsamt arbete. UtifrÄn Self-Determination teorin som bygger pÄ de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande Àr syftet med denna studie att undersöka om det som skrivs i media stÀmmer med vad som faktiskt motiverar 80-talister till arbete. En enkÀt genomfördes med 72 undersökningsdeltagare. Resultatet visade pÄ ett signifikant samband mellan yttre motivation och arbetsmotivation.

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history..

Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska börsnoterade företag samt revisionsprofessionen förhÄller sig gentemot försiktighetsprincipen och en rÀttvisande bild nÀr finansiella instrument enligt IAS39 redovisas till verkligt vÀrde i Ärsredovisningen. Den metod vi valt för vÄr uppsats Àr kvalitativ dÄ vÄrt syfte Àr av förstÄende karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Genom en praxisundersökning, samt genom en undersökning av den offentliga debatten Àr avsikten att ÄskÄdliggöra de problemstÀllningar som rÄder och förklara dessa, dÀrav en normativ ansats. Empirin frambringar generella och teoretiska slutsatser, vilket leder till en induktiv ansats. Uppsatsens litteraturgenomgÄng bygger pÄ tidsskriftsartiklar, avhandlingar och annan akademisk litteratur som Àr aktuell för uppsatsens problemstÀllning.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka presentera ett sÀtt att arbeta med kvalitetsbristkostnader, som löser flera av de problem som nÀmns i litteraturen, samt att undersöka om problemen Àven kan pÄvisas empiriskt. UpplÀgget bygger i princip pÄ tvÄ delar och baseras pÄ en teoretisk undersökning som mynnar ut i fem problemstÀllningar. Först görs en teoretisk syntes, för att nÄ fram till en arbetsmodell av normativ karaktÀr och sedan görs en kvalitativ undersökning, för att pÄvisa att utgÄngspunkterna till modellen Àr pÄvisbara Àven empiriskt. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen ligger i klassisk litteratur inom omrÄdet. För att finna lösningar pÄ de problem som nÀmndes delades de in i 5 kategorier.

Uppsatsen handlar om ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k. Varför anvĂ€nder sig ungdomar av grovt talsprĂ„k och nĂ€r gör de det? Vilket Ă€r skolans uppdrag, nĂ€r det gĂ€ller att försöka motverka det grova talsprĂ„ket? Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka orsakerna till ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans vĂ€rld kan göra och bör tĂ€nka pĂ„ för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till sprĂ„ket kan pĂ„verka ungdomars talsprĂ„k. Även skolans roll som samhĂ€llsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig pĂ„ intervjuer med tolv elever i Ă„r sex och tolv elever i Ă„r nio.

SammanfattningVi har i vÄrt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sÀtt att lÀra inom lÀs och skrivfÀltet. Vi belyser didaktiska val av lÀrandeformer och undervisningsinnehÄll hos pedagoger som arbetar pÄ en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras pÄ mÀnniskors olika sÀtt att lÀra genom att anvÀnda sig av sprÄklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv pÄ lÀs- och skrivlÀrande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda pÄ om de didaktiska valen skiljer sig Ät mellan pedagoger pÄ skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lÀrare frÄn fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sÀtt att lÀra.Resultatet visar att pedagogerna pÄ den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrÄn elevernas intelligenser och deras olika sÀtt att lÀra och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna frÄn övriga skolor varierar istÀllet sin undervisning utifrÄn sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsÀtt pÄ lÀs- och skrivlÀrande eftersom den syftar till god förstÄelse, meningsfullhet och att kunna tillÀmpa förvÀrvad kunskap.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat stÀlls frÄgor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kÀrnvÀrden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsÀttningar inom diskursen kartlÀggsocksÄ.Uppsatsen anvÀnder sig av diskursanalys som metod för att frilÀgga de element som nÀmnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sÄdan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts Àr fyra böcker som frÀmst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundlÀggande förÀndring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osÀkerhet nÀr det gÀller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men ocksÄ ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, Àr ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen NÄgra förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhÄllandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osÀkeroch att de senaste Ärens förÀndringar för första gÄngen inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

Inom Business Intelligence har begreppet Self-Service Business Intelligence (Self-Service BI) vuxit fram. Self-Service BI omfattar verktyg vilka möjliggör för slutanvÀndare att göra analyser och skapa rapporter utan teknisk support. Ett av dessa verktyg Àr Microsoft PowerPivot.PÄ Transportstyrelsens JÀrnvÀgsavdelning finns behov av ett Self-Service BI-verktyg. Vi fick i uppdrag av Sogeti att undersöka om PowerPivot var ett lÀmpligt verktyg för Transportstyrelsen. MÄlet med uppsatsen har varit att testa vilka tekniska möjligheter och begrÀnsningar PowerPivot har samt huruvida PowerPivot Àr anvÀndbart för Transportstyrelsen.För att fÄ en djupare förstÄelse för Self-Service BI har vi kartlagt vilka möjligheter och begrÀnsningar med Self-Service BI-verktyg som finns beskrivna i litteraturen.