Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nÄ mÄlen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska fÀrdigheter, ha en helhetssyn i omvÄrdnadsarbetet samt ha god sjÀlvkÀnnedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansÄgs ocksÄ viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvÀrderas och bedömas.

En revisor mÄste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingÄr flera moment dÀr det kan tÀnkas att olika egenskaper behövs, pÄ samma sÀtt som det Àr bevisat att mÀn och kvinnor har olika egenskaper. VÄrt syfte med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka om könens komparativa egenskaper Àr olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vÄrt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgÄng, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vÀnner och bekanta.

Jag söker svaret pÄ frÄgan om texttrogenhet vid adaption frÄn text till film Àr önskvÀrt. Ska man strÀva efter att Äterskapa texten i ett nytt medium, eller ska filmen ses som en ny skapelse?Det har idag blivit en naturlig reaktion att genast utnÀmna filmatiseringen till förlorare samtidigt som det lÀnge pÄgÄtt debatter om huruvida litteraturen kommer att försvinna i skuggan av filmversionerna. MÄnga vÀljer idag att se filmen istÀllet för att lÀsa den litterÀra förlagan.Efter kortare genomgÄng av forskning och en studie av tvÄ vÀlkÀnda barnböcker har jag fÄtt en djupare förstÄelse för hur de bÄda medierna stÄr i förbund med varandra. Text och film Àr tvÄ skilda medium som försöker mötas.

AbstractArvid Nerdal: Tre svenska gospelkörers sound och uttryckssÀtt i förhÄllande till den afro-amerikanska gospeltraditionen. ? Uppsala: Musikvetenskap 2000. 60 p.Uppsatsens syfte Àr att studera tre utvalda svenska gospelkörer och jÀmföra deras ?sound? och uttryckssÀtt med ett urval typiska stilistiska element inom den afro-amerikanska gospelkörgenren.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer pÄverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestÀmma lungkapacitet, pulsnivÄ samt eventuell vÀtske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vÀgning, spirometritester och pulsmÀtningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. TvÄ av det totala antalet dyk var pÄ 74 meters djup, resterande dyk genomfördes pÄ 36 meters djup.

Den hÀr studiens syfte Àr att studera hur förÀldraideal skapas i böcker riktade till förÀldrar med barn i Äldern 3-12 Är. Med huvudfrÄgestÀllningen hur konstrueras idealt förÀldraskap i litteratur riktad till smÄbarnsförÀldrar? och frÄgestÀllningen Vilka rÄd om förÀldrars förhÄllningssÀtt till barnet konstrueras i litteraturen? har jag med hjÀlp av Foucauldiansk diskursanalys och Foucaults begrepp diskurs, makt/kunskap och subjektspositioner analyserat fem böcker om förÀldraskap som ligger pÄ toppen av försÀljningsstatistiken just nu. Resultatet Àr att en ideal förÀlder strÀvar efter att ge barnet sjÀlvkÀnsla och uppnÄ en jÀmstÀlld relation. Att ta barnet pÄ allvar och lyssna pÄ det konstrueras Àven det som idealt.

KarriÀrcoachning Àr ett begrepp som blivit allt vanligare de senaste 20 Ären. Det finns oÀndliga valmöjligheter, och dÀr kan karriÀrcoachning vara ett stöd. KarriÀrcoachning bygger vanligtvis pÄ individuella program med strukturerade samtal, arbetsuppgifter samt psykologiska test. Syftet har varit att undersöka hur litteraturen benÀmner karriÀrcoachningen som begrepp, och sen sÀtta det i förhÄllande till vad personalchefer har för erfarenheter av karriÀrcoachning. Data samlades in genom intervjuer med olika personalchefer.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan uppfattade fenomenet mobbning, hur de definierade begreppet och om det förekom. Arbetet Àr uppbyggt kring litteratur och forskning i Àmnet. Det finns mycket litteratur och tidigare forskning av fenomenet mobbning inom skolans vÀrld. Förekomst av mobbning i förskolan Àr inte beskrivet lika mycket i litteraturen.I vÄr studie anvÀnde vi oss av en fenomenologisk ansats. Med hjÀlp av den var syftet att se om mobbning förekom inom förskolan och hur det visade sig.

Jag har valt att studera hur valet av barnlitteratur ser ut pÄ tre förskolor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur barnlitteraturen kommer till förskolan. Den vÀg som jag inriktat mig pÄ Àr pedagoger pÄ förskolor som Àr verksamma som lÀsinspiratörer via biblioteket. Jag undersöker hur de pÄverkar urvalet av böcker som finns för barnen pÄ förskolan. Genom att undersöka vÀgen som litteraturen tar innan den hamnar pÄ förskolan vill jag synliggöra valet som biblioteket och pedagogerna gör av böcker och se hur anpassad litteratururvalet blir till barnen.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var mÄnga faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den sprÄkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, sprÄk, mimik och bevaring av integritet.

Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga vilka olika studiemetoder som mest frekvent och framgÄngsrikt anvÀnds av distanselever. En jÀmförelse görs hÀrmed med de studiemetoder som, enligt litteraturen och tidigare forskning, leder fram till lyckosamma resultat inom traditionella studier, klassrumsundervisning.Eftersom distansstudier ökat som studiemetod idag kan det vara till hjÀlp för de olika utbildningarna som erbjuder studier pÄ distans att kÀnna till hur deras elever vÀljer att studera och vilka faktorer som pÄverkar deras resultat.Inom forskning kring inlÀrning finns det en rad olika inlÀrnings-stilar som vi har förankrat vÄr undersökning i och kunnat pÄvisa vilka faktorer och förutsÀttningar som kan sÀgas öka förutsÀttningarna för att lyckas i sina studier. PÄ samma gÄng har vi kunnat pÄvisa vilka utmaningar som kan finnas för en viss kategori elever.Vi har anvÀnt oss av frÀmst kvantitativ metod och samlat in data med hjÀlp av en enkÀt. EnkÀtens tvÄ huvudsakliga delar har syftat till att samla in data om elevens förutsÀttningar och studieteknik, samt att mÀta elevens sjÀlvförtroende via en etablerad enkÀt (?Rosenberg?).

Nuförtiden har det blivit allt vanligare att möta patienter med invandrarbakgrund inom vÄrden. Studiens frÄgestÀllningar berör en rad frÄgor som handlar om vÄrdpersonalens i allmÀnhet och i synnerhet röntgensjuksköterskans möte med patienter med andra kulturella bakgrunder. Studien syftar till att dels identifiera de kommunikationssvÄrigheter som kan uppstÄ i dessa möten, och dels diskutera de olika strategier som röntgensjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att bemöta och ÄtgÀrda dem. Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle, men det Àr ocksÄ ett demokratiskt land dÀr alla mÀnniskors rÀtt till vÄrd med lika villkor, oavsett deras etniska bakgrund, religion eller kön, Àr garanterad enligt den svenska sjukvÄrdslagen grundlÀggande.NÀr det gÀller metoden sÄ bygger studien pÄ en litteraturanalys av 13 vetenskapliga artiklar, som med skiftande perspektiv beskriver mötet mellan vÄrdpersonal/ röntgensjuksköterska och patienter med annan invandrarbakgrund. Genom en noggrannlÀsning av artiklarna och jÀmförelser mellan deras slutresultat försöker vi identifiera de faktorer som kan leda till acklimatiseringssvÄrigheter, men ocksÄ de ÄtgÀrder och strategier, som kan leda till en vÄrd med god kvalité.

I studien undersöks hur lÀrare framstÀlls i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen Àr att studerar vilken bild av lÀrares ledarskap lÀsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lÀrare portrÀtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvÄdimensionella ledarksapsmodell dÀr ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för mÀnniskan i gruppen legat till grund för undersökningen. PortrÀtteringen har skett utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Resultatet av studien visar att lÀsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lÀrare i texten som tillÀmpar olika ledarstilar i klassrummet.

I denna uppsats undersöker och analyserar jag grĂ€nsvĂ€rdesbegreppets framstĂ€llning i svenskalĂ€roböcker för gymnasieskolan. UtifrĂ„n Tall och Vinners (1991) termer begreppsbild och begreppsdefinition samt Lakoff och NĂșñez (2000) kognitiva idĂ©utvecklingsteori studerar jag vilkaförutsĂ€ttningar för förstĂ„else som ges utifrĂ„n lĂ€roboksinnehĂ„llet. I uppsatsen studeras Ă€ven de styrdokument som legat till grund för dagens lĂ€roböcker och i dessa noteras hur grĂ€nsvĂ€rdesbegreppet har fĂ„tt allt mindre utrymme i undervisningen sedan 1970-talet men att begreppet Ă„ter nĂ€mns i den nyagymnasiereformen Gy11. I min undersökning av lĂ€roböcker konstateras att skillnaden visserligen Ă€rstor pĂ„ hur mycket plats grĂ€nsvĂ€rdesbegreppet fĂ„r i litteraturen men det kan konstateras att flera avdagens lĂ€roböcker har en otillrĂ€cklig framstĂ€llning för att elever skall ges en ordentlig möjlighet att utifrĂ„n dessa skaffa sig förstĂ„else för begreppet..

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vÄrt förhÄllningssÀtt angÄende förÀldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har förÀldrasamverkan, olika former samt förutsÀttningar för en fungerande samverkan. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ studie dÀr sex skolor presenteras. Det som diskuteras Àr vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlÀttar vid kontakten med förÀldrarna, former som anvÀnds samt en jÀmförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lÀrarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god förÀldrasamverkan Àr frÀmst för elevernas skull, men mina kÀllor anser att bÄde elever, förÀldrar och skolans personal pÄverkas positivt.