Syftet med studien Àr att kartlÀgga orsaker till vad som ligger till grund för förÀldrars aktiva val av förskola. Under litteraturgenomgÄngen lyfter vi fram tvÄ teorier angÄende individens val följt av tidigare forskning och studier inom Àmnet. Genom litteraturen fick vi en djupare förstÄelse för vad som styr valet och vilka argument förÀldrar i tidigare forskning haft i det aktiva valet av förskola. Detta gav en grund till vÄr empiriska studie. I den empiriska delen tog vi reda pÄ nio förÀldrars argument för valet av en I Ur och Skur-förskola för sitt barn.

Syftet med studien var att undersöka hur enhetschefer för Àldreboenden hanterar konflikter som kan uppstÄ inom personalgruppen. Studien genomfördes i en mellanstor kommun i Sverige. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. IntervjufrÄgorna har varit av öppen karaktÀr och tematiserade efter studiens syfte och frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna var: Hur definierar enhetscheferna en konflikt? Vilken roll har enhetscheferna vid uppstÄdda konflikter inom personalgruppen? Vilka resurser har enhetscheferna gÀllande konflikthantering och konfliktlösning inom personalgruppen? Hur hanterar enhetscheferna konflikter inom personalgruppen? Resultatet visar att enhetschefernas uppfattning och definition av vad en konflikt Àr stÀmmer vÀl överens med det som har Äterfunnits i litteraturen.

Denna C-uppsats handlar om musik som ett medel i undervisningen i Ärskurs F-6. Litteraturen tar upp en rad positiva inlÀrningstendenser och beskriver att musiken skall vara ett verktyg och sÀttas in i ett sammanhang. VÄr kvantitativa enkÀtundersökning som Àr gjord i tvÄ skÄnska kommuner visar att 64,7 % anvÀnder musiken som ett medel i undervisningen minst en gÄng i veckan. Vidare gav vÄrt resultat en tydlig antydan att musiken fÄtt en mer undanskymd roll Àn vad Skolverkets forskningsrapport tidigare visat. AnvÀndandet av musik som ett medel sjunker drastiskt i de högre Ärskurserna (Äk 5-6) och de som examinerats 1991 eller senare anvÀnder till lÄg andel musiken som ett medel.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestÀms i stor utstrÀckning av lagar och regler, vilket gör det svÄrt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsÀttningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns sÄvÀl vad som i folkmun kallas för ?hÄrda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, sÄ som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgÄng av vad begreppen hÄrt och mjukt innebÀr och hur detta pÄverkar styrningen av en verksamhet. DÀrför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lÀmpliga styrtyper givet olika förutsÀttningar.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur hÄrda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna ser pÄ barnlitteraturens roll inför barns lÀrande och utveckling i verksamheten pÄ förskolan. Vi har anvÀnt oss av intervjuer som insamlingsmetod och har intervjuat 10 respondenter frÄn olika förskolor i olika kommuner. Resultatet visar att barnlitteratur Àr viktig som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt att den Àr viktig för att barn ska kunna bearbeta vardagen samt för sprÄkutvecklingen. Detta resultat stÀmmer till stor del överens med den litteratur och forskning som finns kring barnlitteratur och vad den kan bidra med. Dock har vi hittat intressanta aspekter som visar att studien och litteraturen lÀgger tyngdpunkten vid olika delar gÀllande barnlitteraturens roll.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att stÀndigt strÀva efter att bli bÀttre. Företag och organisationer mÄste alltsÄ försöka hitta nya sÀtt att anvÀnda sina tillgÄngar mer effektivt. För att hitta dessa sÀtt krÀvs att företag anvÀnder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlÀgset största delen av de anstÀllda Àr de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmÄga sÀllan tas vara pÄ. Det Àr en stor outnyttjad resurs hos mÄnga företag.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att stÀndigt strÀva efter att bli bÀttre. Företag och organisationer mÄste alltsÄ försöka hitta nya sÀtt att anvÀnda sina tillgÄngar mer effektivt. För att hitta dessa sÀtt krÀvs att företag anvÀnder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlÀgset största delen av de anstÀllda Àr de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmÄga sÀllan tas vara pÄ. Det Àr en stor outnyttjad resurs hos mÄnga företag.

En fallstudie har gjorts pÄ innebandyföreningen Alunda IBF herrar för att besvara frÄgan hur mÄlkongruens (mÄlöverensstÀmmelse) skapas i idrottsföreningar. StrÀvandet efter mÄlkongruens anses i litteraturen vara ett viktigt inslag för att skapa förutsÀttningar för en framgÄngsrik och konkurrenskraftig organisation. För att skapa en helhetsbild pÄ hur mÄlkongruens implementeras har intervjupersonerna bestÄtt av personer i olika nivÄer inom Alunda IBF:s organisation.Denna studie visar att Alunda IBF anvÀnder de ÄtgÀrder som har identifierats i teorin som viktiga komponenter för att skapa mÄlkongruens. Det förefaller dock som att spelarna inte uppfattar detta pÄ samma sÀtt som ledningen vill. Resultat indikerar Àven pÄ att en idrottsmans personliga mÄl Àr att vinna matcher vilket inte bör kontrastera idrottsföreningens mÄlsÀttningar.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen Ă€r att ge en överblick av den nuvarande och framtida lĂ€rarutbildningens ledarskapsutbud för lĂ€rare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lĂ€rare Ă€r aktuellt.FrĂ„gestĂ€llningar:- Är lĂ€rare med ledarskapskunskaper sĂ€krare lĂ€rare Ă€n lĂ€rare utan?- Hur kan lĂ€rare anvĂ€nda sig av ledarskap i klassrummet?- Är ledarskap en bristvara i dagens lĂ€rarutbildning?- Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lĂ€rarutbildningen?MetodUppsatsen har en kvalitativ inriktning dĂ€r intervjuer stĂ„r i fokus. De intervjuade har olika relationer till lĂ€rarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön.ResultatLitteraturen visar att lĂ€rare med ledarskapskunskaper har en större förmĂ„ga att kĂ€nna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstĂ„ i klassrummet. Detta framhĂ„ller Ă€ven respondenterna.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove KnausgÄrds Min kamp andre bok med utgÄngspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. HÀr ovan har jag stÀllt konstnÀren mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptÀckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sÀllskap med andra mÀn infinner sig Àven en kÀnsla av underlÀgsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier pÄvisat att Karl Oves maskulinitetsideal pÄminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framvÀxt i slutet pÄ 1800-talet, och den frigörelse frÄn hemmen som mÀnnen genomgick.

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen uppfattar ett rehabiliterande förhÄllningssÀtt i hemvÄrden och vad det innebÀr för personalen att arbeta pÄ ett rehabiliterande förhÄllningssÀtt. Metod: Studien Àr av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor, fyra undersköterskor och tvÄ vÄrdbitrÀden som alla arbetar inom hemvÄrden. Resultat: Av intervjusvarens analys framkom fem kategorier och fem underkategorier. 1) FÄ göra sjÀlv och komma tillbaka, det vill sÀga att vÄrdpersonalen inte utför för mÄnga uppgifter Ät sin vÄrdtagare. Detta kan leda till ökat sjÀlvförtroende hos vÄrdtagaren och en enklare arbetssituation för personalen.

Introduktion: FrÄn och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS Àr att med hjÀlp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergÄngen till IFRS Àr EU nu vÀrldens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien Àr att identifiera och klarlÀgga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, ErsÀttningar till anstÀllda.Metod: För att uppnÄ syftet med vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19.

Föreliggande uppsats har som syfte att ta reda pÄ vilken syn elgitarrlÀrare pÄ estetiska gymnasieprogram har kring förmedling av sound och utrustning och vilka metoder de tillÀmpar för att lyfta fram dessa moment i sin undervisning. Sound kan definieras pÄ mÄnga sÀtt, men i detta arbete har det en innebörd av vilka klanger som olika instrument, förstÀrkare och diverse hjÀlpmedel kan producera. MÄlet Àr att ge nuvarande och blivande instrumentpedagoger en inblick i hur elgitarrlÀrare arbetar med dessa moment i undervisningen idag. Förhoppningen Àr Àven att studien ska kunna ge inspiration till att utveckla metoder och finna redskap som hjÀlper elever att skapa ett eget sound. Datamaterialet bestÄr av intervjuer med fem elgitarrlÀrare samt observationer av tre av dessa lÀrares gitarrlektioner.

DÄ litteraturen och forskningen Àr begrÀnsad inom Àmnet kundnytta i partneringprojekt, vÀcktes intresset att genomföra en empirisk studie om Àmnet. Det har inte visat sig vara lÀmpligt att genomföra detta mot en specifik frÄga eller ett problem dÄ den befintliga informationen behandlar teori och tillÀmpningar av partnering, inte kundnytta.Med hÀnsyn till ovanstÄende problematik syftar denna uppsats till att beskriva hur olika parter, kopplade till partneringverksamhet i Sverige, upplever vilka arbetssÀtt och faktorer som maximerar kundnyttan i ett partneringprojekt.En kvalitativ metod dÀr sex personer intervjuades, kopplade till partneringverksamhet i Sverige. Intervjuerna Àr semistrukturerade och anpassade till varje enskilt intervjuobjekt.De viktigaste slutsatserna som besvarar syftet Àr:? FörstÄ kundens affÀr? VÀlj ersÀttningsform baserat pÄ grundlagt tillit och projekttyp? Alla parters samlade kunskaper ger rÀtt förutsÀttningar för bestÀllaren att fatta rÀtt beslut? Avsaknad av gemensamma vÀlutvecklade digitala hjÀlpmedel? Ta beslut i rÀtt tid? Referensytor och egenslutkontroller istÀllet för besiktningsman.