Sök:

Sökresultat:

1259 Uppsatser om Högsta ledning - Sida 62 av 84

Komplexa mÀnniskor i en mekanisk orgnaisation - ett kulturperspektiv

Syftet med vÄr studie Àr att genom ett kulturperspektiv fÄ en förstÄelse för vad som kan pÄverka anstÀlldas syn pÄ begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats Àr en uppföljning av en tidigare enkÀtstudie som genomförts i den studerade organisationen. DÄ vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, dÀr mÀnniskan i sitt arbetsutövande förvÀntas upptrÀda som maskinens förlÀngda arm,söker vi ocksÄ förstÄ hur detta kan pÄverka de nÀmnda begreppen. Vi utgÄr ifrÄn kultur som en social konstruktion, det vill sÀga det Àr mÀnniskorna i organisationen som skapar, vidmakthÄller och Äterskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp mÀnniskor delar i ett visst sammanhang eller en situation.

Parfym eller avtryck i golvet? Estetiken plats i projektet Flame

I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och Àgnat vÄr uppsats Ät att följa projektet Flame. Flame startades under vÄren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man sÀger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mÄl för Flame Àr att undersöka hur metodutveckling kan gÄ till i praktiken. Syftet med vÄrt arbete har varit att, utifrÄn begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tÀnker kring estetik i skolan.

"NÀr man har tid sÄ Àr det oerhört roligt" : En studie om fyra gymnasielÀrares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i Àmnet historia

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Att utse en projektgrupp : En kvalitativ fallstudie av chefer i tre byggföretag

Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill sÀga tillfÀlliga arbetsgrupper under en begrÀnsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestÀms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen Àr det viktigt att ledningen Àr medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning pÄ Àmnet har fokuserat pÄ grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte Àr att förstÄ hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frÄgestÀllningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen anvÀnder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar nÀr det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara pÄ detta intervjuades sex personer i ledningsposition pÄ tre olika byggföretag som pÄ olika sÀtt arbetade med att skapa projektgrupper.

?Prata om hur jobbigt det ?r och hur verkligheten kan se ut? ? En kvalitativ studie om l?rarstudenters ber?ttelser om sina VFU-upplevelser

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Internationalisering i skolan - Comeniusprojektet

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÀrskilda mönster i hur införandet av lÀrplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades pÄ skolledarnas eget anvÀndande av lÀrplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns nÄgra andra möjliga samband mellan grad av anvÀndande pÄ skolorna och datortÀtheten eller elevernas Älder. För att ta reda pÄ detta behövde jag fÄ veta hur skolledarna anvÀnde sig av systemet samt hur vÀl systemet anvÀndes pÄ olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit nÄgra utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

Att utvÀrdera ett konceptuellt transportsystem : Generell metod för datainsamling vid en simuleringsstudie

TillstÄndsbaserat underhÄll Àr en gren under kategorin förebyggande underhÄll. Denna typ avunderhÄll gÄr ut pÄ att undersöka och analysera tillstÄndsvariabler i ett system för att kunnabestÀmma systemtillstÄndet. Beroende pÄ systemtillstÄnd kan sedan förebyggande elleravhjÀlpandeunderhÄll planeras. Idag finns det ca 300 frÄnskiljande brytare installerade i detsvenska stamnÀtet. Svenska kraftnÀt planerar att införa tillstÄndsövervakning i form avtillstÄndskontroller pÄ dessa brytare.

Chefers arbetstillfredsstÀllelse i Àldreomsorgen

Syftet var att kartlÀgga arbetstillfredsstÀllelsen hos chefer i svensk Àldreomsorg samt undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstÀckande webbenkÀtundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade bÄde kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar pÄ en förhÄllandevis hög arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och offentliga chefer vad gÀller arbetstillfredsstÀllelse.

Automatisk inmontering av instrumentbrÀda i lastvagnshytt

Examensarbetet har genomförts pÄ Volvo Lastvagnar i UmeÄ, VLU. Uppgiften var att göra en förstudie angÄende automatisk inmontering av instrumentbrÀda i lastvagnshytt. Denna studie Àr ett naturligt steg i den produktionsförÀndring som kommer att ske sommaren 2004. Idag monteras hytter pÄ 16 stycken kortflöden med tillhörande arbetslag och detta arbetssÀtt ska bytas ut mot en kontinuerligt driven bana eller line som det ofta kallas. Med denna förÀndring vill VLU uppnÄ de rationaliseringskrav som stÀllts av Volvos ledning för att fÄ fortsÀtta montera hytter i UmeÄ.

Working Capital Management i svenska tillverkande företag : Hur effekter av WCM pÄverkas av beslut och samverkan

Sammanfattning Inom de flesta företag finns möjligheter att pÄverka rörelsekapitalet genom Working Capital Management. Detta kan Àven förkortas WCM, vilket enligt Deloof (2003) kan definieras som arbetet med att styra företagets rörelsekapital. De flesta företag har dessutom avsevÀrda summor uppbundna i rörelsekapitalet, vilket medför att WCM har en betydande roll pÄ företagets lönsamhet. I strÀvan efter att nÄ ett optimalt rörelsekapital finns det dock risk att företagen drabbas av negativa effekter.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka effekterna av WCM och hur dessa effekter pÄverkas utifrÄn hanteringen av WCM.Metod: Studien bestÄr av en kvantitativ enkÀtundersökning riktad till svenska tillverkande företag.Analys: Att frigöra kapital beskrivs som det frÀmsta motivet för att genomföra WCM. Det framgÄr ocksÄ att initiativ till beslut om en minskning av rörelsekapitalet Àr centraliserade och det Àr sÀllsynt att initiativ startar i den operativa verksamheten.

Det gemensamma ansvaret för lokal folkhÀlsoutveckling : En studie om folkhÀlsoarbetets villkor pÄ kommunal nivÄ

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Det feminiserade yrket? : Hur journalistyrkets könsstrukturer Äterspeglas pÄ Södertörns högskolas alumner

Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkÄren Äterspeglas pÄ Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkÄren. Med hjÀlp av en enkÀt har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade pÄ utbildningens sista termin. Denna studie Àr en del av ett större projekt pÄ journalistikavdelningen pÄ Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. DÀrmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid tvÄ tidigare tillfÀllen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat anvÀnda i denna uppsats.Vi har, med fokus pÄ differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter sÄsom hur stor andel av mÀnnen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anstÀllningsform de har, samt hur lönesÀttningen ser ut.

Principalansvar : En undersökning med fokus pÄ ideella föreningar

För att skadestÄndsansvar ska vara aktuellt krÀvs att culpa föreligger, nÄgon ska ha vÄllat nÄgon annan en skada genom en vÄrdslös handling. SkadestÄndsansvar kan Àven vara aktuellt trots att inte vÄrdslöshet eller uppsÄt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret Àr ett ansvar som innebÀr ansvar för annans vÄllande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjÀnsten enligt 3:1 skadestÄndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgrÀnsa ansvaret krÀvs ett klargörande av vem som Àr arbetstagare och om skadan har intrÀffat i tjÀnsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och Àven för den som inte Àr arbetstagare i civilrÀttslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Nyblivna lÀrares yrkessocialisation : en undersökning om det första Äret som nybliven lÀrare

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lÀrare i förskoleklass - Är 6 upplevde det första Äret i yrket. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ vad de upplever att lÀrarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill ocksÄ undersöka hur en utvald grupp av erfarna lÀrare tÀnker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen Àr vÄrt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lÀrare har kring begreppet mentorskap. Metod: VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvalitativ ansats som frÄn en komparativ ansats.

Liten mot Stor : - En studie om press i affÀrsrelationer

Titel: Liten mot Stor: En studie om press i affĂ€rsrelationerÄmne: Företagsekonomi III ? ledning och utveckling i handelsföretag, 30 hpFörfattare: Emelie Almqvist, Charlotte Dahlesson och Victor LagergrenHandledare: Christine TidĂ„sen Bakgrund: Inköpsorganisationer har funnits lĂ€nge och vĂ€xer sig allt större pĂ„ dagens marknader, dĂ€rmed har de en stark position som har allt fler konkurrensfördelar gentemot andra aktörer. Detta bidrar till att inköpsorganisationerna erhĂ„ller makt i affĂ€rsrelationen till deras leverantörer, genom fördelaktiga avtal samt högre krav. Detta medför att leverantören producerar allt större volymer och anpassar sig efter den större aktörens behov.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om press kan uppstĂ„ mellan svenska, nĂ„got mindre leverantörer och stora inköpsorganisationer. Vidare Ă€mnar vi undersöka om det uppstĂ„r nĂ„gon form av beroendestĂ€llning samt hur hanterar de etik och makt i relationen.Metod: Vi har analyserat hur pressen av en större inköpsorganisation upplevs av leverantörer genom att genomföra en kvalitativ studie.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->