Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebÀr att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men Àr det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebÀr att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgrÀnserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? Syfte: UtifrÄn en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering Àr ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. Genomförande: För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter pÄ Ätta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet.

Börsnoterade företag, belÀgna inom EU, Àr sedan den 1 januari Är 2005 tvingade till att upprÀtta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfÀrdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket Àr att kunna skapa en ökad jÀmförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt sÀte belÀget i olika nationer. PÄ motsvarande sÀtt finns Àven mÄlsÀttningar att stÀrka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillÀmpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. DÀr standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer dÄ ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

I denna uppsats vÀnder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs Äsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgÄngspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien Äterfinns kring en förförstÄelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund mÄnga gÄnger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmÄlande av invandrare som frÀmmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin baseras pÄ intervjuer.Resultatet pÄvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrÀmjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utlÀsa flertalet motsÀgelser dÀribland att ansvaret för integrationen ÄlÀggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvÀndigheten av ett ömsesidigt bemötande.

Denna uppsats fokuserar pÄ den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien Àr att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstÄs och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmÀnna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys.

ABSTRACTTitel: Skoldaghem - organisationsmodell pÄ resaFörfattare: Anette Karlsson och Maria SvenssonHandledare: Denis FrankSammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess gÄr till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fÀlt samt belyser ocksÄ studien vilket utrymme enskilda aktörer har nÀr det gÀller de idéer som finns pÄ fÀltet. Som exempel pÄ detta anvÀnder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. ProblemstÀllningarna Àr följande ?hur etableras en organisationsmodell bland organisationer pÄ ett fÀlt? och ?pÄ vilket sÀtt tenderar organisationer att praktiskt inrÀtta en organisationsmodell som sprids pÄ ett fÀlt?. För att lösa vÄra problemstÀllningar valde vi att göra fallstudier pÄ tvÄ skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat.

Problem: Nya företag Àr viktiga för en kommun. Kommuner arbetar dock vÀldigt olika nÀr det gÀller att hantera nya företagsetableringar. Vissa kommuner arbetar mer aktivt medan andra Àr mer passiva och ambitionerna skiljer sig starkt Ät mellan dem. Företagen har ofta fler alternativa etableringsorter. En kommuns bemötande och service spelar stor roll vid en etablering.Syfte Syftet med denna utredning Àr att ta fram en guide för hur en kommun bör hantera företagsetableringar.

Bakgrund/problem: Innovativa entreprenöriella företag skapar bÄde tillvÀxt och arbetstillfÀllen i de samhÀllen de verkar i. Det Àr dÀrför viktigt för vÄr vÀlfÀrd att den typen av företag bildas och lyckas etablera sig. Att starta ett innovativt entreprenöriellt bolag Àr dock riskfyllt eftersom mÄnga nystartade företag gÄr i konkurs. Forskare har pÄ senare Är visat att en bra affÀrsmodell Àr vÀldigt viktigt för nystartade företag och modeller har tagits fram för hur en affÀrsmodell ska utvecklas för att göra ett nystartat företag framgÄngsrikt. Innovativa entreprenöriella företag möter dock utmaningar som andra företag slipper och de affÀrsmodeller som tagits fram för vanliga entreprenöriella företag kan dÀrför antas vara otillrÀckliga för de som ska starta ett innovativt entreprenöriellt företag.

 Företag tenderar idag att vÀxa ur sina egna marknader. Detta gÀller Àven de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring mÀrket strÀvar mÄnga modemÀrken efter att komma till den japanska marknaden. Japan beskrivs som en komplex marknad dÀr bÄde vÄr kultur och affÀrssynsÀtt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant nÀr det gÀller den kvinnliga kulturen medan Japan Àr vÄr motsats dÄ den beskrivs som vÀldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och vÀlutvecklade marknaden Àr Japan ett mycket konservativt land i mÄnga avseenden. De kulturella skillnaderna och oliktÀnkandet vid affÀrer gör att det kan uppstÄ problem vid samarbeten sÄ som ÄterförsÀljning. Syftet med arbetet Àr att faststÀlla och finna svar pÄ de problem som kan uppkomma vid export till Japan.

Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vÄrt samhÀlle. Detta dÄ fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social vÀlfÀrd i landet. Trots det, möter mÄnga nystartade företag idag hinder och svÄrigheter pÄ vÀgen till att bli ett vÀletablerat och framgÄngsrikt företag. Finansiering upplevs i mÄnga fall som det frÀmsta hindret men ocksÄ avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjÀnster kan dessa etableringshinder lÀttare undvikas av nystartade företag ? och vi ser hÀr inkubatorns roll.