Kravet pÄ dokumentation av elever har ökat starkt sedan den mÄlstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan kÀnna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare dÄ skolan ansöker om sÀrskilt stöd.LitteraturgenomgÄngen visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhÀllet för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende sÀrskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjÀlpklasser eller pÄ institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering Àr ett honnörsord.

Arbetet har för avsikt att utreda möjligheter och hinder som finns vad gÀller profilering i Kalmar stad, samt vilka faktorer som pÄverkar och vad det kan ha för konsekvenser. Undersökning och kartlÀggning av profilering har gjorts för att avgöra hur Kalmar arbetar aktivt med stadens image, evenemang och varumÀrke. Huvudfokus i arbetet kretsar kring nyckelord som profilering, destinationsutveckling, image och evenemang som alla binds samman för att utmynna i arbetets syfte.Arbetet grundas i en deduktiv ansats med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Appliceringen av tidigare forskning pÄ lokal nivÄ med Kalmar som huvudfokus har genom betydande respondenter inom Àmnet möjliggjort prövningen mot tidigare forskning för att uppnÄ ett resultat som ligger linje med arbetets syfte..

Rapporten Àr sammanstÀllda studier av hur prefabricerade betongstommar av pelare och balkar montagestagas idag. Stommarna anvÀnds frÀmst till industri, offentliga samt kommersiella byggnader. Fokus Àr lagt pÄ de tvÄ vanligaste balktyperna raka balkar med I-tvÀrsnitt samt sadelformade balkar med I-tvÀrsnitt.Vid montering av pelare- balksystem uppstÄr lastfall som man inte vill dimensionera elementen för. Stagning av konstruktionerna sker dÀrför med hjÀlp av kolvning som kompletteras med wirekryss vid behov.  Resultatet har sammanstÀllts i en enhetlig standard gÀllande utformning och dimensionering av montagestagning för prefabricerade betongstommar av pelare och balkar. Nyckelord: Montagestagning, Prefabricerade system, Raka och sadelformade balkar, kolvning, wirekryss.

DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

Syfte med föreliggande arbete Àr att fÄ en uppfattning om hur specialpedagoger pÄ olika gymnasieskolor tÀnker kring diagnosen dyslexi. UtifrÄn detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger frÄn olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna stÀlldes frÄgor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sÀtt att upptÀcka elever med specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgÄr att de skolor som Àr representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjÀlpmedel till elever som behöver ytterligare hjÀlp för att klara mÄlen som stÄr i kursplanen.I undersökningen framgÄr ocksÄ vikten av att kontinuerligt följa upp och utvÀrdera resultaten av den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen, bÄde pÄ individ- och skolnivÄ. Det Àr framför allt viktigt att uppmÀrksamma lÀs- och skrivsvÄrigheter vid sÄ tidig Älder som möjligt.Genom den hÀr undersökningen har jag kunnat visa pÄ olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berÀttelser.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva samspelssituationer hos en ettÄring i en 1-5 Ärs grupp i förskolan ur barnets perspektiv och koppla dessa till anknytningsteori och Sterns teori om sjÀlvutveckling. Undersökningen har genomförts som en fallstudie dÀr datainsamlingen skett genom observationer som sedan analyserats utifrÄn de aktuella teorierna. Resultatet visar att ettÄringen initierar samspelssignaler som stÀmmer vÀl överens med teorin. Av observationerna som gjorts kan man exempelvis dra slutsatsen att barnet behöver mer sprÄklig stimulans och mer lÀrande samspel. Man kan ocksÄ se vilka funktioner i den omgivande miljön som Àr viktiga. Kunskapen har specialpedagogisk betydelse vid kartlÀggning av barn med problematisk utveckling eller funktionsnedsÀttning samt anpassningen av miljö och arbetssÀtt för dessa. Nyckelord: anknytning, ett Är, samspel, sjÀlvutveckling, Stern Handledare: Lena Lang Anna Lena Sundberg Carlsson Examinator: Elsa Foisack.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Syftet med rapporten ar att studera kopar-, saljar- och forvarvsfaktorers inverkan pavardet av transaktionen vid foretagsforvarv. Undersokningen ar avgransad vad galler storlek avforvarvsvarden samt typ av forvarv och variablerna ar hamtade fran databasen Zephyr. Dessainkluderar kvantitativa samt indikativa variabler sasom transaktionsvarde, saljares och koparesindustri och region, vinst innan transaktionen och ifall transaktionen ar gransoverskridande.Faktorerna inkluderas i en multipel regressionsmodell som skattas med Ordinary Least Squares(OLS) {skattning med programvaran STATA. I programmet inbyggda skattningar och ytterligaremodellforbattrande atgarder studeras bade matematiskt och tillampas i regressionerna..

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Bakgrund: Sedan sjuttiotalet vet man att studenter har olika inriktningar i sitt lÀrande dÄ Marton m.fl. presenterade begreppen yt- och djupinlÀrning. Under nittiotalet har man belyst detta ytterligare och man har belagt en del faktorer som pÄverkar lÀrandets inriktning. LÀrares erfarenheter av utbildning Àr inte lika vÀl belysta. LÀrare och utbildningsledning pÄverkar och bedriver utformningen och upplevelsen av utbildning och dÀrmed studiesituationen.

Arbetets syfte Àr att skapa bÀttre förstÄelse för produktutvecklingsprocessen vid radikala innovationer för att ge bÀttre förutsÀttningar vid framtida projekt med radikala innovationer. I dagslÀge koncentrerar sig företag allt mer pÄ framtagande av inkrementella innovationer och dÀrmed Àr produktutvecklingsprocessen ofta anpassad för detta ÀndamÄl. Arbete med radikala innovationer skiljer sig framför allt pÄ grund av en omfattande marknadsosÀkerhet och teknisk osÀkerhet frÄn arbete med inkrementella innovationer. DÀrmed Àr det viktigt att förstÄ hur denna osÀkerhet pÄverkar produktutvecklingsprocessen samt dess effektivitet.För att skapa denna förstÄelse genomfördes i detta arbete en litteraturstudie samt tvÄ semi-strukturerade intervjuer om ett projekt som ledde till en radikal innovation.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna tyder pÄ att den omfattande marknadsosÀkerheten och teknisk osÀkerheten pÄverkar produktutvecklingsprocessen frÀmst genom att en separation mellan problemformulering och problemlösningen försvÄras. I och med det behöver produktutvecklingsprocessen vara mer inriktad pÄ att stödja en vÀxelverkan mellan problemformuleringen och problemlösningen för att möjliggöra lÀrandet och dÀrmed en reducering av osÀkerheten.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om musik och sprÄkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för sprÄkutvecklingen, tycker de att det frÀmst genom musiken som barnen lÀr sig sprÄket eller Àr det genom nÄgot helt annat. För att reda pÄ svaren pÄ mina frÄgor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelÀrare pÄ tvÄ förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de frÀmsta sÀtten att lÀra sig sprÄket pÄ i förskolan och nÀstan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik Àr inte enbart bra för sprÄket utan Àven för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik Àr ett roligt sÀtt att lÀra sig sprÄket pÄ, och barnen Àr omedvetna om att det Àr sprÄket de trÀnar nÀr de hÄller pÄ med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelÀrare, musik, sprÄkutveckling..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrÄn feministisk teoribildning. Analysen utgÄr ifrÄn Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa stÀlls vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovÀrdighet..

Sammandrag Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur elever upplever regler i sin skolmiljö, dÀr skolkultur och ungdomskultur möts varje dag. Underlaget har vi hÀmtat genom enkÀter och intervjuer pÄ fyra olika gymnasieskolor. Vi har valt att anvÀnda tvÄ olika metoder för att fÄ ett bredare datorunderlag. EnkÀter har gjort att vi fÄtt ut svar som Àr kvantitativa medan intervjuerna har gett svar som Àr kvalitativa och har ett djup som man inte gÄr att fÄ ut av enkÀter. Elever och lÀrares Äsikter har gjorts synliga angÄende regler om media anvÀndandet, klÀder och sprÄk i skolan.