Syftet med detta arbete Àr att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av möjligheter för att vidareutveckla omvÄrdnaden inom sitt ansvarsomrÄde. Sju intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier. Temat blev: att ha goda förutsÀttningar till ytterligare utveckling men sakna tydliga strategier för att kunna gÄ vidare. Kategorierna var: att bli trygg i yrkesrollen och kunna se andra framtida roller, att inse att det Àr ett stÀndigt lÀrande, att kÀnna behov av regelbundna möten för reflektion, att ha visioner om utveckling men Àven vara medveten om hinder.

Severe acute respiratory syndrome (SARS) Àr den epidemi som 2003 spred sig frÄn Guangdong provinsen i Kina till 26 lÀnder runt om i vÀrlden. Sjukdomen som orksakades av SARS-coronavirus (SARS-CoV), drabbade under utbrottet 8098 personer och tog 774 liv. SARS Àr ett utmÀrkt exempel pÄ hur en dödlig sjukdom kan komma frÄn ?ingenstans? för att snabbt, spridas med hjÀlp av vÄrt globaliserade samhÀlle. Viruset utsöndras med luftvÀgssekret, feces och urin och kan under fuktiga och gynnsamma omstÀndigheter vara infektionsdugligt i upp till fyra dygn. I regel krÀvs direktkontakt eller nÀra kontakt mellan smittbÀrare och frisk individ för att sprida viruset vidare.

ParkkaraktÀrerna hÀrstammar frÄn forskning kring mÀnniskors preferenser i parker. I daglÀget utvecklas karaktÀrerna mot att fungera som inventeringsunderlag för hela landskapet, som ett mÄtt pÄ rekreativa vÀrden. I samband med detta döptes karaktÀrerna om till miljökaraktÀrer. SvÄrigheter finns med att omsÀtta karaktÀrerna till ett konkret planeringsverktyg, eftersom de bygger pÄ mÀnniskors subjektiva vÀrderingar. Detta examensarbete grundar sig pÄ en regional inventering av fyra utav de Ätta karaktÀrerna.

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

SAMMANFATTNINGTitel:Svenska konsumenters attityd till import - En empirisk studie av konsumentetnocentrism iSverigeNivÄ:Kandidatuppsats i Àmnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare:Sofia Ahlström & Niklas WangsellHandledare:Jonas KÄgströmDatum:2013 - JanuariSyfte:Syftet med detta examensarbete Àr att analysera hur stor grad av konsumentetnocentrism densvenske konsumenten uppvisar. Detta gör vi med hjÀlp av Shimp & Sharmas (1987) skalaconsumerethnocentric tendencies scale(hÀdanefter CETSCALE) samt tidigare beprövade undervariabler.Syftet Àr Àven att analysera hur undervariablerna samt vÄr egen variabel, grön protektionism, kanförfina CETSCALE. Förhoppningen Àr att resultatet ska ge företag en fördel avseendemarknadsföring pÄ den svenska marknaden.Metod:Med utgÄngspunkt i tidigare forskning konstruerades en enkÀt med 24 frÄgor. UtifrÄn ettslumpmÀssigt sannolikhetsurval fick var femte person pÄ GÀvles tÄgstation en förfrÄgan om attsvara pÄ enkÀten. Totalt samlades 123 enkÀter in och ett bortfall pÄ 48 stycken registrerades.

Det finns mÀngder med faktorer som pÄverkar en texts lÀsbarhet. I denna rapport kommer flertalet faktorer undersökas inför skapandet av en ny lÀsbarhetsalgoritm. MÄlet Àr att denna algoritm ska vara bÀttre Àn LIX som Àr en algoritm konstruerad för svenska texter. MÄlet uppnÄddes med en liten marginal men ytterligare förbÀttringar kan och bör implementeras..

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Titel: Bankrevisorers yrkesutövning i det förebyggande arbetet mot penningtvÀttSyfte: Studien syfte Àr att öka förstÄelsen samt förklara hur externa och interna bankrevisorer arbetar förebyggande mot penningtvÀtt inom banksektorn. Syftet besvaras genom att undersöka hur penningtvÀttslagen tillÀmpas i bankrevisorers yrkesutövning, hur det arbetet förhÄller sig till god revisionssed samt om berörda parter upplever ett förvÀntningsgap gÀllande bankrevisorers ansvar att upptÀcka finansbrott, sÄsom penningtvÀtt.Metod: Studien har tillÀmpat en kvalitativ forskningsmetod för att studera hur externa och interna bankrevisorers yrkesutövande förhÄller sig till det förebyggande arbetet mot penningtvÀtt. Detta har genomförts med hjÀlp av tio stycken semi-strukturerade intervjuer med externa och interna bankrevisorer samt berörda parter för att kunna bidra med ytterligare perspektiv.Resultat och slutsats: Ett resultat som studien kan pÄvisa Àr att varken interna eller externa bankrevisorer rapporterar misstÀnkt penningtvÀtt direkt till Finanspolisen. Interna bankrevisorer rapporterar misstÀnkt penningtvÀtt till Compliance-funktionen samt att externa bankrevisorer rapporterar misstÀnkt penningtvÀtt till företagets VD eller styrelse i första hand. Studien finner stöd i att god revisionssed Àr en betydande faktor i det förebyggande arbetet mot penningtvÀtt för externa och interna bankrevisorer.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Bakgrund: I Sverige rÄder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkÀnd revisor ska granska bolagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. För nÀrvarande pÄgÄr dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för smÄ företag.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor.AvgrÀnsningar: VÄr studie inriktas pÄ svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anstÀllda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkÀtstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer pÄ 100 slumpmÀssigt utvalda företag. VÄra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat pÄvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor, vilka överensstÀmmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahÄllande av ytterligare tjÀnster, specifik branschkÀnnedom och geografisk nÀrhet.

Fallstudiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur man kan identifiera ekonomiska förluster samt förbÀttra det interna produktionsflödet med rekommenderade förbÀttringsÄtgÀrder. MÄlsÀttningen Àr att skapa en modell som kan hjÀlpa SMF att förbÀttra sin produktion. Modellen ska sen testas empiriskt i fallföretaget och tillsammans med den noggrant utvalda teorin generera en nulÀgesanalys som ska sammanstÀlla faktorer som Àr vÀsentliga att studera för att förbÀttra produktionen.Nyckelord:Produktionsflöde, KartlÀggning, Modellutveckling, Lean produktion, Produktionsutveckling, SMF.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Titel: Sponsring till vilken nytta- för filantropi eller PR? NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Elin Jacksson och Elin Åkerblom Handledare: Agneta Sundström Datum: 2015 - Juni  Syfte: Syftet Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för företagens arbete med sponsring, vad som motiverar dem och vilken nytta arbetet bidrar till. Metod: Uppsatsen har kvalitativ metod och komparativ design som omfattar tio semistrukturerade intervjuer riktade mot tio företag som marknadsför ett sponsorarbete pĂ„ idrottsarenor. Data har sammanstĂ€llts genom att infoga nyckelord i en tabell som sedan ligger till grund för analys dĂ€r teoretiskt stöd finns frĂ„n vetenskapliga artiklar. Resultat & slutsats: Företag arbetar med sponsring i huvudsak för att bidra till samhĂ€llsnytta samtidigt som företagen marknadsförs, de anvĂ€nder sponsring bĂ„de för att skapa nytta för samhĂ€llet och nytta för företaget. Vi har funnit att företagen befinner sig i utvecklingsfas dĂ€r vikten nu Ă€r att samarbeta och krĂ€va nĂ„got tillbaka frĂ„n de organisationer som erhĂ„ller stöd. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslĂ„r fler studier som studerar den utvecklingsfas företag befinner sig inom och om samarbetsavtal Ă€r effektivare Ă€n sponsoravtal, om företagens arbete för hĂ„llbart samhĂ€lle uppfattas som mer trovĂ€rdigt med samarbetsavtal Ă€n med sponsoravtal. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att ge ökad förstĂ„else för företagens sponsorarbete och visar att samhĂ€llsnyttan Ă€r det som motiverar till sponsorarbete. Vi har funnit att företagen befinner sig i en utveckling dĂ€r största vikten av sponsoravtal bygger pĂ„ samarbete dĂ€r sponsorstagaren förvĂ€ntas motprestera för att erhĂ„lla stöd. Nyckelord: CSR, Filantropi, Sponsring, PR, SamhĂ€llsnytta, Image.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.