Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ högstadiet upplever och tÀnker om att ha individintegrerade sÀrskoleelever i sin klass pÄ högstadiet. Vilka för- och nackdelar de upplever och hur de anser att stödet ska utformas kring dessa elever. Intentionen var ocksÄ att skapa förstÄelse och kunskap utifrÄn lÀrarens vardag, vilket skulle kunna bidra till att utveckla ett proaktivt kring individintegrerade sÀrskoleelever.Samspelet med individintegrerade sÀrskoleelever framkallar tankar och funderingar hos lÀrare hur de i vardagen ska fÄ helheten att fungera för lÀraren sjÀlv och för den individintegrerade eleven. UtifrÄn hur vÄrt utbildningssystem Àr uppbyggt kan det vara centralt att studera hur detta dilemma tar sig i uttryck i skolan, för att försöka förstÄ verksamhetens olika trÄngmÄl och för att kunna möta det. Claes Nilholm (2007) uttrycker att dilemman alltid kommer att finnas i skolan och dÀrför mÄste studeras för att möjliggöra lösningar.

Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benÀmnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhÄllande till GCC. Företag kan genom att tillÀmpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare Àr nyckelord i dessa sammanhang..

SammanfattningI dagens miljöfokuserade samhÀlle stÀlls det allt högre krav pÄ den tunga fordonsindustrin varvid den gÀllande miljölagstiftningen skÀrpts i flera steg de senaste Ären. Scania tillverkar tyngre fordon och motorer som alla mÄste följa de kommande utslÀppskraven. Detta innebÀr att motorernas utslÀpp mÄste reduceras varför avancerade efterbehandlingssystem har införts i ljuddÀmparen. En metod för att rena avgaserna frÄn kvÀveoxider Àr SCR-teknologi (Selective Catalytic Reduction). Denna teknik bygger pÄ att en urealösning sprutas in i avgasflödet.

Sammanfattning Titel: Förvaltning i förĂ€ndring - en studie i hur ett fastighetsföretag arbetar kundfokuserat Ämne/Kurs: Fastighetsvetenskap, 10 poĂ€ng, FF7630 Författare: Anna Alvemo & Kristina Holm Handledare: Anna von Krusenstjerna & Karin Staffansson Pauli Nyckelord: Fastighetsvetenskap, KundvĂ„rd, Service management, Human resource management, Företagskultur. Bakgrund: Vart eftersom utbudet pĂ„ lokaler de senaste Ă„ren har ökat, har fastighetsföretagen börjat konkurrera om hyresgĂ€sterna. FörĂ€ndringen pĂ„ marknaden har lett till att fastighetsförvaltning gĂ„tt ifrĂ„n att enbart fokuseras pĂ„ fastighetens driftkostnader till att bli allt mer kundfokuserad. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur Aspholmen Fastigheter AB anpassat sig till de nya kraven pĂ„ fastighetsmarknaden. Det sker genom att fördjupa sig i hur de tre lokalkontoren arbetar för att stĂ€rka sina kundrelationer samt att Ă„skĂ„dliggöra hur företagskulturen ser ut. Metod: Undersökningen Ă€r en beskrivande studie som utgĂ„r frĂ„n en kvalitativ metod. Det empiriska materialet Ă€r till största del inhĂ€mtat via personliga intervjuer med personal och ledning pĂ„ företaget. Det teoretiska materialet bestĂ„r av sekundĂ€rdata och Ă€r hĂ€mtad ur litteratur och rapporter. Teoretiska perspektiv: Kapitlet inleds med en generell presentation av lokalhyresmarknaden.

Personer som lever med svĂ„rlĂ€kta sĂ„r Ă€r en stor grupp inom hĂ€lso- ochsjukvĂ„rden. Multipla problem upplevs, dĂ€r smĂ€rta, lĂ€ckage, lukt, förĂ€ndradkroppsuppfattning, minskad rörelseförmĂ„ga och obehag av bandage Ă€r vanligt.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser avatt vĂ„rda patienter med svĂ„rlĂ€kta sĂ„r. Åtta kvalitativa artiklar valdes ut ochanalyserades genom kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys med induktiv ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom i resultatet var attsjuksköterskor kĂ€nde en rĂ€dsla för att orsaka ett ytterligare lidande och de ansĂ„gatt kraven som stĂ€lldes pĂ„ dem var höga och svĂ„ra att leva upp till. De tvingadesdistansera sig frĂ„n patienten, undvika att se hela personen och istĂ€llet barafokusera pĂ„ sĂ„ret för att kunna hantera de krav som stĂ€lldes.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av möjligheter för att vidareutveckla omvÄrdnaden inom sitt ansvarsomrÄde. Sju intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier. Temat blev: att ha goda förutsÀttningar till ytterligare utveckling men sakna tydliga strategier för att kunna gÄ vidare. Kategorierna var: att bli trygg i yrkesrollen och kunna se andra framtida roller, att inse att det Àr ett stÀndigt lÀrande, att kÀnna behov av regelbundna möten för reflektion, att ha visioner om utveckling men Àven vara medveten om hinder.

Severe acute respiratory syndrome (SARS) Àr den epidemi som 2003 spred sig frÄn Guangdong provinsen i Kina till 26 lÀnder runt om i vÀrlden. Sjukdomen som orksakades av SARS-coronavirus (SARS-CoV), drabbade under utbrottet 8098 personer och tog 774 liv. SARS Àr ett utmÀrkt exempel pÄ hur en dödlig sjukdom kan komma frÄn ?ingenstans? för att snabbt, spridas med hjÀlp av vÄrt globaliserade samhÀlle. Viruset utsöndras med luftvÀgssekret, feces och urin och kan under fuktiga och gynnsamma omstÀndigheter vara infektionsdugligt i upp till fyra dygn. I regel krÀvs direktkontakt eller nÀra kontakt mellan smittbÀrare och frisk individ för att sprida viruset vidare.

ParkkaraktÀrerna hÀrstammar frÄn forskning kring mÀnniskors preferenser i parker. I daglÀget utvecklas karaktÀrerna mot att fungera som inventeringsunderlag för hela landskapet, som ett mÄtt pÄ rekreativa vÀrden. I samband med detta döptes karaktÀrerna om till miljökaraktÀrer. SvÄrigheter finns med att omsÀtta karaktÀrerna till ett konkret planeringsverktyg, eftersom de bygger pÄ mÀnniskors subjektiva vÀrderingar. Detta examensarbete grundar sig pÄ en regional inventering av fyra utav de Ätta karaktÀrerna.

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

SAMMANFATTNINGTitel:Svenska konsumenters attityd till import - En empirisk studie av konsumentetnocentrism iSverigeNivÄ:Kandidatuppsats i Àmnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare:Sofia Ahlström & Niklas WangsellHandledare:Jonas KÄgströmDatum:2013 - JanuariSyfte:Syftet med detta examensarbete Àr att analysera hur stor grad av konsumentetnocentrism densvenske konsumenten uppvisar. Detta gör vi med hjÀlp av Shimp & Sharmas (1987) skalaconsumerethnocentric tendencies scale(hÀdanefter CETSCALE) samt tidigare beprövade undervariabler.Syftet Àr Àven att analysera hur undervariablerna samt vÄr egen variabel, grön protektionism, kanförfina CETSCALE. Förhoppningen Àr att resultatet ska ge företag en fördel avseendemarknadsföring pÄ den svenska marknaden.Metod:Med utgÄngspunkt i tidigare forskning konstruerades en enkÀt med 24 frÄgor. UtifrÄn ettslumpmÀssigt sannolikhetsurval fick var femte person pÄ GÀvles tÄgstation en förfrÄgan om attsvara pÄ enkÀten. Totalt samlades 123 enkÀter in och ett bortfall pÄ 48 stycken registrerades.

Det finns mÀngder med faktorer som pÄverkar en texts lÀsbarhet. I denna rapport kommer flertalet faktorer undersökas inför skapandet av en ny lÀsbarhetsalgoritm. MÄlet Àr att denna algoritm ska vara bÀttre Àn LIX som Àr en algoritm konstruerad för svenska texter. MÄlet uppnÄddes med en liten marginal men ytterligare förbÀttringar kan och bör implementeras..

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Titel: Bankrevisorers yrkesutövning i det förebyggande arbetet mot penningtvÀttSyfte: Studien syfte Àr att öka förstÄelsen samt förklara hur externa och interna bankrevisorer arbetar förebyggande mot penningtvÀtt inom banksektorn. Syftet besvaras genom att undersöka hur penningtvÀttslagen tillÀmpas i bankrevisorers yrkesutövning, hur det arbetet förhÄller sig till god revisionssed samt om berörda parter upplever ett förvÀntningsgap gÀllande bankrevisorers ansvar att upptÀcka finansbrott, sÄsom penningtvÀtt.Metod: Studien har tillÀmpat en kvalitativ forskningsmetod för att studera hur externa och interna bankrevisorers yrkesutövande förhÄller sig till det förebyggande arbetet mot penningtvÀtt. Detta har genomförts med hjÀlp av tio stycken semi-strukturerade intervjuer med externa och interna bankrevisorer samt berörda parter för att kunna bidra med ytterligare perspektiv.Resultat och slutsats: Ett resultat som studien kan pÄvisa Àr att varken interna eller externa bankrevisorer rapporterar misstÀnkt penningtvÀtt direkt till Finanspolisen. Interna bankrevisorer rapporterar misstÀnkt penningtvÀtt till Compliance-funktionen samt att externa bankrevisorer rapporterar misstÀnkt penningtvÀtt till företagets VD eller styrelse i första hand. Studien finner stöd i att god revisionssed Àr en betydande faktor i det förebyggande arbetet mot penningtvÀtt för externa och interna bankrevisorer.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.