Titel: Pedagogers förhÄllningssÀtt till inomhusmiljön Författare: Bozica Möller och Katja Ferragamo Nyckelord: Inomhusmiljö, Montessori, Reggio Emilia Handledare: Nils Andersson Examinator: Mia Karlsson.

SAMMANFATTNING-Vi höll pÄ att skratta jÀrnet nÀr vi höll pÄ med den fysiska aktiviteten pÄ engelskan tidigare idag. Detta poÀngterades av Maria som var en av de Ätta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör Àven vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att pÄ bÀsta sÀtt besvara vÄra frÄgestÀllningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, dÄ vÄrt mÄl var att kartlÀgga pedagogers förhÄllningssÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personal pÄ ett callcenter som arbetat lÀnge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhÄllande till kÀnslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbÀttras för att det ska uppfyllas i större utstrÀckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjÀlp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansÄg att det Àr viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansÄgs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stÀrkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan.

VÄr utgÄngspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vÄr mening, intressanta affÀrsmodell. UtifrÄn vÄr fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstÀnkandets eventuella tillÀmpbarhet pÄ externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmÄga.I det förÀndrade konkurrenslandskapets spÄr följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmÄga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmÄga stÀller ytterligare frÄgor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnÄs. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som Àr centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Tidigare forskning visar att vÄrdstudenter har stor nytta av att fÄ delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriÀr. Patienter i hÀlso- och sjukvÄrd har generellt en positiv attityd till studentmedverkan. Dock Àr forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vÄrd har till studentmedverkan mycket begrÀnsad.Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever studenters medverkan i vÄrdenMetod: Kvantitativ studie, en enkÀtstudie. Patienter frÄn tre verksamhetsomrÄden pÄ ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrÄgades om att svara pÄ enkÀtfrÄgor.Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkÀter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansÄg att det var viktigt att studenter fÄr trÀffa patienter under sin utbildning.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser Ätta pedagogers syn pÄ förskolan och det arbete som utförs gÀllande den sociala tryggheten pÄ förskolor. VÄrt syfte med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur förskolan arbetar för att skapa en trygg miljö för de barn som vistas dÀr, samt ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med barn som behöver stÀrka sin sjÀlvkÀnsla och sitt sjÀlvförtroende.  Ytterligare en del i undersökningen har varit att ta reda pÄ om antalet barn och sammansÀttningen av barn kan pÄverka tryggheten i barngruppen. I resultatet framkommer det att samtliga pedagoger anser att arbetet med tryggheten Àr viktig för barns lÀrande och att det sociala samspelet Àr viktigt för att skapa trygghet. Vidare menar flera pedagoger att ett bra klimat pÄ förskolan frÀmjar arbetet med trygghet.

Föreliggande studie tillÀmpar diskursanalys i syfte att förstÄ var det rÄder samstÀmmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sÀlja, spara eller annullera överskottet pÄ utslÀppsrÀtter inom EU:s och FN:s utslÀppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan Ären 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kÀmpar om tolkningsföretrÀde. Bortsett frÄn samstÀmmigheten att handel med utslÀppsrÀtter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? Àr ett viktigt verktyg för att minska klimatförÀndringar; rÄder öppen kamp kring hur ett överskott pÄ utslÀppsrÀtter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat pÄ huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krÀvs en utredning först, 2) en annullering Àr en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försÀljning leder till ökade utslÀpp, 4) pÄ vilket sÀtt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försÀljning av överskott pÄ utslÀppsrÀtter, 6) utslÀppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott pÄ utslÀppsrÀtter bör ses som ett lyxproblem.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) Àr idag ett vida diskuterat Àmne inom företagslitteratur. Denna diskussion har resulterat i att begreppet Àr vÀldigt brett, vilket försvÄrar arbetet för företag att definiera, samt förstÄ innebörden av CSR. Vidare upplever multinationella företag (MNF) i dagens affÀrssamhÀlle mycket externa pÄtryckningar frÄn diverse intressenter - att aktivt arbeta med CSR inom deras verksamhet. Dessa pÄtryckningar varierar Àven geografiskt i vÀrlden eftersom det existerar kulturella skillnader, som exempelvis vÀrderingar och förvÀntningar, vilket ytterligare försvÄrar arbetet för multinationella företag. DÀrför har denna rapport fÄtt syftet med att undersöka hur MNF möter dessa pÄtryckningar och hur de kan utforma en strategi ? för att utveckla en styrning som hanterar geografiska skillnader.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhÀllsÀmnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mÀter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhÀlsvetenskapliga Àmnen, vilka analyseras utifrÄn Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lÀrare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven Àr konstruerade efter Àmnenas lÀroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven ocksÄ stÀlls i förhÄllande till en analys av kursplanen för SamhÀllskunskap A och Àmnesplanen för SamhÀllskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktÀr och storlek och bestÄende av en skiftande mÀngd uppgiftstyper. Av analysen framgÄr att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, Àn kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste tvÄ kunskapsdimensionerna som testas Àr Faktakunskap och Begreppskunskap.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger i förskolor med olika inriktning vÀljer ut och motiverar valet av leksaker för förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen var Àven att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring flick- och pojkleksaker samt att undersöka vad pedagogerna anser kan pÄverka barnens val av leksaker. Undersökningen syftade Àven till att söka svar pÄ om det finns nÄgra skillnader eller likheter i pedagogernas resonemang beroende pÄ om de arbetar i en förskola med genusinriktning eller inte. I litteraturgenomgÄngen redogörs för teoretiska perspektiv pÄ barns lek med leksaker. Detta sker utifrÄn ett genusperspektiv. Som metod för undersökningen har intervjuer anvÀnts.

Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur tvÄ perspektiv, elevperspektivet och lÀrarperspektivet.Genom enkÀtundersökningar i en sexa, sjua och Ätta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta Àr klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor lÄnga högstadiepraktik pÄ grundskollÀrarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att fÄ ytterligare ett perspektiv pÄ klimatet i klassen.För att belysa klassrumsklimatet i bÄde ett elev- och lÀrarperspektiv har jag lÀst litteratur inom omrÄdet för attfördjupa mina kunskaper och för att anvÀnda som grund till den empiriska studien.UtifrÄn enkÀtundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare fÄ lÀrares perspektiv pÄ klassrumsklimatet. Jag har dÀrför gestaltat ett fall som bygger pÄ konflikter som framgÄr av enkÀtundersökningen och egna erfarenheter frÄn min praktik i sexan, sjuan och Ättan. Jag har sedan vÀnt mig till de tre klasslÀrarna till de aktuella klasserna för att fÄ deras bild av fallet och hur man gÄr till vÀga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har ocksÄ försökt belysa hur lÀrarens ledarskap pÄverkar klimatet i klassen..

Sjuksköterskan som arbetar pÄ en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krÀvande arbete. Studier har visat att patienttrycket pÄ akutmottagningarna Àr stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll pÄ akutmottagningen. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats dÀr resultatet baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar. InnehÄllet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kÀrnkompetenser som grund.

Institution: Sektionen för HĂ€lsa och samhĂ€lleÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 pTitel: ?Det sitter i ryggmĂ€rgen? - Niondeklassares attityder till och förmĂ„ga att vĂ€rdera information pĂ„ InternetFörfattare: Mattias von FeilitzenExaminator: Ingegerd RydinDokument: Examensarbete, 10 poĂ€ngSyfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken attityd elever i Ă„rskurs 9 har till kĂ€llkritik vid informationssökning pĂ„ Internet samt vilken förmĂ„ga de har att vĂ€rdera information pĂ„ Internet kĂ€llkritiskt, vilka kriterier de anvĂ€nder för vĂ€rdering och Ă€ven vilken syn de har pĂ„ sin förmĂ„ga. Metod: Inledningsvis har fokusgrupper anvĂ€nts som metod, dĂ€r fyra grupper om 5 personer frĂ„n tvĂ„ olika klasser frĂ„n tvĂ„ olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. DĂ€refter har ytterligare en person frĂ„n varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till kĂ€llkritik skiftar, bĂ„de individuellt och mellan grupperna.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ normalitet och avvikelse nÀr det kommer till barn i förskolan. Detta dels för att Àmnena Àr nÄgot som vi anser inte talas om i sÄ stor utstrÀckning i förskolans vÀrld. Detta vill vi uppmÀrksamma dÄ det enligt oss Àr nÄgra övergripande Àmnen som rÄder i samhÀllet. VÄrt fokus Àr lagt pÄ Montessori- och Waldorfförskolor för att se om skillnaderna mellan förskolorna Àr sÄ stora som vi tidigare trott. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, miljöobservationer ute pÄ förskolorna och texter kring Àmnet kommer vi i denna studie att undersöka just detta.

Bakgrund: OhÀlsa ökar idag i Sverige inom flera olika hÀlsoomrÄden. Sjukdom eller andra hÀlsorelaterade besvÀr kan innebÀra en livsomvÀlvande situation för mÄnga individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskÀnslor samt avsaknad av stöd och bekrÀftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohÀlsa dÄ vÄrdpersonalen Àr pÄverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att frÀmja hÀlsa. Syfte: Att belysa vilka hÀlsofrÀmjande effekter hunden har pÄ patienter inom vÄrd och omsorg.