MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Lokala investeringsprogram was a subsidy program which supported environmental reforms during the years 1998 to 2002. The subsidies were given to Swedish municipalities. Most of the evaluations of the subsidised projects have now been completed and included in a database. The purpose with this thesis is to analyse whether the instrument has been effective with respect to carbon dioxide reductions and costs. These calculations have focused on subsidy and cost efficiency. The analysis has been compared with a previous report called "LIP ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv". The result shows that the reduction cost for one kg CO2 has been almost one SEK, which is twice as high as the cost reported in a previous report, half a SEK.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera handledares och elevers upplevelser av ett nytt APU-upplÀgg för förstaÄrselever som genomförts pÄ försök under lÀsÄret 2007-2008 pÄ OmvÄrdnadsprogrammet. Det nya upplÀgget syftar till att utveckla APU:n, stÀrka samverkan mellan skolan och yrkeslivet samt ge eleverna en tidig inblick i yrket som omsorgsassistent för att ges möjlighet att kÀnna efter om de valt ?rÀtt? program. De metoder jag anvÀnt mig av har varit kvalitativa och bestÄtt av att intervjua handledarna och att lÄta eleverna göra skriftliga utvÀrderingar. Efter att ha analyserat intervjuer och utvÀrderingar har jag kommit fram till att handledartrÀffen inför introduktionsveckan upplevts positivt av bÄde handledare och elever. Eleverna ansÄg att det skapade en trygghet att fÄ trÀffa handledaren och prata lite med denna innan de möttes pÄ APU-platsen och handledarna tyckte att de fick bra och tillrÀcklig information pÄ trÀffen och kÀnde sig förberedda att ta emot eleverna.

TitelTofsar, lyxliv, bortskÀmda ungdomar och ett liv pÄ Skandinaviens största varuhus.- En kvalitativ studie om hur svenska tvkanaler  profilerar personer i reality-serier och det bidrar till att stÀrka tv- kanalernas varumÀrke.FörfattareLina Törnqvist och Ida IngemarssonUtbildningMedie- och kommunikationsvetenskap, VT 2011, Mittuniversitetet Campus Sundsvall.HandledareAnn T. OttestigSyfteVÄr studies syfte Àr att undersöka hur personifieringen i tre svenskproducerade realityserier bidrar till att profilera programmen och stÀrka tv-kanalernas varumÀrken.MetodStudiens metod vilar pÄ en triangulering dÀr kvalitativa intervjuer har kombinerats med kvalitativa innehÄllsanalyser. Kvalitativa intervjuer har gjorts med utvalda respondenter pÄ de valda kanalerna. InnehÄllsanalyserna har gjorts pÄ programmens hemsidor samt valda filmklipp frÄn programmen.ResultatStudien visar pÄ att reality-trenden idag har vÀxt sig stark, nÄgot alla respondenter pÄ kanalerna har medgivit. Samtliga kanaler har nÄgon eller nÄgra former av reality-program.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra Ă„terköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist pĂ„ andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört Ă„terköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mĂ€ngden Ă„terköpta aktier och antalet genomförda Ă„terköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sĂ€tter ramarna för Ă„terköpet och per Ă„terköpsprogram fĂ„r maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. BolagstĂ€mman beslutar om Ă„terköp skall bli aktuellt och beslutet strĂ€cker sig som lĂ€ngst till nĂ€sta bolagsstĂ€mma.

This master's thesis sets out to explore information literacy in a contextualized learning environment with emphasis on students at a vocationally oriented program in the Swedish upper secondary school. The concept of information literacy is widely discussed and furthermore a common subject for research within the field of Library and Information Science. Information literacy can be described as a set of skills or a range of attributes defining an information literate person. The skills and/or attributes facilitating the development of critical thinking and problem-solving skills are often linked to knowledge about computers and libraries.Another view on the concept of information literacy has been developed by the Australian researcher Annemaree Lloyd. She stresses the importance of social and physical information sources and that these also should be included in the development of information literacy.

Vi lever idag i en vÀrld dÀr sprickan mellan vad som gÄr att skapa med en desktopapplikation och vad som Àr möjligt att implementera pÄ en webbsida har blivit mindre Àn nÄgonsin. För tio Är sedan var det inte möjligt att skapa avancerade affÀrssystem pÄ en webbklient, men i och med att tekniker har utvecklats och nya sprÄk har skapats har Àven nya möjligheter öppnats framför vÄra ögon. FrÄgan Àr var grÀnsen gÄr? Vad kan vi egentligen skapa med de webbramverk som finns tillgÀngliga idag. Det Àr en av frÄgorna denna rapport ska svara pÄ.Idag finns det en stor mÀngd ramverk för att utveckla sÄ kallade Rich Internet Applications, komplexa och dynamiska program som körs direkt frÄn webblÀsaren.

I dagens visuella effekter Àr digital compositing en av de viktigaste processerna. FrÄn att uteslutande ha utförts i 2D har digital compositing dock kommit att innebÀra en alltmer tredimensionell process. Det hÀr arbetet reder ut begreppet 3D-compositing och sammanstÀller vilka 3D-compositingtekniker som Àr vanligt förekommande. Ett urval av dessa tekniker tillÀmpas sedan i en egen effektsekvens. Slutsatsen blir att det Àr kombinationen av 3D-funkionalitet och 2D-compositing i samma program som Àr styrkan med digital compositing i 3D-miljö..

Denna uppsats behandlar förutsÀttningarna för TV pÄ Internet, som vi i detta fall kallar bredbandstelevision. Det vi vill granska Àr bredbandstelevisionens hot och möjligheter. Detta gÀller för sÄ vÀl branschen, marknaden och i hushÄllen runt om i Sverige. Hoten och möjligheterna vill vi undersöka ur bÄde sÀndaren och mottagarens perspektiv. Vi har Àven koncentrerat oss pÄ att kartlÀgga olika delar inom bredbandstelevisionen.

Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att fÄ en inblick hur det kan vara att jobba pÄ ett företag inom postproduktion, att inte ha full kontroll över vilket material jag jobbar med och pÄ vilket sÀtt. I detta fall handlar det Àven om vilken programvara jag förvÀntades anvÀnda. I Arbetet kommer jag att gÄ igenom hur det har varit att gÄ frÄn ett program, jag kÀnt mig vÀldigt bekant med, till ett annat som jag aldrig anvÀnt tidigare. Arbetet kommer Àven att ta upp begreppet postproduktion och vissa av de yrkesroller jag kommit i kontakt med under projektet..

According to the EC fuel regulations 2 % bio fuel has to be blended in all fuel by the year 2005, and 5.75 % by the year 2010, which means ethanol for gasoline driven vehicles, so there will be a substantial demand for ethanol. Brazil already has an established industry for producing ethanol and is the leading producer and exporter of fuel ethanol. My purpose with this paper is to investigate why Brazil decided to develop ethanol production on a large-scale operation and to find out today?s situation. Focus will mainly be on ethanol production with sugarcane as a feedstock.

I takt med att GIS (Grafiska InformationsSystem) blir allt vanligare och mer anvÀndarvÀnligt har WM-data sett att kunder skulle ha intresse i att kunna koppla information frÄn sin verksamhet till en kartbild. Detta för att lÀttare kunna ta till sig informationen om hur den geografiskt finns utspridd över ett omrÄde för att t.ex. ordna effektivare tranporter. WM-data, som det hÀr arbetet Àr utfört Ät, avser att ta fram en prototyp som sedan kan visas upp för att pÄvisa för kunder och andra intressenter att detta Àr möjligt att genomföra genom att skapa en integration mellan redan befintliga system. I det hÀr arbetet har prototypen tagits fram med skogsindustrin och dess lager som inriktning.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ elevers attityder gentemot muslimer pÄ en gymnasieskola i SmÄland. Med hjÀlp av en konstruerad enkÀt fick elever i Ärskurs ett och tre pÄ Naturvetenskapsprogrammet och i Ärskurs ett och tre pÄ Fordonstekniska programmet pÄ denna smÄlÀndska skola ta stÀllning till Ätta pÄstÄenden om muslimer. I studien jÀmförs dessa tvÄ programs enkÀtsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de Ätta pÄstÄendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vÀnner eller inte för att se samband. EnkÀtsvaren har bearbetats med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna pÄ Naturvetenskapsprogrammet pÄ denna skola generellt sett Àr mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par Àr negativa till bÀrandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

Introduktion:1982 slog filmen E.T. igenom, robotens favoritgodis var Reese Pieces vars försÀljning ökade med 65 % i direkt anknytning till filmens slÀpp. Efter denna succé rusade marknadsförare till Hollywood för att fÄ sina produkter placerade i filmer. Sedan dess har produktplacering varit ett vÀl anvÀnt och accepterat marknadsföringsverktyg som kallats för smygreklam eller dold marknadsföring. Nu har ett skifte skett i industrin, ett nytt EU-direktiv har kommit och det har Àndrat förutsÀttningarna för marknadsförarna, i och med direktivet mÄste EU-medlemslÀnderna meddela tittarna nÀr ett TV-program eller en film innehÄller produktplacering.

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..