AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KĂ€llquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri frĂ„n konkurrens frĂ„n andra aktörer, men i och med friskolereformens intrĂ€de, förĂ€ndrades förutsĂ€ttningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trĂ€dde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, dĂ„ det skapade olika alternativ för eleverna att vĂ€lja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag Ă€r aktörerna pĂ„ skolmarknaden mĂ„nga, med olika förutsĂ€ttningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam bĂ„de inom den kommunala och fristĂ„ende gymnasieskolan sĂ„ ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och beskriva hur företrĂ€dare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft pĂ„ gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.

Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga nÄgra ÀmneslÀrares erfarenheter kring arbete med ÀmnessprÄk och skrivande, samt att se om det finns kopplingar mellan deras arbetssÀtt och den genrepedagogiska metoden. En analys av styrdokumenten för gymnasieskolan har gjorts för att ta reda pÄ vad dessa sÀger om arbetet med skrivandet, samt att se om lÀroplanen lyfter upp genrepedagogiska synsÀtt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av intervjustudien visar att skrivandet tar olika mycket plats i undervisningen hos de intervjuade lÀrarna. Samtliga lÀrare uttalar sig positivt om skrivandet och anser att detta gynnar elevernas sprÄkutveckling.

Uppsatsen behandlar Àmnet Svenska som andrasprÄk och syftet har varit att dokumentera och utvÀrdera omorganisationen för Àmnet pÄ en gymnasieskola. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera vad eleverna sjÀlva anser om sin sprÄkutveckling, syn pÄ kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i Àmnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har anvÀnts Àr samtal med lÀrarna, enkÀter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lÀrarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas sprÄkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssÀtt och hÀr belystes temat SprÄk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

De snabba förÀndringarna pÄ den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvÀgledningens roll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvÀgledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka nÄgra elevers förstÄelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi anvÀnt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare, verksamma pÄ olika skolor i SkÄne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever pÄ grundskolor och gymnasieskolor i SkÄne.

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

A quantitative survey of students in grades one in high school, where the aim is to find out what factors affected their upper secondary school. The survey is based on marketing, and looks to how to market a high school..

VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats ta del av elevhÀlsovÄrdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete pÄ en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjÀlp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har anvÀnt oss av följande socialpsykologiska teorier: Gruppsykologi (Svedberg, 2007), Det potentiella rummet (Winnicott, 1993), Ungdomstidens kriser (Cullberg, 2006), Den konkreta och abstrakta socialiteten (Asplund, 1987), BenÀmnandets kraft (Crafoord, 2005), Emotionsteori (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svÄrigheter med, och ge en förstÄelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhÀlsovÄrd och stödverksamhet mot en god elevhÀlsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptÀckt att vissa typer av problem respektive svÄrigheter hos eleven uppmÀrksammas medan andra glöms bort.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielÀrares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poÀngsutbildningen, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ de studerade lÀrarnas uppfattningar om möjligheter respektive begrÀnsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

ABSTRAKT Alvarsson, Helena (2007). Samarbetets för- och nackdelar i lÀrarkÄren. (Benefits and disadvantages of teacher staff cooperation). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete Àr att studera vilka för- och nackdelar samarbete i lÀrarlag i gymnasieskolan kan ha samt huruvida samarbete kan minska upplevelser av tidsbrist. Vidare Àr avsikten att arbetet ska ge förslag till förbÀttring inom omrÄdet.

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

Intervjuer gjorda pĂ„ tre arbetslösa ungdomar efter att ha valt att hoppa av sin lĂ€rlingstid pĂ„ sin VVS-utbildning av olika anledningar. Undersökningen Ă€r gjord för att hitta orsaken till avhoppandet pĂ„ utbildningen. Även intervjuer pĂ„ erfarna VVS-montörer Ă€r utfört. Hittade en koppling mellan förĂ€ldrar, omogna elever osv..

Föreliggande arbete utreder genom enkÀtundersökningar, utförda pÄ en grundskola och pÄ en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frÄgor Àr: vilka faktorer styrs elever av nÀr de gör sitt sprÄkval; hur ser elever pÄ sin tyskundervisning; vilka mÄl har elever nÀr de lÀr sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkÀtsvaren framgÄr att elever har en generellt positiv instÀllning nÀr de vÀljer att lÀsa tyska men att valet av sprÄk i stor utstrÀckning styrs av tillfÀlligheter; att de tröttnar alltmer pÄ sin tyskundervisning under studietidens gÄng; att de lÀgger störst vikt vid att lÀra sig muntliga fÀrdigheter samt efterfrÄgar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina sprÄkstudier nÀr studiebördan blir för stor. Mina slutsatser Àr att elever inför sitt sprÄkval mÄste upplysas om vad det innebÀr att lÀsa ett specifikt sprÄk samt om vad som förvÀntas av dem under studierna; att samarbetet ÀmneslÀrare emellan mÄste intensifieras, framförallt pÄ gymnasieskolan; att trots de moderna sprÄkens uppvÀrdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hÄrd konkurrens av andra sprÄk. DÀrför mÄste det tyska sprÄket göras mer attraktivt i elevernas ögon..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Detta examensarbete beskriver dator- och nÀtverkssÀkerhet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka den interna nÀtverkssÀkerheten pÄ en gymnasieskola. Speciellt viktigt att undersöka Àr de kriterier skolan har, om kriterierna uppfylls och pÄ vilket sÀtt dessa kan testas. Tester utfördes gÀllande sÀkerhetsprogramvaran för att sÀkerstÀlla att den verkligen var sÀker mot intrÄng. Tester genomfördes Àven för att kontrollera att elevdatorerna hade ett BIOS-lösenord nÀrvarande, att eleverna hade lagringsutrymme pÄ servern men inte kunde överskrida lagringskvoten, och att eleverna var lokala administratörer pÄ en bÀrbar klientdator.