The aim of the report is to develop a new design proposal for an existingsenior high school building in SkÀrholmens Center, Stockholm. Theschoolhouse is a result of the extensive residential project during theperiod between the years 1965-75 in our large cities peripheral and holdsanonymousand "gray face" that has characterized many houses from thesame era. Over the years, the number of students steadily declined andthe reason lies partly in the school's physical environment which cancertainly be regarded as substandard. This despite the fact that it islocated right next to SwedenŽs largest trading block. A thorough analysisof the school building and the ambient area has been made incombination with a continuous dialogue with students and staff at theschool.

Bakgrund: Skoltrötthet Àr ett symtom pÄ att nÄgonting inte stÄr rÀtt till. Det finns orsaker som pÄverkar  och  ger  konsekvenser  vid  skoltrötthet.  Elever  sjÀlva  anger  att  hög  studietakt  och otillrÀckligt stöd kan vara anledning till skoltrötthet. SkolhÀlsovÄrden har en viktig stödjande funktion. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola. Metod:  Data  analyserades  med  kvalitativ  innehÄllsanalys  med  induktiv  ansats  beskriven  av Graneheim och Lundman.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom pÄ en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig pÄ skolarbetet pÄverkas av dessa. Syftet var Àven att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkÀt delades ut pÄ en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. FrÄgan gÀllande psykosomatiska symptom Àr hÀmtad frÄn HBSC och innefattar Ätta olika besvÀr. Totalt 93 av ungdomarna svarade pÄ enkÀten.

Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om svensklÀrares attityder och förhÄllningssÀtt till hur skönlitteratur anvÀnds i undervisningen och om det görs nÄgra tolkningar av de lÀsta verken samt hur dessa tolkningar tar sig uttryck. OmrÄdet som undersöks Àr i vilken utstrÀckning lÀrarna lÄter sina elever göra subjektiva tolkningar av de litterÀra texterna som de möter och om det Àr lÀsarens egen upplevelse och den estetiska kÀnsligheten som efterstrÀvas i klassrummet eller om skönlitterÀra verk har andra vÀrden som kÀnns viktigare för yrkesverksamma lÀrare.Vad som ocksÄ utreds Àr om lÀrarna pÄ nÄgot sÀtt Àr influerade av reader-response-kritiken och om de anser att reader-response-kritiken har pÄverkat skolvÀrlden under 1900-talet.Undersökningen ger först och frÀmst en bild av sex svensklÀrares instÀllningar och attityder gentemot anvÀndningen av skönlitteratur pÄ gymnasiet. Dessutom redogör uppsatsen för olika teorier om reader-response-kritiken och estetisk kÀnslighet vad det gÀller tillÀgnandet av skönlitteratur och vilken bild kursplaner samt lÀromedel ger av hur lÀsning av skönlitteratur kan se ut i dagens gymnasieskola..

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, nĂ„got som politiker en gĂ„ng ville förĂ€ndra och dĂ€rmed genomförde grundskolereformen 1962. ÄmnesomrĂ„det behandlas i en lĂ€robok i samhĂ€llskunskap frĂ„n 1980-talet och Ă€r utgĂ„ngspunkt för denna studie. Syftet Ă€r att undersöka om mönstret frĂ„n utred-ningen som lĂ€roboken refererar till Ă€ven kan skönjas pĂ„ den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad förĂ€ldrars yrke pĂ„verk-ar deras ungdomar att vĂ€lja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger pĂ„ en surveyundersökning dĂ€r en enkĂ€t gĂ„tt ut till elever pĂ„ gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program.

Syftet med studien Àr att utröna vilka vÀrden som prÀglar den kunskaps- och samhÀllssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa gÄr att hÀrleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tÀnkas fÄ ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhÀllets möjligheter och begrÀnsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhÀllssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan Àr kraftigt prÀglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmÀssiga vÀrden. Dessa vÀrden gÄr att hÀrleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhÀllet vari en mÄlrationell syn pÄ sÄvÀl utbildning som samhÀlle frÀmjas. Studiens resultat pÄvisar en icke-vÀrderande politik och inskrÀnkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojÀmlikheter i samhÀllet reproduceras och befÀsts ytterligare..

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrarna i idrott och hÀlsa definierar hÀlsa samt hur de arbetar med hÀlsoaspekten i undervisningen. Vi valde att göra undersökningen pÄ grund av att ohÀlsa Àr ett stort samhÀllsproblem. Samt att lÀrarna i idrott och hÀlsa har chansen att nÄ ut till alla Sveriges ungdomar. Vi anser att hÀlsoaspekten Àr viktig i vÄr framtida yrkesroll och vi vill dÀrmed lyfta fram och synliggöra hÀlsans roll i undervisningen.I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. DÀr vi gjorde semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa.

The purpose of this essay has been to study the comprehensibility and the plainness of chapter 1 and 2 in ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? that is one of the governing documents of Swedish upper secondary school. The Swedish government approved a national language policy in 2005 which involved an aim that the official Swedish language would be refined, easy and comprehensible. Plain language has since the eighties had a prominent place in Swedish research and science and is now a thought-out principle at almost every public authority. This essay has performed a linguistic text analysis, a plain language analysis, a plain language test and a critical discourse analysis on the two chapters from ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? that is common for all upper secondary school programs.

Detta examensarbete Àr en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet Àr att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan nÀr det gÀller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd frÄn vuxna under tiden de gick dÀr. FrÄgorna som stÀllts har handlat om vilka pedagogiska hjÀlpmedel, vilken pedagogisk variation av Àmnen, storleken pÄ grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsÀttningar eleverna haft sedan de slutat pÄ IV.Jag har anvÀnt kvantitativ metod, med en enkÀt som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgÄng och deras sysselsÀttningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hÀmtats frÄn forskning inom psykologi och sociologi, men Àven statliga rapporter frÄn olika utredningar har ingÄtt.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgÄn, stödet frÄn vuxna och de arbetssÀtt de arbetade med i skolan övervÀgande positivt..

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya Àmnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det sÄg dÀr ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det hÀr pÄpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till Àmnesplanen. FörÀndringen förstÄs mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrÄnbÄde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv.Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 sÀger om existentiell reflektion i Àmnet religionskunskap. Arbetet har tvÄ frÄgestÀllningar.

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KĂ€llquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri frĂ„n konkurrens frĂ„n andra aktörer, men i och med friskolereformens intrĂ€de, förĂ€ndrades förutsĂ€ttningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trĂ€dde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, dĂ„ det skapade olika alternativ för eleverna att vĂ€lja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag Ă€r aktörerna pĂ„ skolmarknaden mĂ„nga, med olika förutsĂ€ttningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam bĂ„de inom den kommunala och fristĂ„ende gymnasieskolan sĂ„ ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och beskriva hur företrĂ€dare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft pĂ„ gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.

2009 startades ett riksomfattande projekt för Sveriges gymnasieskola. Man ansÄg att elevers potential gick till spillo i den dÄvarande gymnasieskolan, dÄ de mest ambitiösa eller talangfulla ungdomarna hölls tillbaka av den förlegade tanken att "alla ska med". Ingen fick lÀra sig i sin egen takt, utom de i klassen som lÀrde sig lÄngsammast..

The major aim of the thesis is to describe the networks, relations and marketing of some university libraries and their customers in the year 2000. I illustrate how these issues interact and whether they have changed due to the recent development of technology and if so, how. The thesis is based on interviews with two directors of libraries and two librarians at two different libraries. A small survey with 16 questionnaires has also been performed in order to get a more general view on librarians' opinions in these questions. The thesis mainly shows that the networks in which the respondents take part primarily exist in the library sphere and towards the universities.