BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rÀttigheter samtstyrdokumentens mÄl för jÀmstÀlldhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs ocksÄ denormer som finns i samhÀllet för mÀn och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan pÄverkas i den samhÀlliga kontexten, hur genus framtrÀder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus pÄ utrymme och uppmÀrksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen pÄ en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommerÀven i viss mÄn att studera pedagogernas pÄverkan pÄ barnen nÀr det gÀller könsroller.METOD: Vi har anvÀnt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utstrÀckning leker med olika sakerberoende pÄ könstillhörighet samt att de sÀger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnÄgra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie var att undersöka pÄverkansfaktorer som idrottslÀrare sjÀlva uppfattar vid planeringen av sin undervisning, samt analysera om och i vilken grad dessa i förlÀngningen pÄverkar möjligheten till en likvÀrdig utbildning för samtliga elever inom Àmnet Idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar­­?Vilka pÄverkansfaktorer uppfattar lÀrarna att det finns vid innehÄllsplanering inom Àmnet Idrott och hÀlsa??I vilken utstrÀckning inverkar de pÄverkansfaktorer som lÀrarna sjÀlva uppfattar pÄ deras val av moment i undervisningen??Vad innebÀr pÄverkansfaktorernas inflytande pÄ planeringprocessen för elevernas lÀrande samt möjligheten till en likvÀrdig utbildning och bedömning?MetodStudien har en kvalitativ ansats med fokus pÄ en fördjupad förstÄelse för de pÄverkansfaktorer som lÀrare uppfattar vid genomförandet av sÄvÀl lÄngsiktiga som kortsiktiga lektionsplaneringar. För detta ÀndamÄl anvÀndes semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod samtidigt som lÀrarnas lektionsplaneringar för den aktuella terminen samlades in som kompletterande dokument.Resultat och slutsatsStudiens resultat visar pÄ att lÀrarna sjÀlva uppfattar olika faktorer som pÄverkar deras lektionsplanering. Dessa faktorer pÄverkar lektionsplaneringen pÄ olika sÀtt samt i varierande utstrÀckning. I förlÀngningen kan dÀrigenom vissa förutsÀttningar skapas som inte gynnar lÀrmiljön eller en likvÀrdig utbildning för samtliga elever..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn intervjuer med mÀn som arbetar pÄ förskolor och daghem undersöka hur dessa ser pÄ sig sjÀlva, sitt yrkesval och hur de upplever att det Àr att arbeta som man pÄ en kvinnodominerad arbetsplats. Studien Àr av kvalitativ art och bygger pÄ intervjuer med sex mÀn som arbetar inom barnomsorgen.Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frÄgestÀllningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa mÀn? PÄ vilket sÀtt upplever mÀn att de bemöts av motstÄnd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstÄnd/utmaning upplever de? Upplever dessa mÀn att det finns könskodade förvÀntningar pÄ dem som mÀn? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?Vi har i vÄr empiri funnit svar pÄ detta dÄ vÄra respondenter beskrivit en saknad av andra mÀn och samspelet med dessa och dÀrmed homosocialitet. Vidare har mÀnnen berÀttat om vad de kallar för ?tvÀrtomfördomar? som de har upplevt frÄn sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar frÄn omgivningen.

Denna jĂ€mförande studie grundar sig pĂ„ att ridskolor har svĂ„rt att finna lĂ€mpliga hĂ€star och ponnys till sin verksamhet. Studiens hypotes Ă€r att det Ă€r svĂ„rare att skola in stora hĂ€star Ă€n ponnyer. Syftet med studien Ă€r att se skillnaderna pĂ„ inskolning av ridskoleponnyer och ridskolehĂ€star. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ ponny och hĂ€star under inskolning pĂ„ ridskola? Hur lĂ„ng tid tar ridskolorna pĂ„ sig att skola in en ridskolehĂ€st samt ridskoleponny? Metoden för studien Ă€r kvalitativa intervjuer med öppna frĂ„gor. Teoridelen omfattar ridskoleverksamhetens funktion, inskolningsprocess och hĂ€stens beteende.

NÀr det gÀller utbildning Àr det den akademiska basen som upplevs vara viktig för hur man arbetar. Med detta menas att man har fÄtt en grundlÀggande allmÀnbildning och man har lÀrt sig att handskas med stora mÀngder information. Men det faktum att man har en akademisk utbildning spelar inte stor roll för om man upplever sig arbeta strategiskt eller operativt. FörmÄgan att uttrycka sig i tal och skrift samt att vara pedagogisk upplever flera av respondenterna vara kunskaper som de lÀrt sig genom utbildning och som pÄverkar sÀttet de arbetar. Det Àr ocksÄ erfarenhet i kombination med utbildning som upplevs spela roll för hur man arbetar.

Arbetslöshet pÄverkar mÀnniskor pÄ olika sÀtt. Olika sÀtt finns för att bemÀstra sin situation som arbetslös. De vanligaste bemÀstringsstrategierna Àr problemfokuserad och emotionsinriktad coping. Tidigare forskning har fokuserat mycket pÄ hÀlsan i förhÄllande till copingstrategier hos arbetslösa personer, men inte mÄnga har fokuserat enskilt pÄ vilka faktorer som gör att en person vÀljer en speciell copingstrategi. Syftet med denna studie var att se huruvida faktorer som kön, Älder, utbildning, socialt stöd och levnadsförhÄllande predicerade val av problemfokuserad samt emotionsinriktad coping.

MÄnga smÄföretagare sköter inte sjÀlv all sin redovisning utan köper hela denna tjÀnst eller delar av den frÄn en extern redovisningskonsult. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka hur denna information förstÄs och anvÀnds i smÄföretag. KunskapsnivÄn hos smÄföretagaren kan vara en faktor, men Àven vilken kommunikation denne har med sin externa redovisningskonsult samt vilket sÀtt som informationen presenteras pÄ. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med smÄföretag samt en redovisningskonsult. VÄr studie visar pÄ att denna redovisningsinformation presenteras pÄ ett för dessa smÄföretag förstÄeligt och anvÀndbart sÀtt.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Sexualitetens och den sexuella hÀlsans betydelse för mÀnniskans vÀlbefinnande Àr vÀl dokumenterad. Emellertid visar forskning att kvinnor med cancerdiagnos inte fÄr den hjÀlp de önskar av sjukvÄrden gÀllande sexuell hÀlsa. Detta faktum accentuerar behovet av att förstÄ vilka mekanismer som ligger bakom. Studiens syfte var att identifiera hinder och förutsÀttningar för samtal om sexuell hÀlsa mellan sjuksköterskor och kvinnor med cancerdiagnos. Studien utformades som en litteraturöversikt med kvalitativa studier.

För att veta hur det Àr att arbeta som studie- och yrkesvÀgledare bestÀmde jag mig för att intervjua nÄgra verksamma inom yrket för att ge en klarare bild pÄ hur det Àr att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolvÀsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken studie- och yrkesvÀgledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 Är i yrket samt att fyra var frÄn grundskola och fyra frÄn gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssÀtt beroende vilken skolnivÄ de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vÀgledare frÄn bÄde storkommun och mindre kommuner för att ser om det Àven var skillnader beroende pÄ kommunernas storlek i hur de arbetade.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om eleverna nÀr de började Ärskurs 1 hade en tydlig förvÀntning om inriktningen pÄ sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tÀnkte att de kunde vÀlja APU mer fritt och om de övervÀgt att avbryta sina studier pÄ grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och OmvÄrdnadsprogrammet (OP). Med hjÀlp av enkÀtundersökning tillfrÄgades 32 elever pÄ OP. EnkÀten bestÄr av strukturerade frÄgor med ett flertal öppna frÄgor. Resultatet visar att mindre Àn hÀlften av eleverna hade en tydlig förvÀntning pÄ vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom.

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lÀrares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Att drabbas av psykisk ohÀlsa innebÀr ofta en vardag som kantas av svÄrigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svÄra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vÄrda dessa patienter Àr en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga pÄ respekt och öppenhet. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa.

InformationssÀkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgÀnglighet. Syftet med studien Àr att undersöka hur informationssÀkerhet hanteras av kommuner, med fokus pÄ den administrativa verksamheten. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillrÀckligt skydd för flera omrÄden men ocksÄ att det finns omrÄden med brister frÀmst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning dÀr kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgÀngliga standarder. Som en del av arbetet presenteras Àven ett antal förbÀttringsförslag bland annat relaterade till utbildning av anvÀndare och ansvariga, som kan anvÀndas av kommunerna.