Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin kunskap, ansvar och utbildning avseende malnutrition inom allmÀn omvÄrdnad. Malnutrition Àr en vetenskaplig term för undernÀring. UndernÀring Àr ett tillstÄnd som uppkommer dÄ kroppens behov av energi och nÀringsÀmnen inte tÀcks under en lÀngre tidsperiod. Sjukdom medför ofta nedsatt aptit och mÄnga sjukdomstillstÄnd ger ökad energiomsÀttning. Malnutrition Àr ett vanligt förekommande tillstÄnd bland inlagda patienter, i synnerhet bland Àldre.

Utbildning Àr nÄgot som de flesta mÀnniskor behöver och Àr intresserade av att skaffa sig. SamhÀllet utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begÄvningar pÄ sÄ sÀtt tas till vara. Dessutom Àr utbildning en av de fÄ metoder som individer kan anvÀnda för att flytta sig uppÄt i social stÀllning. Det finns mÄnga teorier och mycket forskning som visar hur social klass pÄverkar individens beslut angÄende utbildningsval. Dessa studier visar Àven att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall pÄ arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begrÀnsat med studier som undersöker utbildningsval vad gÀller inrikes respektive utrikes födda pÄ högre nivÄ (eftergymnasial utbildning).

Denna rapport Àr en jÀmförande studie av sjukvÄrdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss Àr ?lÀkaren? en sjöman, med endast ett fÄtal veckors sjukvÄrds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte gÄr att jÀmföra med den samlade sakkunskap som finns pÄ ett sjukhus iland. Det stÀlls snarlika krav pÄ sjömannen ombord som pÄ lÀkaren iland vad gÀller omhÀndertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv Àr satta för att sjömÀn vÀrlden över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och fÄ en likvÀrdig kompetens nÀr kursen Àr genomförd.Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig Ät mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad eleverna pÄ gymnasiet anser vara viktigast att lÀra sig inom historieÀmnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har förÀldrar med förgymnasial utbildning, förÀldrar med gymnasial utbildning och förÀldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och tvÄ samhÀllsvetenskapliga klasser. En jÀmförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen frÄn 1995 och Sture LÄngströms undersökning frÄn 2000. Resultaten frÄn min undersökning och de andra pekar pÄ att eleverna anser att det Àr viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige.

Denna studie Àr kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka lÀroplanen och uppdraget hos nÄgra anstÀllda som har som mÄlgrupp ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. LÀrarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr allmÀnna och gÀller Àven för lÀrare med grundutbildning.

Finansiell förmÄga Àr kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmÄgan att kunna applicera den i verkligheten. MÄnga studier, sÄvÀl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom omrÄdet. Problemet som uppstÄr Àr den direkta pÄverkan det har pÄ ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning pÄ universitetsnivÄ ökar den finansiella förmÄgan och dÀrmed bidrar till mer vÀlgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras Àven rÀknefÀrdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmÄga dÄ tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

Uppsatsen handlar om interaktiv video och om det Àr ett bÀttre inlÀrningssÀtt Àn traditionell utbildning. Max Hamburgerrestauranger anvÀndes i arbetet som ett praktiskt exempel och dom anstÀllda har fÄtt agera som respondentgrupp för testning av sekvenser av interaktiv videoutbildning. Syftet var att undersöka om interaktiv videoutbildning Àr ett bÀttre inlÀrningssÀtt. Om sÄ Àr fallet varför? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod.

Introduktion: Suicid Àr bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden. Varje Är avlider nÀrmare en miljon mÀnniskor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhÀlsofrÄga i mÄnga lÀnder dÄ det förekommer i alla Äldrar, i alla sociala grupper samt inom bÄda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Syftet med vÄr studie var att undersöka huruvida lÀrare i Är 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i Àmnet svenska för elever med annat modersmÄl. Vi ville ta reda pÄ om de ansÄg sig ha fungerande arbetssÀtt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville Àven ta reda pÄ om man som lÀrare kan dra fördel av nÄgra personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmÄl. För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Sammanfattning:Den industriella livsmedelsproduktionens enformighet och nya livsstilar tenderar att begrÀnsa konsumenternas sensoriska erfarenheter. För att uppfostra barn till medvetna konsumenter, kvalitetsmedvetna matkÀnnare med breda referensramar tillÀmpas SAPERE-metoden i skolor under en lÀngre tid till exempel tvÄ terminer (7). Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken effekt en förkortad SAPERE-metod har pÄ barnens kÀnslighet för grundsmakerna sött och syrlig, deras acceptans för Àppeljuice samt deras verbala förmÄga. I undersökningen anvÀndes ett kvantitativt, explanativt angreppssÀtt. I projektet deltog 14 elever, 10-11 Är gamla, frÄn Uppsala Enskilda Skola indelade i en kontrollgrupp och en SAPERE-grupp.

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner mĂ€nniskor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhĂ€llet och av denna anledning Ă€r det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vĂ„rda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras pĂ„ 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ă„r 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvĂ€rderats.

I denna uppsats har kriminalvÄrdsutbildningen vid KriminalvÄrdens Utbildningsorganisation i Sverige samt kriminalvÄrdsutbildningen vid Kriminalomsorgens utdanningssenter i Norge undersökts och jÀmförts. Detta har gjorts i form av en kvalitativ intervjuundersökning dÀr utbildningsledare verksamma vid respektive utbildningsenhet samt en kriminalvÄrdare intervjuats. I uppsatsen undersöks och beskrivs hur respektive kriminalvÄrdsutbildning Àr upplagd och vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan den svenska och den norska kriminalvÄrdsutbildningen. Anpassnings- och utvecklingsinriktat lÀrandeperspektiv samt problembaserat lÀrande tas upp i relation till kriminalvÄrdsutbildningarnas upplÀgg. Vidare behandlas frÄgor kring vilken utbildning som behövs för att arbeta som kriminalvÄrdare samt vad studiens informanter anser om kriminalvÄrdsutbildningarna.

Den hÀr studien Àr ett försök att empiriskt pÄvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder, vilket humankapitalteorin hÀvdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gÀllande utbildningens signifikans pÄ tillvÀxten, vilket kan bero pÄ vilka utbildningsvariabler man anvÀnt och den ojÀmna tillgÄngen av tillförlitliga data, vilket vi ocksÄ uppmÀrksammar i vÄr uppsats. I uppsatsen visar vi pÄ olika faktorer som kan pÄverka utbildningens effekter pÄ ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder. I vÄra undersökningar testas tvÄ olika mÄtt för utbildning som bÄda anses vara viktiga för ekonomisk tillvÀxt. Dessa Àr utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

Företag arbetar idag mer aktivt med miljöfrÄgor dÄ det kan generera flera fördelar för dem. Allt fler företag vÀljer dÀrför att utbilda sina anstÀllda inom miljöfrÄgor som en del i detta arbete. För att man ska kunna öka mÀnniskors miljömedvetenhet mÄste man pÄverka deras attityder och frÄgan Àr om man kan göra det med hjÀlp av utbildning?Studier tyder pÄ att mÀnniskors attityder Àr mycket svÄra att pÄverka dÄ det finns flera faktorer som Àr kopplade till denna förÀndringsprocess. MÀnniskor verkar samtidigt pÄverkas av de vÀrderingar som finns i samhÀllet och att försöka förÀndra attityder med hjÀlp av kunskap kan dÀrför ses som överdrivet optimistiskt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgon möjlighet att förÀndra mÀnniskors attityder till miljöfrÄgor med hjÀlp av utbildning.

Titel: TevevÀrlden och barns drömyrke Författare: Dan Jönsson Typ av arbete: Examensarbete inom lÀrarprogrammet Tevetittandet har en stor plats i mÄnga barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper Àr stort. En frÄga som ofta kommer upp Àr hur detta pÄverkar vÄra barn och vilka konsekvenser det kan fÄ. Syftet med min undersökning Àr att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke? Studien Àr av kvantitativ modell och utförd med hjÀlp av enkÀtfrÄgor.