Denna uppsats har som syfte att, genom kvalitativa intervjuer, belysa fem kvinnors intresse för spel (dator- och tv-spel) och hur dessa kvinnor i sin tur talar om spel som en del av sin identitet. FrÄgorna som stÀlls till empirin handlar om vilka erfarenheter informanterna har av spel som intresse och vilka slutsatser om deras spelande man kan dra av detta. Vidare fÄr vi en inblick i hur det normala ser ut inom spelvÀrlden, utifrÄn informanternas berÀttelser. Sist men inte minst sÄ stÀlls frÄgan vad förestÀllningarna om det normala inom spelvÀrlden fÄr för konsekvenser för informanternas identitet, och dÀrmed vad detta leder till gÀllande de möjligheter och begrÀnsningar som dessa kvinnor stÀlls inför, i relation till sitt intresse och den vÀrld som omger det. Uppsatsen visar pÄ att det inte bara finns en norm för hur en kvinna ska vara som Gamer utan det finns ocksÄ en normativ femininitet som man bör förhÄlla sig till.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur barn lÀr sig att skriva med hjÀlp av datorn i en förskoleklass och en förstaklass. FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr frÄn Àr: Hur anvÀnds datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet pÄ datorn? Undersökningen Àr en fallstudie av de tvÄ klasserna dÀr jag har observerat och intervjuat barnen och lÀrarna.Hur lÀrarna arbetar med datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande pÄ datorer tillÄts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgÄngspunkt. Genom att samarbeta vid datorn lÀr barnen och eleverna sig av och med varandra.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Denna undersökning syftar till att undersöka sanningshalten i medias artiklar om barns TV-tittande. För att göra det, jÀmfördes flera tidningsartiklar med vetenskapliga artiklar som handlar om barns tv-tittande. Endast de tidningsartiklar som hÀnvisar till vetenskapliga artiklar anvÀndes för denna undersökning. Resultaten visar att media ibland vinklar fakta, men överdriver riskerna med yngre barns tv-tittande i jÀmförelse med vad som skrivs i de vetenskapliga artiklarna. I flera fall har Àven de positiva effekterna tonats ned, sÄvÀl i tidningsartikeln som i den vetenskapliga artikeln.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera anvÀndningen av lÀrplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjÀlp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer dÀr fem elever, tre lÀrare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lÀrarna behÀrskade modern teknik i vÀldigt varierande grad. LÀrarnas instÀllning till Fronter skilde sig ocksÄ mycket Ät. De intervjuade elevernas förhÄllande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmÀnhet var förhÄllandevis lika.

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till ökad förstÄelse om samhÀllskunskapsundervisningens innehÄll, genomförande och utformning pÄ gymnasiet dÀr digital teknik anvÀnds.Fokus i uppsatsen har legat pÄ att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de tvÄ lÀrare som undervisar klasserna fÄ inblickar i hur lÀrare designar undervisning och hur elevrollen kan förstÄs nÀr digital teknik anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap. Till hjÀlp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lÀrsekvenser och iscensÀttning anvÀnts. Det senare begreppet syftar pÄ faktorer sÄsom lÀrarnas arbetssÀtt och tillgÀngliga resurser som prÀglar en lÀrsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nÀmna ett exempel.Resultatet visar att datorer och Internet ofta i nÄgon form ingÄr i lÀrarnas design av undervisningen. Exempelvis har lÀrarna genomfört genomgÄngar med hjÀlp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter dÀr elever ska anvÀnda sig av sina datorer. I elevrollen ingÄr bland annat att vara dator- och InternetanvÀndare men ocksÄ av att anteckna och lyssna.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Facebook Àr idag vÀrldens största sociala nÀtverk och utgör en integrerad del i mÄnga mÀnniskors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion dÀr hela vÀrlden kan kopplas samman. En individ kan nÄ ut till flera hundra andra med hjÀlp av ett par knapptryckningar, det enda som krÀvs Àr en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks intrÀde i mÀnniskors liv erbjuds ocksÄ nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket vÀckte vÄrt intresse att studera Àmnet nÀrmare. Vi har dÀrför valt att undersöka: Hur vÀljer individer att konstruera sin identitet pÄ Facebook?  Detta gör vi genom att analysera sÄ kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka som anvÀnder spelapplikationen Turf i sin smart phone, hur de anvÀnder applikationen, samt om den kan stimulera till fysisk aktivitet bland anvÀndarna. Turf Àr ett spel dÀr det gÀller att erövra virtuella utomhuszoner med hjÀlp av telefonens GPSoch som kan ses som en blandning av orientering och ?herre pÄ tÀppan? i digital form. En kvantitativ metod anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna och en e-postenkÀt skapades och anvÀndes i datainsamlingen. Resultatet frÄn de 49 undersökta TurfanvÀndarna visade att de Äterfanns i ett brett Älderspann.

Skolverket skriver i den senaste lÀroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man dÀremot inte skriver Àr hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn Àr vÀsentlig i skolan för bÄde lÀrare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att bÄde söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sÄ som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förÀndrat undervisningen eller om den mÄste förÀndras? Detta undersöktes genom intervjuer med lÀrare och skolledare tvÄ högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkÀtundersökning med elever pÄ skolan i Malmö.

Det finns ett behov inom vÄrdsektorn att pÄ ett mera effektivt sÀtt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rÀtt medicinering. Behovet ligger i att se om det Àr möjligt att med hjÀlp av ett IT-system kunna göra bedömningen pÄ distans och pÄ sÄ sÀtt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet Àr inte traditionella lösningar med styrenheter sÄsom mus och tangentbord lÀmpliga. IstÀllet har ett anvÀndargrÀnssnitt baserat pÄ multimodal interaktion utformats, dÀr anvÀndaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkÀnning.Detta har gjorts med hjÀlp av Microsofts Kinect kamera, som Àr ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan mÀnniska och dator. Design av grÀnssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper dÀr anvÀndbarhet har legat i fokus.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Utvecklingen pÄ webben gÄr snabbt framÄt och webbapplikationerna blir bara mer avancerade. Samtidigt sÄ har de mobila webblÀsarna utvecklats i en snabb takt. Dock skiljer det fortfarande mycket mellan en mobil webblÀsare och en vanlig webblÀsare, samt att man integrerar med en mobiltelefon pÄ ett annat sÀtt Àn vad man gör med en dator. Detta examensarbete undersöker om det Àr möjligt att skapa avancerade webbapplikationer som, genom att utnyttja de senaste webbteknologierna, kan ersÀtta vanliga mobilapplikationer.Undersökningen genomförs genom att skapa en lÀttviktsvariant av en telefonapplikation, Mobile Documents till Symbian S60, som Àr en applikation som hanterar dokument, mejl och bilagor.Utvecklingen sker till största del i Google Web Toolkit och tekniker sÄ som AJAX och Comet anvÀnds. Eftersom antalet olika sorters telefoner med tryckskÀrm Àr vÀldigt stort sÄ kommer undersökningen att rikta sig mot ett fÄtal telefoner som kör webblÀsarna Mobile Safari, microB och Android Browser.Slutsatserna av rapporten Àr att JavaScript-stödet hos dagens webblÀsare Àr stort nog till att köra avancerade webbapplikationer.

Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupade kunskaper om hur sÄngpedagoger med hjÀlp av kommunikativa resurser hanterar sin sÄngundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom omrÄdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillÀgnande och förhÄllande till kunskap samt lÀrares val av undervisningsinnehÄll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgÄngspunkter.Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sÄngpedagoger som undervisar pÄ högstadie- och gymnasienivÄ deltar i undersökningen. SÄnglektioner har videoinspelats och sÄngpedagogerna har intervjuats.

SammanfattningDet hÀr projektet handlade om att konstruera en effektmÀtare. Projektet var en del av ett större projekt som heter Wattch som drevs av forskningsinstitutet Interactive Institute. Tanken med projektet Wattch var att elförbrukningen ska jÀmföras med bensinförbrukningen i en bil.UtgÄende frÄn en kravspecifikation sÄ skulle en effektmÀtare konstrueras. Det första som gjordes var en projektplan som beskriver idé, mÄl och tidplan för projektet. Efter det sÄ gjordes förstudier om hur effekt berÀknas, hur fasströmmen kan mÀtas och om information om trÄdlöst nÀtverk.