Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med IKT, information- och kommunikations teknik, i förskolan. Syftet var Àven att undersöka om pedagogerna pÄ nÄgot sÀtt skulle vilja utveckla arbetet med IKT. I denna studie riktas intresset in pÄ surfplattor. Metoden som anvÀnts för att fÄ svar pÄ undersökningens frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer, intervjuerna har genomförts med Ätta pedagoger frÄn tvÄ förskolor. I resultatet av studien blir det synligt att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt och att de har olika visioner om hur de vill utveckla arbetet med dessa surfplattor. Resultatet visar att alla medverkande pedagoger i studien anvÀnder surfplattan som ett verktyg för att utveckla barnens sprÄk, det ser dÀremot olika ut bland pedagogerna hur den anvÀnds till exempel för dokumentation och spel med mera.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlÀgga tillgÄngen till och anvÀnd-ningen av datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasiesko-lor. UtgÄngspunkt för detta arbete var att större tillgÄng till datorerna leder till större anvÀndning. För att uppnÄ syftet har jag formulerat nÄgra frÄgestÀllningar om i hur stor utstrÀckning datorer anvÀnds i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklÀrarna anvÀnder pÄ dessa skolor. Jag har Àven undersökt om det finns nÄgra framtida planer för förÀndring av tillgÄngar till och anvÀndning av datorer i undervisningen.

I naturen fĂ„r barnen upplevelser som ingen bok kan ge. HĂ€r fĂ„r de upptĂ€cka, undersöka och anvĂ€nda alla sinnen. Naturen kan Ă€ven fĂ„ barnen nyfikna och vĂ€cka deras intresse. Detta tror jag liksom mĂ„nga av de författare jag lĂ€st böcker av, ger en djupare inlĂ€rning. Även lĂ€rare jag intervjuat ser detta som en anledning till varför man ska anvĂ€nda ett utomhuspedagogiskt arbetssĂ€tt.

AnvĂ€ndarutbildning Ă€r en viktig del för i stort sett alla företag som anvĂ€nder nĂ„gon form av informationssystem. Även om man oftast inser hur viktigt det Ă€r med denna utbildning Ă€r den ofta lĂ„gt prioriterad med för liten budget. Detta arbete Ă€r en fallstudie som görs pĂ„ ett företag som medverkar anonymt. Studien har som syfte att studera det aktuella utbildningslĂ€get inom företagets affĂ€rssystem. Resultatet som studien ger kommer att anvĂ€ndas som en grund för beslutsfattning kring hur utbildningsplanen pĂ„ företaget ska se ut i framtiden. För att nĂ„ slutsatsen studerar vi litteratur inom omrĂ„det anvĂ€ndarutbildning.

Utvecklingen i skola och i samhÀllet gÄr mot en alltmer digitaliserad vÀrld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det pÄ att införa datorer i skolan. MÄnga skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. HÀnder det nÄgot med lÀrarens didaktiska synsÀtt nÀr vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar frÀmst pÄ elevernas betyg och hur deras motivation förÀndras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

I takt med att samhÀllet utvecklats har Àven tekniken gÄtt framÄt, och digitala verktyg, sÄsom datorer och lÀsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som gÄr hand i hand med digitaliseringen Àr Att skriva sig till lÀsning-metoden som gÄr ut pÄ att elever i Ärskurs 1 skriver sig in i lÀsningen med hjÀlp av dator, eller lÀsplatta. Först i Ärskurs tvÄ börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lÀrare och deras elevers förhÄllningssÀtt till digitala verktyg som stöd i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat tvÄ lÀrare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer dÀr de anvÀnde sig av digitala verktyg.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver varför transmission av data över telenÀtet Àr problematiskt och hur datakomprimering kan anvÀndas för att öka hastigheten pÄ transmissionen. Datakomprimering anvÀnds redan nu för att hÄlla nere storleken pÄ den data som ska skickas, t ex Àr ofta bilder i JPEG-format eller nÄgot annat komprimerat bildformat. Rapporten inriktar sig pÄ komprimering av HTML-dokument dÄ dessa i nulÀget inte komprimeras före transmissionen. Först beskrivs ett antal vanliga komprimeringsalgoritmer och sedan vÀljs en metod ut som verkar lÀmplig för komprimering av HTML-dokument. Algoritmen modifieras till att utföra bÀttre komprimering pÄ HTML-dokument genom att anvÀnda en kombination av förlustkomprimering och "överblivna" ASCII-koder.

 Prostitution has been intensely debated in Sweden for nearly four decades. Two major investigations have so far been initiated by the government and numerous propositions have been put forward in the Swedish parliament resulting in the sexköpslag from 1999 that criminalizes purchase of sexual services. The law aims at punishing the buyer and protecting the women in prostitution, thus making it possible for women to be helped by various social interventions rather than punished. Swedish society has undergone major changes in these decades. Globalization, the internet and the membership in the EU have changed the Swedish society and influenced the discourse on prostitution.This paper has a twofold aim, on the one hand investigating if and how these changes have had an impact on the prostitution discourse in texts produced by the government and analyze how female and male sexuality in connection to prostitution is constructed.

Den interaktiva tavlan, som Àr en dyr investering, Äterfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts pÄ flera hÄll i vÀrlden angÄende olika aspekter av tavlans anvÀndning och vilka konsekvenser dessa kan fÄ. I Sverige har det Ànnu inte gjorts sÄ mycket inom det hÀr forskningsomrÄdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda pÄ hur lÀrare i en svensk skola anvÀnder tavlan och hur de ser pÄ behovet av utbildning pÄ omrÄdet. De olika anvÀndningssÀtten har jag kategoriserat som AnvÀndning av tavlan som Whiteboard, AnvÀndning av tavlan som datorskÀrm och AnvÀndning av tavlan som interaktiv tavla, dÀr den andra kategorin var vanligast.

BakgrundMÄnga gymnasieskolor i Sverige har infört eller Àr pÄ vÀg att införa en lÀrplattform. Det finns dock sÀllan nÄgra riktlinjer till vad man ska anvÀnda lÀrplattformen. LÀraren fÄr friheten att anvÀnda plattformen till de ÀndamÄl som passar denna. Hur lÀraren ser pÄ sitt uppdrag blir alltsÄ vÀsentligt för hur lÀrplattformen anvÀnds. Vi har dÀrför valt att undersöka hur lÀrare ser pÄ de nya möjligheter som lÀrplattformen ger.SyfteUndersökningen har haft som syfte att ÄskÄdliggöra hur lÀrarens yrkesidentitet utmanas av lÀrplattformen.? Hur stÀller sig lÀrarna till lÀrplattformens obundenhet i tid och rum?? Hur stÀller sig lÀrarna till att de inte lÀngre Àr dominerande kunskapsförmedlare iskolan?MetodVi har genomfört kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor i VÀstra Sverige.

In this essay I have chosen to explore how computers are used in preschools. The study was done as a survey. How does preschool seize the childrenÂŽs culture? In todayÂŽs society ICT and computers are a big part of childrenÂŽs everyday life and reflects on their upbringing.Since I am using computers as a pedagogical tool in teaching the children at my preschool, I find this topic interesting to explore.Are the teacherÂŽs using computers for an educational purpose with the children at preschools or are they using it in other ways?Do the teachers think they have the required knowledge to computers usage in teaching the children in a pedagogical way?What is the teacherÂŽs attitude towards computers in preschool?The essay starts with a introductorial background section where I talk about my own experiences of using computers with the children in my preschool, and then referring to the society then and now, school law, curriculum, teachers' computer skills, media situation amongst children and young people, computer use in preschools/schools and health effects. I have composed a survey based on the answers of 50 teachers in 30 different preschools and in nine different municipalities.The result of the survey is reported and concludes with a part of discussion, where the results are put up against the introductorial background section.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

The aim of this thesis is to study a number of standards and theories, from the two research areas human-computer interaction and psychology, about how a graphical user interface (GUI) should be composed in order to facilitate interaction between humans and computers. Special emphasis is put on how the GUI should take into consideration the strengths and limitations of human cognition and perception. A study of three web catalogues shows how these theories appear when concretised. The following questions are answered in this thesis:What guidelines and styleguides can be found that specify the design of a user-friendly GUI?How do a few library catalogues on the web match a selection of these design principles?The guidelines are extracted from literature concerning human-computer interaction, psychology, automated library systems and web design.

Detta examensarbete gick ut pÄ att enligt utvecklingsprocessen pÄ Motion Control utveckla en prototyp av en kabelersÀttare för en produkt pÄ företaget; USB I/O. USB I/O Àr en mÀt- och styrenhet och datainsamlingsenhet för USB-porten med flera in- och utkanaler som i flera applikationer har som nackdel att den Àr kabelbunden. Tanken var att göra en enhet som man ansluter USB I/O till och som kan kommunicera direkt med konventionella ?Bluetooth-dongles? som Àr vanligt förekommande pÄ konsumentmarknaden.Tre undersökningar gjordes. Den första var en marknadsundersökning för att se lÀmpliga systemkoncept samt vilka konkurrenter som kan finnas.