MÄlet med projektet har varit att skapa ett konceptförslag för en platt-form för digitala lÀromedel, riktad till elever i grundskolans lÄg- och mellanstadie. Syftet har varit att uppmÀrksamma och ge idéer hur man med hjÀlp av ny teknik bÀttre kan anpassa lÀromedel till den individuella elevens behov och förutsÀttningar för lÀrande samt hur anvÀndningen av digitala lÀromedel och e-papper kan skapa en bÀttre och mindre papperintensiv skolmiljö.I bakgrunden till projektet behandlas argument varför integrationen av digital teknik i tidig Älder Àr viktig för att förbereda eleven för en livslÄng digital kompetens och det redogörs hur studieresultat, motivation och hÀlsa pÄverkas av en mer frekvent datoranvÀndning i skolan, baserat pÄ befintliga studier och intervjuer med lÀrare och specialpedagog. MÄlgruppsstudier har genomförts i form av observation av en skoldag i tredjeklass och intervjuer med elever och lÀrare. Kortfattat redogörs Àven för befintliga elevdatorer pÄ marknaden och ny teknik som e-boklÀsare och webbbaserad, centraliserad datorkraft. Resultatet Àr en personlig studentenhet som kombinerar funktionen av en interaktiv e-bokslÀsare med kapacitet till mer avancerade datorfunktioner i form av en bÀrbar tunn klient dator.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett serverprogram i en enkortsdator som arbetar i realtid för att kunna hjÀlpa mÀnniskor att köra mer ekonomiskt och miljövÀnligt i deras vardag.Detta var ett av mÄlen stÀllda av produktbestÀllaren Ziggy Creative Colony. Ett mer lÄngsiktigt mÄl frÄn bestÀllaren Àr att datorn skall installeras i en bil och kopplas till bilens on-board diagnostic-II (OBD-II)-uttag. Datorn ska sedan, via OBD-II, kunna samla information som till exempel hastighet, acceleration och brÀnsleflöde frÄn bilens engine control unit (ECU). Serverprogrammet ska bearbeta denna information som sedan kommuniceras och visualiseras till bilföraren via en native mobilapplikation.Serverprogrammet byggdes i en linuxbaserad dator: Raspberry Pi och döptes av oss till Car-Pi. Car-Pi designades enligt arkitekturmönstret Model-View-Controller (MVC) som gör det lÀtt att underhÄlla, vidare-utveckla och implementera programmet av produktÀgaren, Ziggy Creative Colony, i framtiden.

Uppsatsens syfte Àr att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lÀrares uppfattning kring datorn som redskap vid lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lÀrare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om lÀs- och skrivinlÀrning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjÀlp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning Àr en av utgÄngspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till lÀsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid lÀs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel dÀr informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram frÄn intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lÀrare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

PÄ FOI i Linköping bedriver man bland annat forskning inom radarteknik. Som en del i denna forskning ingÄr mÀtning av radarsignaturer samt skydd mot signalsökande robotar. Vid mÀtning av radarsignatur anvÀnds det egenframtagna radarsystemet Arken. Arken anvÀnds bland annat för att mÀta signaturen pÄ fartyg. Ett problem Àr att vid ett givet mÀttillfÀlle sÄ Àr inte fartygets position eller attityd kÀnd.

Examensarbetets mÄl Àr att bygga nÄgot intressant att visa upp pÄ rekryteringsmÀssor i Sverige. Detta för att öka intresset att söka till tekniska utbildningar inom elektronik. De tvÄ delarna projektet bestÄr av Àr att konstruera tvÄ kretskort, ett huvudkort som ska monteras pÄ ett litet motordrivet fordon och ett styrdon att styra bilen med. Huvudkortet har elektronik för kommunikation med dator via en seriell port till en mikrokontroll samt fotodetektorer för kommunikation med styrdonet. Kommunikationen mellan huvudkortet och styrdonet sker via infrarött ljus.

?Denna uppsats handlar om hur det lÀrande samtalet förÀndras och tar sig nya former och vÀgar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssÀtt Àndras. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, dÀr varje elev frÄn Är 4 och berörda pedagoger fÄr tillgÄng till varsin dator, pÄverkar det lÀrande samtalet med utgÄngspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrÄn forskningsfrÄgorna som stÀllts, vilka lett till att skapa förstÄelse om hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrarrollen, hur 1-1 projektet pÄverkat elevernas lÀrstilar, hur 1-1 projektet pÄverkat det lÀrande samtalet samt hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger pÄ de tvÄ Vittraskolor belÀgna i Stockholm, som Àr delaktiga i projektet.NÄgra av de övergripande resultaten i studien Àr att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lÀrande.

Syftet med studien var att undersöka sjÀlvförtroende och kroppsbild hos datorspelare, styrketrÀnare och en kontrollgrupp. En webbenkÀt med manliga medlemmar pÄ dator- och idrottsrelaterade internetforum genomfördes. Kontrollgruppen var medlemmar pÄ dessa forum som varken styrketrÀnade eller spelade datorspel. Skalorna Social physique anxiety scale, Rosenberg self-esteem scale och Drive for muscularity scale administrerades. Resultatet visar att grupperna inte var signifikant skilda Ät gÀllande social fysisk Ängest eller sjÀlvförtroende.

I denna studie undersöker jag simuleringen Minecraft som möjligt kompletterande lÀromedel i SO-undervisningen i Ärskurserna 1-3. Jag undersöker hur man kan anvÀnda Minecraft, om det förekommer nÄgon genusskillnad hos elever gÀllande motivationen att anvÀnda Minecraft som lÀromedel och hur frukt- och gÄngbar simuleringen Àr gÀllande simuleringens tillgÀnglighet, mekanik och innehÄll. Undersökningen stÄr pÄ fyra ben; 1) Eget anvÀndande av Minecraft, 2) En enkÀtundersökning till yrkesverksamma pedagoger i gÀllande Ärskurser, 3) intervjuer av elever i gÀllande Ärskurser samt 4) en omfattande litteraturstudie baserad pÄ teorier om spelbaserat lÀrande, tidigare fallstudier om dator- och tv-spel i undervisningen samt en analys utifrÄn den nu rÄdande lÀroplanen inom SO-Àmnena i Ärskurserna 1-3. Vid slutet av denna studie fastslÄr jag att det, utifrÄn min forskning, inte förekommer nÄgon mÀrkbar motivationsskillnad mellan flickor och pojkar att anvÀnda Minecraft i skolan och att sjÀlva anvÀndandet av simuleringen bör vara som komplement till övrig undervisning med den narration som Minecraft saknar. AnvÀndandet av Minecraft bör konkret anvÀndas med tydliga mÄl och delmÄl för eleverna.

ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrÄn ett samhÀllsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhÀlle har ett annat behov Àn gÄrdagens vilket stÀller nya krav pÄ skolan att förbereda eleverna för det samhÀllet. Rapporten har undersökt hur elever tÀnker kring skriftsprÄkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftsprÄkandet i skolan kommer gÄ till i framtiden. Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i Är tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorer i sitt skriftsprÄkande.

Det stÄr i lÀroplanen för förskolan att verksamheten skall lÀgga grund för ett livslÄngt lÀrande. PÄ sikt skall barnen Àven kunna tillÀgna sig den kunskap som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhÀllet behöver (Utbildningsdepartementet, 1998). Kan datorer kanske vara ett verktyg som kan hjÀlpa dem att fÄ tillgÄng till kunskap? I denna uppsats Àr syftet att undersöka pedagogers och förÀldrars syn pÄ datorer i förskolan och hur barnen faktiskt anvÀnder datorn i vardagen. De vuxnas Äsikter framstÀlls genom intervjuer och enkÀter.

TV-apparater och kringutrustningar a?r numera ofta Internetanslutna och har inbyggda webbla?sare som fungerar som en plattform fo?r HTML5- applikationer med JavaScript, vilket har lett till att utbudet av applikat- ioner som finns tillga?ngliga pa? dessa plattformar o?kat explosivt de senaste a?ren. Tyva?rr lider dock ma?nga av da?lig prestanda med avseende pa? datao?- verfo?ring och anva?ndargra?nssnittet upplevs ofta som segt eftersom ha?rd- varan inte kan ma?ta sig med en modern dator. Det ha?r examensarbetet underso?ker vad som kan optimeras pa? na?rverkssidan.

Elever upplever allt som oftast svÄrigheter med den naturvetenskapliga undervisningen som ofta upplevs som abstrakt och overklig. De förklaringsmodeller som har beskrivits kring detta Àr att eleverna har svÄrigheter med att vÀxla mellan makro (det man ser med ögat) och mikro (molekylÀr vÀrld). I flera publikationer har man kunnat visa att för att nÄ en bred publik bör man aktivera sÄ mÄnga sinnen som möjligt vilket Àr det som jag tar fasta pÄ i detta arbete. Datormedierad multimedia framstÀllning i undervisningen har, i publikationer, visat sig kunna kan skapa en bÀttre förstÄelse hos elever i kemi. Framförallt Àr det datorgenererad media framstÀllning som simultant kan presenterar kemiska förlopp med olika representationer som har visat sig ge bra resultat.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..