Syftet med denna studie Àr att diskutera datorn som redskap pÄ fritidshemmet i samband med barns lÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkÀt utformades för elever i Ärskurs 2 och 3. Intervjuer och enkÀter har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. IntervjufrÄgorna till pedagogerna formulerades utifrÄn vÄra egna frÄgestÀllningar, som handlar om förhÄllningssÀtt till datoranvÀndandet och Àven om samspel och lÀrande.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmÀrksammat för utveckling av interaktion hos tvÄ elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrÄn dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men fÄ matematiklÀrare verkar anvÀnda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu nÀr eleverna har tillgÄng till varsin dator. De forskningsfrÄgor som besvaras i undersökningen berör gymnasielÀrares anvÀndning och syn pÄ datorstöd samt vad som krÀvs för att lÀrare ska anvÀnda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklÀrare pÄ gymnasiet intervjuats. Resultatet Àr att nÀr datorstöd anvÀnds i matematikundervisningen sÄ Àr det frÀmst lÀraren som anvÀnder datorn, och dÄ till att demonstrera, ÄskÄdliggöra svÄrritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa pÄ de förÀndringar som sker.

Ett system utvecklades för företaget Monitor i Hudiksvall. Syftet var att skapaett system som kan kontrollera vilka funktioner ett program kan komma ÄtutifrÄn den licens som kunden har betalat för, i form av en licensfil. En analysav företagets befintliga licenshanteringssystem gjordes för att identifiera vilkaproblem som behöver lösas i det nya systemet. Arbetet har anvÀnt en agilmetod med smÄ inkrementella leveranser och stÀndig kundkontakt. Eftersomsystemet fungerar som ett API och anvÀnder sig av nÀtverkskommunikationöver potentiellt osÀkra nÀt, har kryptering av datatrafik med tekniken SSL/TLSanvÀnts.

Syftet med denna studie var att fÄ bÀttre förstÄelse för hur datoranvÀndare organiserar filer och att fÄ ökad förstÄelse för vilka vÀgar datoranvÀndare vÀljer för att komma Ät filer i ett datorsystem designat efter skrivbordsmetaforen. Resultatet tolkas utifrÄn aktivitetsteori och distribuerad kognition samt tidigare forskning. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med 18 datoranvÀndare i den ordinarie arbetsmiljön. Utöver att svara pÄ frÄgor fick de ocksÄ visa och förklara hur de organiserat sina filer samt hur de gick tillvÀga nÀr de anvÀnde dem.Resultatet pekar pÄ en betydande ökning i anvÀndning av datorns skrivbord jÀmfört med tidigare studier. TvÄ typer av lagrad information kunde identifieras, temporÀr och lÄngvarig.

Som arbetsterapeut tittar man pÄ delaktighet och aktivitet i vardagen, dÀr kommunikationen Àr en viktig del för att samspelet mellan mÀnniskor skall fungera. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse kommunikationshjÀlpmedel har för kommunikationen och delaktigheten i vardagen för personer med funktionsnedsÀttning som anvÀnder kommunikationshjÀlpmedel för att samtala med andra mÀnniskor. Fyra undersökningspersoner intervjuades i denna kvalitativa studie. De berÀttade om sitt kommunikationshjÀlpmedel och vilken inverkan det har i deras samspel och delaktighet med andra mÀnniskor. Resultatet visar att dessa kommunikationshjÀlpmedel har en stor betydelse för dessa personer i vardagen.

Studien Àmnar undersöka hur en LiveCD kan stödja en sÀkrare datormiljö för distansarbetarepÄ ett enkelt sÀtt. Distansarbetare arbetar utanför arbetsplatsens sÀkrare datormiljö vilket gördem till en mer utsatt grupp av datoranvÀndare. MÄnga av dagens datoranvÀndare tyckerdessutom sÀkerhet relaterat till datorer och nÀtverk Àr komplicerat. Implementerad lösningtillhandahÄller dÀrför möjligheten att med hjÀlp av en LiveCD och ett USB-minne fÄ tillgÄngtill bÄde en sÀker fjÀrranslutning och fjÀrrskrivbord, genom att enbart skriva in ett lösenord.TjÀnsterna konfigureras alltsÄ automatiskt i bakgrunden; anvÀndaren behöver inte hÄlla redapÄ mer Àn ett lösenord. En LiveCD Àr ocksÄ ett skrivskyddat medium vilket innebÀr attskadlig kod har svÄrt att fÄ fÀste i systemet.

Undersökningens syfte Àr att jÀmföra datorskrivna och handskrivna elevtexter för att ta reda pÄ om gymnasieelevers texter skiljer sig Ät utifrÄn vissa sprÄkliga aspekter beroende pÄ om eleverna skriver pÄ dator eller för hand. I undersökningen har en komparativ studie av fem datorskrivna och fem handskrivna elevtexter genomförts utifrÄn en kvalitativ textanalys med fokus pÄ texternas sprÄkfunktion, disposition, textbindning, syntax och ortografi. Utöver dessa har Àven tvÄ kvantitativa analyspunkter tillÀmpats i undersökningen: textlÀngd och genomsnittlig meningslÀngd.Undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas datorskrivna och handskrivna text, men bara pÄ vissa omrÄden. De största skillnaderna berör frÀmst de kvantitativa analyspunkterna som visar att bÄde textlÀngd och meningslÀngd Àr lÀngre i de datorskrivna texterna. LikasÄ gÄr att faststÀlla smÄ skillnader mellan texternas sprÄkfunktion, referentbindning och satsradning.

Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare kan arbeta med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. VÄr utgÄngspunkt har varit Arne Tragetons metod som beskriver hur lÀrare kan anvÀnda datorn som ett pedagogiskt hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har Àven varit att undersöka hur Tragetons metod skiljer sig frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat tre lÀrare. Utöver intervjuerna har vi utfört en observation under en dag i en Ärskurs 2 och i en förskoleklass.

Vi ser en förÀndring i hur vi anvÀnder applikationer. FrÄn att tidigare varit associerat till en dator och begrÀnsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebÀr att man mÄste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrÄgan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har dÀrför ökat. Vi tittar nÀrmare pÄ hur det gÄr att anvÀnda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webblÀsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer.

Syftet med denna rapport Àr att fÄ mer kunskap om hur digitala lÀromedel kan frÀmja eleverskunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar tvÄ delar. Denförsta delen bestÄr i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda förmatematikundervisning. Detta verktyg baseras pÄ tidigare analysverktyg, litteratur samt egnaerfarenheter. Den andra delen bestÄr i att analysera tre olika programvaror med hjÀlp av verktyget föratt se hur det fungerar samt se pÄ vilka sÀtt programvarorna frÀmjar matematikundervisningen.Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen Àr mycket olika och att allahar sina egna styrkor för att underlÀtta matematikundervisningen.

IT-avdelningen pĂ„ Billerud pĂ„ SkĂ€rblacka bruk i Östergötland har efterfrĂ„gat ett mer avancerat Ă€rendehanteringssystem. Systemet Ă€r tĂ€nkt att anvĂ€ndas för att dokumentera och följa upp kundkontakter i det dagliga arbetet samt skapa underlag för att mĂ€ta svarstider, tillgĂ€nglighet och förbĂ€ttra rutiner. För att minska tiden för installation ska systemet vara webbaserat och gĂ„ att anvĂ€nda frĂ„n en dator med webblĂ€saren Internet Explorer. I det hĂ€r examensarbetet har vi utvecklat ett webbaserat Ă€rendehanteringssystem Ă„t IT-avdelningen pĂ„ SkĂ€rblacka bruk. Systemet Ă€r modulbaserat och hanterar Ă€renden via webbformulĂ€r.

SammanfattningExamensarbetet har syftat till att undersöka möjligheten att utrusta Husqvarnas autonomagrÀsklippare med avstÄndssensorer. Dessa ska hindra grÀsklipparen frÄn att kollidera med hinder i sinomgivning. GrÀsklipparen arbetar i en miljö dÀr vÀder, temperatur, ljusförhÄllanden och underlagvarierar kraftigt. Detta innebÀr att kravet pÄ sensorerna Àr högt.Av de sensorer som undersökts har det visat sig att ultraljud och ?structured light? Àr de system sombÀst skulle kunna uppfylla all dessa krav till ett rimligt pris.I examensarbetet undersöks dÀrför ultraljudssensorer frÄn företaget Maxbotix nÀrmare ochimplementeras i en prototyp.

Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmÀnna uppfattningar och attityder till anvÀndandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn pÄ vad de lÀr sig av sitt spelande. En webbaserad enkÀtundersökning genomfördes med gymnasieelever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. UtifrÄn enkÀtsvaren framgÄr att en övervÀgande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lÀrandet, sÄvÀl lÀrande i vardagslivet som i skolan. SÀrskilt framtrÀder ökade kunskaper i det engelska sprÄket.