Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och anvÀndning av lÀroböcker i historia. Studien Àr en enkÀtundersökning som sÀtter lÀroboksanvÀndningen inom Àmnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, frÀmst internet. Den undersökta elevgruppen gÄr pÄ gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, pÄ friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utstrÀckning Àr positivt instÀllda till internet medan de Àr mera negativt instÀllda till lÀroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgÄng till dator. Resultaten för studien visar att det Àr frÀmst mÀn som avviker frÄn den genomsnittliga uppfattningen med mÀn pÄ praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan mÀn pÄ teoretiska utbildningar Àr mer positiva till böcker Àn de andra, men fortfarande positiva till anvÀndning av internet..

Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsÄldern dÀr skönlitteraturen möter konkurrens frÄn andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad pÄverkar dem att lÀsa eller inte lÀsa? Hur pÄverkas de av lÀsningen? Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med Ätta sjundeklassare. Ansatsen Àr hermeneutisk och min strÀvan har varit att rimligt tolka informanternas svar pÄ forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterÀra lÀsningen finns dÀr som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer.

The aim with this study was to investigate how a few teachers in Swedish, at upper secondary school, are using computers in their teaching, and what approach they have towards using computers in teaching. A qualitative study has been made to accive a result, on this matter, were five currently teaching teachers in Swedish, at different upper secondary schools, have been intervjued. The teachers answered questions concerning how and in what speciefic fields of study they use computers, the computer program and -tools they are using and what benefits and disadvantiges they see with computers in teaching. They also answered questions concerning the availability of computers at the schools which they are working. The study showed that the way teachers are using computers in their teaching, and the amount they are using them varied between the teachers; but all are using computers mainly with the purpose to write texts and to search for information. All teachers also had in common that they are using computers not as frequently and in a different way when grammar is concerned. It appered that the teachers were mainly positive to use computers in their teaching, even if some teachers acknowleadged more disadvantiges than the others.

Föreliggande rapport Àr avsedd som ett examensarbete i elektroteknik (20p).Syftet med arbetet Àr att skapa en applikation för att finna störningar pÄlÄgspÀnningsnÀtet upp till 95kHz. Bakgrunden till arbetet kommer frÄnenergibolagen som vill kunna skicka datainformation direkt pÄlÄgspÀnningsnÀtet, detta vill de kunna göra med hastigheter mellan 2k ? 5kHz. Beroende pÄ med vilken hastighet man vill skicka information kan störningar mellan givna frekvenser hindra datatransmissionen, dÀrför Àr detviktigt att hitta vid vilka frekvenser störningarna uppstÄr sÄ att lÀmpligaÄtgÀrder kan vidtas.GrundlÀggande delar i applikationen Àr ett oscilloskop för mÀtning, dator medGPIB- kort för upptagning av data och LabView programvara för hantering avdata. För frekvensanalys kommer Fast Fourier Transform, FFT, att anvÀndas,varvid en grundlÀggande beskrivning kommer att medfölja..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmÄgorna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning pÄ fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lÀrarna anvÀnder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utstrÀckning men eleverna gör inte det. LÀrarna anser att eleverna lÀr sig bÀttre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmÄgorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lÀrare som inte Àr lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgÄng för att kunna utveckla undervisningen kan de ocksÄ skapa problem i form av teknikkrÄngel och distraktion för eleverna, enligt lÀrarna.

MandometerŸ Àr ett medicinskt hjÀlpmedel som anvÀnds för att normalisera Àtbeteende hos personer med övervikt och Àtstörningar. MandometerŸ har utvecklats av Mando Group AB och anvÀnds i behandling pÄ Mandometer- och Mandoleankliniker i Sverige, USA och Australien. Det har nyligen skett en utveckling av MandometerŸ frÄn generation fyra till generation fem. Den nya versionen bestÄr av en tunnare vÄg och en mobilapplikation, istÀllet för en vÄg och en bÀrbar dator. Det finns ingen tidigare studie kring den nya versionens anvÀndarvÀnlighet.

I dagens samhÀlle Àr det ofta viktigt att kunna anvÀnda datorer och internet för att göra olika vardagssysslor sÄsom hÄlla kontakten med slÀkt och vÀnner, kontakta myndigheter, utföra bankÀrenden och boka resor. Fortfarande finns det dock mÄnga som saknar kunskaperna att anvÀnda en dator, en grupp som Àr överrepresenterade bland dessa Àr pensionÀrerna.Det finns mÄnga olika operativsystem och vissa lÀmpar sig antagligen bÀttre Àn andra om man Àr över 65 Är och saknar tidigare datorkunskaper. I denna rapport undersöks huruvida det klassiska skrivbordsgrÀnssnittet i Windows Àr bÀttre eller sÀmre Àn det nya grÀnssnittet Modern UI som Äterfinns i Windows 8 och Windows RT. I studien ingick fem par pensionÀrer i Äldrarna 71-87 som utvÀrderades med hjÀlp av samupptÀckarmetoden.Resultatet av studien visar att inget av de tvÄ undersökta systemen Àr optimalt för denna kategori av anvÀndare men att mÄnga av de nyheter som introducerades i Modern UI sÄsom levande paneler underlÀttade testpersonernas interaktion med datorn..

Den hÀr studien Àr en kunskapsöversikt dÀr vi undersöker vadforskningen sÀger om vilka problem som kan uppstÄ kring införandetoch anvÀndandet av ?Att skriva sig till lÀsning? (ASL) med datornsom hjÀlpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns mÄnga skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att kÀnna till vad forskningensÀger om för- och nackdelar med metoden. VÄrt syfte med dennastudie Àr dÀrför att undersöka vilka Äterkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjÀlpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Syftet med studien Àr att undersöka vilka tankar och attityder lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter Àr att undersöka hur lÀrare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att fÄ fram den data nödvÀndig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning Àr att lÀrarna ansÄg att iPaden tvingar lÀrare till utveckling, att elever och lÀrare kan arbeta mer kreativt pÄ en iPad jÀmfört med en bÀrbar dator samt det lÀsprojekt som skett Äret innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lÀrarna positivt instÀllda till implementeringen av iPads i undervisningen. LÀrarna tycks Àven anvÀnda iPaden nÀr undervisningen gagnas av den..

The school is a place of work where teachers, with different tools, are supposed to teach their students for the future. In the study the teachers? opinions will be lifted when it comes to use of computers as a tool to teach the students how to read and write. The interpretation is that the use of computers is reflecting the development of society and the intention is to find out if computers will be used in a didactic purpose in teaching. We focused on getting knowledge about which different opinions there are among teachers in grade 1-3 when it comes to the use of computers as a tool in teaching how to read and write.

Cyberloafing avser privat internetanvÀndning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan cyberloafing pÄ datorer och mobiltelefoner samt skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utstrÀckning pÄ datorer. Dock förvÀntades cyberloafing Àven förekomma pÄ mobiltelefoner, dessutom förvÀntades viss internetaktivitet ske i högre grad pÄ dem. För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Det finns i dagslÀget fÄ tids- och kostnadseffektiva metoder och tekniker för att mÀta och utvÀrdera anvÀndarupplevelse över tid. Detta trots att tidsaspekten av anvÀndarupplevelsen under de senaste Ären har uppmÀrksammats som en viktig komponent av anvÀndarupplevelsen inom mÀnniska-dator-interaktionsforskning. UX Curve och iScale Àr tvÄ metoder framtagna för att mÀta förÀndringar i anvÀndarupplevelse över tid med hjÀlp av retrospektion och skapande av grafer över utvecklingen av anvÀndarupplevelsens olika dimensioner.Mot bakgrund av dessa metoder togs ett webbaserat utvÀrderingsverktyg fram med mÄlet att undersöka verktygets förmÄga att mÀta förÀndringar i anvÀndarupplevelse under en utvÀrderingsperiod. Verktyget testades pÄ 9 deltagare i en utvÀrdering av en mailklient under tvÄ veckors tid.Resultatet indikerar att utvÀrderingsverktygets dimensioner samlar upplevelser av relevans för de dimensioner som undersökts men visar ocksÄ pÄ att ytterligare testning och validering av metod och verktyg behövs för att faststÀlla att mÀtningarna Àr reliabla och att det som mÀts Àr vad som avses mÀtas..

Uppsatsen undersöker hur elevernas medievanor pÄ fritiden avspeglas i deras skrivna texter i skolan. Studien Àr gjord i en Ärskurs 4 i en sydsvensk stad. Vid ett lektionstillfÀlle fick eleverna i uppgift att skriva en egen text utifrÄn rubriken ?Min önskedag?. Texterna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av textanalytiska metoder, med fokus pÄ tema, attityd och vÀrderingar.

Studien grundar sig i ett intresse för hur barn interagerar med datorspel. Datorer och datorspel blir mer och mer vanliga i barnens omvÀrld. Syftet med studien Àr att belysa och beskriva hur barn i fem Ärs Äldern gör nÀr de spelar ett datorspel och hur de interagerar med det. Vi belyser bland annat hur barnen tolkar ikoner, hur de förstÄr den auditiva informationen i kombination med bilderna, och vilka strategier de anvÀnder för att ta sig vidare i spelet. Vi studerar ocksÄ vad de minns nÀr de spelar spelet för andra gÄngen.