Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur man med IT/datorn kan skapa goda förutsÀttningar för elevers lÀrande sÄ att de kan fÄ en bÀttre lust att lÀra pÄ lÄngsikt. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie av forskningsrapporter publicerade mellan Ären 1994 till 2006 och intervjuer av lÀrare och elever. Genom att ta del av forskningsrapporter ville jag ta reda pÄ hur IT och datorn kan ge den klassiska traditionella undervisningen nya möjligheter genom sina rika variationsmöjligheter. Sammanfattningsvis kan sÀgas att IT som stöd anses vara bra pÄ grund av sin anpassningsbarhet och möjlighet till att tala till mÄnga sinnen. NÀr datorn anvÀnds kan det alltsÄ bidra till ökad motivation hos eleverna.

The concept of IT has developed into ICT (Information- and Communication Technology) over the years. ICT has an increasing impact in society and the Swedish curriculum (Lpo 94) highlights the importance of school to convey lasting knowledge that constitutes the general frame of reference that everyone in society is in need of. The purpose of this study was to find out how teachers perceive and use ICT in secondary school and discover the teachers? vision concerning ICT.The used approach for the study is a qualitative research with a basis of interviews. Four interviews are made with teachers from the early years of secondary school, at two different schools.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndring nÀr det gÀller elevers lÀsförmÄga ur ett 15-Ärsperspektiv samt möjliga orsaker till detta. Undersökningen genomfördes i huvudsak genom en litteraturstudie av aktuell forskning samt kompletterande intervjuer av lÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet inom vÄrt undersökningsomrÄde. Resultatet visar att det skett en viss försÀmring av elevers lÀsförmÄga, men resultaten Àr inte helt entydiga. Samtliga undersökningar finner att flickor generellt lÀser bÀttre och har en mer positiv instÀllning till lÀsning Àn pojkar. NÄgra möjliga orsaker till den förÀndrande lÀsförmÄgan kan enligt vÄra resultat vara mindre resurser till skolan och den ökade teknologianvÀndningen (dator- och tv-vanor)..

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Polisens it-forensiska avdelning har bl.a. i uppgift att sÀkra bevis frÄn datorer som tillhör personer misstÀnkta för brott. Det polisen gör Àr att anvÀnda en mÀngd olika program som producerar loggar med webbhistorik, e-post och meddelanden frÄn en mÀngd program som anvÀnds vid chatt. Det den hÀr rapporten kommer fokusera pÄ Àr framtagningen av en applikation som kan ta in alla dessa typer av loggar och rensa bort onödig information. Den ÄterstÄende informationen struktureras om för att kunna generera en rapport med enhetligt utseende.

I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att anvÀnda elektroniska lexikon. Vi tittar Àven pÄ vad man ska tÀnka pÄ vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hÀnsyn till. Vi tittar Àven pÄ vilka problem som kan uppstÄ vid översÀttning av ord och vilka översÀttningsproblem som kan uppstÄ.I den hÀr uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den hÀr uppsatsen Àr menad som vÀgledning för dem som idag anvÀnder lexikon och de som funderar pÄ att börja anvÀnda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan Àven lÀmpa sig för de aktörer som finns pÄ marknaden idag för att fÄ se utveckling och anvÀndning av lexikon ur ett anvÀndarperspektiv.

Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur en mindre spelutvecklare kan marknadsföra en nyskapad spelrÀttighet mot ett förlag. Metod: För att uppnÄ mitt syfte utfördes en kvalitativ undersökning dÀr informationsbehovet tÀcktes av litteraturstudier och intervjuer av spelutvecklare och experter. Det empiriska materialet analyserades med Gummesons 30 relationer och marknadsföringsmixen. Slutsatser: En struktur pÄ viktiga potentiella relationer mellan en spelutvecklare och ett förlag visas. Marknadsföringsmixen ses som ett bra redskap för en spelutvecklare som vill bygga upp en marknadsföring i syfte att skapa en relation till ett förlag.

Styr is a computer program that the construction company NCC use in their construction projects. The program is used to keep the economy of their projects in a good order and things for the best in an early phase. The problem is a low extent of utilization. During the latest decade NCC has put a lot of job and money trying to develop the program. The question is how to get the employees to use the program in a greater extent.

Förskolan ska lÀgga grunden till barns lÀrande och se till att de tillÀgnar sig de kunskaper som krÀvs i ett modernt samhÀlle. DÀr modern teknik utgör endel av de redskap som krÀvs för att tillÀgna sig kunskap. Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn pÄ datorn som ett verktyg för lÀrande. Fokus har Àven lagts pÄ hur verksamheten speglar förskolechefers syn pÄ hur verksamheten Àr utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den pÄverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser pÄ arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och lÀsinlÀrningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolÄr. Empirin jÀmförs sedan med utgÄngspunkt i teorier kring skriv- och lÀsinlÀrning. Resultatet visar att pedagogerna gÀrna vÀljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem anvÀnder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och lÀsinlÀrning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istÀllet för att anvÀnda metoden pÄ egen hand..

Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur en mindre spelutvecklare kan marknadsföra en nyskapad spelrÀttighet mot ett förlag. Metod: För att uppnÄ mitt syfte utfördes en kvalitativ undersökning dÀr informationsbehovet tÀcktes av litteraturstudier och intervjuer av spelutvecklare och experter. Det empiriska materialet analyserades med Gummesons 30 relationer och marknadsföringsmixen. Slutsatser: En struktur pÄ viktiga potentiella relationer mellan en spelutvecklare och ett förlag visas. Marknadsföringsmixen ses som ett bra redskap för en spelutvecklare som vill bygga upp en marknadsföring i syfte att skapa en relation till ett förlag. Vidare hÀvdas att digitala spel och spelutveckling pÄ mÄnga sÀtt Àr komplexa vilket krÀver en analys med utgÄngspunkt ifrÄn produktens och utvecklingsprocessens unika drag..

Denna rapport sammanfattar ett examensarbete som utförts hos Kiruna kommun. Kommunen arbetar med framtagning av en ny IT-sÀkerhetspolicy och ville dÄ göra en sÀkerhetsanalys av sin verksamhet. Denna sÀkerhetsanalys skulle göras utifrÄn Krisberedskapsmyndighetens standard BasnivÄ för IT-sÀkerhet (BITS). Informationsinsamlingen har skett via intervjuer av personal pÄ IT-avdelningen samt platsinspektioner pÄ skolor och serverhall. Dessutom har en enkÀt skickats ut till alla anstÀllda inom kommunen.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ett ishockeygymnasium kan fungera och vad elever och förÀldrar tycker. Syftet med denna undersökning Àr att studera om verksamheten vid ett fristÄende gymnasium med ishockeyprogram motsvarar de förvÀntningar som ledare, elever och förÀldrar har. Undersökningen Àr gjord genom intervjuer. Totalt har 17 intervjuer genomförts. TvÄ intervjuer gjordes med personer som Àr ledare eller lÀrare, nio med elever som gÄr utbildningen och sju förÀldrar som har barn i utbildningen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka anvÀndbarheten i FriendlyReader Web. Programmet Àr en e-tjÀnst som underlÀttar förstÄelse och överblick av digital materialet som textdokument, PDF m.m. AnvÀndbarheten har att testas genom att mÀta ögonrörelser pÄ 10 dyslektiker och 20 icke-dyslektiker. Vid ögonrörelsemÀtningar fick anvÀndarna utföra tre olika uppgifter i FriendlyReader Web. AnvÀndarna fick ocksÄ ta fram en egen grÀnssnittprofil.

Detta examensarbete syftar till att skildra hur nÄgra textilslöjdslÀrare arbetar med portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser pÄ sitt arbetssÀtt. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ vilka för- och nackdelar lÀrarnas ser med portfoliometoden, dÄ den anvÀnds i textilslöjden. Det finns vÀldigt lite litteratur om portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen bestÄr dÀrför av en beskrivning av portfoliometoden utifrÄn basÀmnena. Examensarbetets undersökning baseras pÄ intervjuer med fyra textilslöjdslÀrare.