Sök:

Sökresultat:

185 Uppsatser om Höga temperaturer - Sida 12 av 13

Utbyggnad av slaktsvinsproduktion

Fotröta hos fÄr orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av vÀrlden. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en kÀnd sjukdom i hundratals Är men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. NÀr klövspaltens hud blir skadad eller utsÀtts för lÄngvarig fukt kan den invaderas av jord- och trÀck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör Àven för andra bakterier, inklusive D.

Intraaxonal transport av Listeria monocytogenes till hjÀrnan vid encephalitformen av listerios.

Fotröta hos fÄr orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av vÀrlden. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en kÀnd sjukdom i hundratals Är men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. NÀr klövspaltens hud blir skadad eller utsÀtts för lÄngvarig fukt kan den invaderas av jord- och trÀck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör Àven för andra bakterier, inklusive D.

Biologisk nedbrytning av plogsulan : vÀxtföljder, klimat och anvÀndningsomrÄden

Strukturrationaliseringen i jordbruket pÄverkar i stor utstrÀckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi gÄr mot allt större och tyngre maskiner. Detta pÄverkar i stor utstrÀckning markpackningen. Ett sÀtt att komma förbi detta Àr att anvÀnda sig av fasta körspÄr (CTF ). Andra sÀtt Àr att vÀlja strukturförbÀttrande grödor och strukturförbÀttrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de tvÄ sistnÀmnda punkterna och deras effekt pÄ biodiversiteten. Arbetet har bestÄtt av tvÄ delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.

SlamförÀdling genom kompostering : PÄverkan pÄ halten lÀkemedelsrester, oönskade organiska föreningar och nÀringsinnehÄll

Av de lĂ€kemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. DĂ„ avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk Ă€r inte designade för att ta hand om och bryta ner lĂ€kemedelsrester och andra organiska föreningar frĂ„n till exempel tvĂ€ttmedel, fĂ€rgrester etc.  Beroende pĂ„ de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det fĂ€rdigrenade utloppsvattnet, som lĂ€mnar avloppsreningsverket, eller sĂ„ hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat anvĂ€ndas som gödningsmedel pĂ„ jordbruksmark.I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende pĂ„ minskad lukt, nĂ€ringsinnehĂ„ll och minskad förekomst av lĂ€kemedelsrester och organiska föreningar.Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes;  hĂ€stgödsel, djupströgödsel frĂ„n nöt och trĂ€dgĂ„rdskompost. Även tre olika metoder för syresĂ€ttning av kompoststukorna utvĂ€rderades. Dessa var luftning genom byggdrĂ€neringsrör med tillkopplad flĂ€kt, sjĂ€lvdrag genom byggdrĂ€neringsrör samt omblandning med hjĂ€lp av grĂ€vskopa.Temperaturen i stukorna mĂ€ttes med jĂ€mna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet.

VintervÀghÄllning i urban miljö : undvik att skada vegetationen

Syftet med arbetet Àr att visa pÄ problematiken med vintervÀghÄllning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstÄr. Jag har anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar: Hur fungerar vintervÀghÄllning? Kan man undvika skador pÄ vedartade vÀxter i samband med vintervÀghÄllning i urban miljö? VintervÀghÄllning.I stÀder över hela vÀrlden pÄverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden pÄ levnadssÀtt och miljö, det Àr en dyr men nödvÀndig ÄtgÀrd. Stora snöfall kan ibland sÀtta enorma avtryck, lamslÄ kommuner och orsaka stora problem vÀrlden över. De stÀder som har bÀst rutin pÄ vintervÀghÄllning Àr de stÀder som har kraftiga snöfall och lÄnga perioder med riktigt kalla temperaturer.

Friktion mellan snö och olika takmaterial samt provning av
snörasskydd

I examensarbetet undersöks hur friktion för olika takmaterial pÄverkar det problem som uppstÄr under vinterhalvÄret, nÀmligen snöras frÄn tak. DÀrutöver provas ocksÄ tre olika snörasskydd praktiskt för att kunna utvÀrdera dess effektivitet, fördelar och brister. Examensarbetet Àr uppdelat i tvÄ steg. I det första steget genomförs en litteraturstudie för att fÄ en teoretisk bakgrund för snös mekaniska egenskaper och hur snö beter sig i olika temperaturer och miljöer. Det tas Àven upp vilka risker som kan uppstÄ med snö pÄ tak och hur lagar och förordningar styr hur fastighetsÀgare ska sköta underhÄll av snörasskydd och snöskottning frÄn tak.

HÀlso- och sjukvÄrden i Region SkÄne Àr patientprocessorienterad

Syftet med examensarbetet Àr att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och vÀxthus. MÄlet Àr att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning dÀr Tekniska Verkens produktionsanlÀggningars miljöprestanda förbÀttras samtidigt som vÀxthusets klimatpÄverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvÀrme i sina produktionsanlÀggningar. Under 2007 hade GÀrstad- och KraftvÀrmeverket 54 GWh överskottsvÀrme. Största delen av överskottsvÀrmen fanns pÄ sommaren, dÄ vÀrmebehovet i fjÀrrvÀrmesystemet var som lÀgst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par Är kommer Svensk Biogas anlÀggning i Linköping ha överskottsvÀrme pÄ 26 GWh per Är.

Karakterisering av koks frÄn raceway och masugnens döde man

Vid Masugn 3, SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ, pÄgÄr arbete för att vidareförbÀttra rÄjÀrnets kvalitet genom minskad variation av Si och för att ytterligare minska förbrukningen av reduktionsmedel. För att fÄ en ökad kunskap om tillstÄndet i den nedre delen av Masugn 3 utfördes i april 2004 en koksborrning ur tre av masugnens 32 formor. Försöken ingÄr i ett forskningsprojekt inom Jernkontorets forskningsprogram. Syftet med examensarbetet var att karaktÀrisera raceway och den döde mannen genom att studera borrkÀrnorna, processdata, koks frÄn forma provtagen genom koksrakning, manuell mÀtning av racewaydjup och racewaydjupsmÀtning med radiometrisk utrustning. Till sist undersöktes bottentemperaturen tillsammans med andra parametrar, sÄsom rÄjÀrns- och slagganalyser och rÄjÀrnstemperatur, för att fastslÄ om den döde mannen var aktiv eller inaktiv.

Resurseffektivare energi- och vÀxthusföretag genom industriell symbios

Syftet med examensarbetet Àr att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och vÀxthus. MÄlet Àr att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning dÀr Tekniska Verkens produktionsanlÀggningars miljöprestanda förbÀttras samtidigt som vÀxthusets klimatpÄverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvÀrme i sina produktionsanlÀggningar. Under 2007 hade GÀrstad- och KraftvÀrmeverket 54 GWh överskottsvÀrme. Största delen av överskottsvÀrmen fanns pÄ sommaren, dÄ vÀrmebehovet i fjÀrrvÀrmesystemet var som lÀgst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par Är kommer Svensk Biogas anlÀggning i Linköping ha överskottsvÀrme pÄ 26 GWh per Är.

BrandskyddsvÀrdering av Àldreboenden

Vid brandteknisk dimensionering av bÀrverk anvÀnds bland annat Eurokoder för att bestÀmma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa Àr framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjÀnster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga sÀkerhetsnivÄer inom branschen. Reglerna Àr framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjÀlp av en styrgrupp med representanter frÄn medlemslÀnderna. Vissa val ges dock i Eurokoden angÄende vÀrden och klasser som Àr upp till medlemslÀnderna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, Àven kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Branddimensionering av bÀrverk: En analys av Eurokod 1991-1-2

Vid brandteknisk dimensionering av bÀrverk anvÀnds bland annat Eurokoder för att bestÀmma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa Àr framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjÀnster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga sÀkerhetsnivÄer inom branschen. Reglerna Àr framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjÀlp av en styrgrupp med representanter frÄn medlemslÀnderna. Vissa val ges dock i Eurokoden angÄende vÀrden och klasser som Àr upp till medlemslÀnderna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, Àven kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Hot ice: en upplevelsebyggnad som integrerar arkitektur och
teknik för en hÄllbar utveckling

Upplevelseindustrin Ă€r ett av Sveriges största tillvĂ€xtomrĂ„den och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska lĂ€nder satsar pĂ„ anlĂ€ggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns fĂ„ turistanlĂ€ggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anlĂ€ggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. AnlĂ€ggningens arbetsnamn Ă€r ACA och stĂ„r för Arctic Circle Arena.

Klimat i djurtransportbil med slaktgrisar sommartid : jÀmförelse mellan naturlig och mekanisk ventilation

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje Ă„r, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet frĂ„n förflyttningen frĂ„n box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsĂ€ttas för stressande moment. Orsakerna Ă€r bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, vĂ€rmestress. Temperaturen i djurtransportbilen Ă€r en nyckelfaktor som dessutom kan förstĂ€rka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för vĂ€rmestress. VĂ€rmestress innebĂ€r att djuren fĂ„r allt svĂ„rare att avge sin vĂ€rme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det Ă€r ventilationen i transportbilen som ska transportera bort vĂ€rme och fukt frĂ„n bilen.

Brand i kabelkulvert: En analys av dimensionerande brÀnder i en kabelkulvert

Vid Akzo Nobel Sundsvall finns en kabelkulvert dÀr en mÀngd kablar leds. Det sker ingen tillsyn av kulverten och nÄgon konsekvensanalys av brand finns ej. Elektricitet matas genom kulverten till bland annat AGA-gas. Gjorda genomföringar ifrÄn kulverten till andra utrymmen finns ej dokumenterad och risken för spridning av brand och brandgaser till andra utrymmen finns. Syftet med rapporten Àr att göra en konsekvensanalys av en brand i kulverten samt utföra berÀkningar pÄ olika brandscenarion i kulverten.

Upp och ner, ner och upp: en studie av den förÀndrade förvaltningen runt allmÀnningsresursen krÀftfisket i RÄneÀlv

KrÀftskivan har en alldeles sÀrskild plats i den svenska folksjÀlen, trots att den egentligen Àr en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av sÄ kallad fredningstid, för att begrÀnsa fisket. I och med fredningstiden, dÄ krÀftan endast fick fÄngas under vissa tillÄtna perioder, kom förtÀrandet av krÀftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar Àn idag. Det skulle firas nÀr krÀftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsÀtter vi att fira krÀftpremiÀren i augusti. VÄra inhemska bestÄnd av flod- och signalkrÀftor utgör sÄ kallade allmÀnningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhÀllen vÀrlden över.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->