Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

Bakgrund: Stretching tros kunna förlänga muskelfascia, senor, ligament och öka en muskels tolerans för sträckning, så att muskeln kan slappna av längre in i rörelsen. Många teorier finns om vilken effekt stretching kan tänkas ha. Ett av dessa omdiskuterade områden är om stretchingen kan minska risken att drabbas av skador inom idrotten, något som i hög grad berör den sjukgymnastiska professionen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vilken evidens som föreligger för att stretching kan förebygga skador hos idrottsaktiva, samt diskutera vilket kliniskt värde detta kan tänkas ha för sjukgymnastyrket. Metod: Rapporten var en systematisk litteratursammanställning.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vård då det är betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstå den vårdande situationen. Varje möte är unikt och det krävs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsställande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vård. Metoden som har använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet med studien a?r att belysa en o?kad fo?rsta?else fo?r hur relationen mellan leveranto?r och klient fungerar vid outsourcing av ekonomifunktionen. Detta med avseende pa? hur kommunikation och tillit pa?verkar relationen.Metod: Studien har utga?tt fra?n ett hermeneutiskt perspektiv med en socialkonstruktivistisk art. Det teoretiska och empiriska materialet har rekapitulerats med deduktivt tillva?gaga?ngssa?tt och en fallstudie med kvalitativ forskningsdesign genom semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgått gymnasiesärskolans nationella program, speciellt med avseende på arbete/sysselsättning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Frågeställningar som aktualiserats är: Hur ser professionella yrkesföreträdare på de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsättning? Hur ser de unga själva på sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats är betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhälle? Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta människor som önskar finna en meningsfull plats i samhälls och arbetslivet. Studien bygger på fyra intervjuer med olika berörda yrkesföreträdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en särskolebakgrund. Från intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsättningar, möjligheter och det önskvärda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.

Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola.

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Trafiksäkerhet är ett viktigt samt alltid ett aktuellt ämne. Polisen och Vägverket har under lång tid arbetat mot en nollvision. Nollvisionen innebär att bland andra Polisen och Vägverket arbetar tillsammans i avsikt att uppnå visionen om noll döda i trafiken. Nedanstående rapport syftar till att ta reda på vad allmänheten anser om de höjda bötesbeloppen vid hastighetsöverträdelse som infördes år 2006. Rapporten syftar även till att ta reda på hur polisen arbetar med Rikspolisstyrelsens nya riktlinjer gällande nolltolerans.

Bakgrund: Menopaus definieras som tidpunkten för en kvinnans sista spontana menstruationsblödning. Cirka 65 000 svenska kvinnor passerar varje år sin menopaus och genomsnittsåldern för menopaus i Sverige och i övriga västvärden är 51-52 år. Substitutionsbehandling med östrogen och progesteron har länge använts för att lindra typiska menopausala symptom som värmevallningar och svettningar. Nyare studier visar att substitutionsbehandling med östrogen och progesteron ökar risken för att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar och bröstcancer. Oro kring biverkningar liksom att kvinnor av annan anledning inte kan använda östrogen, har medfört ett ökat intresse för alternativbehandlingar som kan lindra menopausala symptom.

Att vissa grupper deltar på samhällets olika arenor i lägre utsträckning än andra, är tämligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sätt att angripa problemet är att studera dem som trots allt deltar från dessa så kallade marginaliserade grupper. Tanken är att härigenom finna ledtrådar till hur medborgerligt deltagande kan uppstå och vilka effekter det i så fall får. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen är ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. Frågeställningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhåller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet består av opinionsmaterial från Kyrkans Tidning, Dagen och Världen Idag, och i analysen behandlas artiklar från år 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrån Fairclough. Jag har även lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsämnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremål för analys är Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process på livsåskådningsområdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehållet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgångspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebär att gymnasielevernas meningsskapande process på livsåskådningsområdet är oavhängigt styrdokumentens innehåll i form av ett meningserbjudande.