Torkning av kläder har med tiden utvecklats till att bli en stor faktor av energiförbrukning i bostadsområden genom maskiner som bl. a. torktumlare och torkskåp. I USA ökade användningen av torkmaskiner i hushåll från 40% under 1970 till 80% i 1990, vilket motsvarar en användning av ca 76 miljoner torkmaskiner.Marknaden för torkskåp är inte stor i Europa. Det är främst Norden som använder torkskåp för torkning av kläder.

En källa kan definieras som ?ett distinkt utflöde av grundvatten ur jord eller berg samt den vattensamling med tillhörande avrinning som ofta förekommer vid ett sådant utflöde?. Källor har haft en väldigt stor betydelse för människan genom tiderna och speciellt inom vattenförsörjning. På Öland speglas detta genom att många fasta fornlämningar är placerade i anslutning till källor. Då människans behov av tillgång till källornas vatten minskat har följden blivit att många källor fallit i glömska.

Klimatologiska förändringar har en direkt påverkan på glaciologiska system genom att förändra glaciärers termiska struktur. Subarktiska Skandinavien har upplevt en klimatologisk uppvärmning sedan 1980-talet och Tarfaladalen har under samma period uppvisat en ökad vintertemperatur med 1°C. Ökade vintertemperaturer medför förändringar i glaciärers temperaturfördelning, då högre temperaturer ger en längre smältsäsong. Storglaciären i Kebnekaisemassivet i svenska Lappland har en polytermal temperaturfördelning med ett kallt ytskikt i ablationsområdet. Det kalla ytskiktet har förtunnats med 22% sedan slutet av 1980-talet och då ingen ökad sommarablation har kunnat konstateras kan den ökade vintertemperaturen vara en indikator för att isyttemperaturen är styrande för det kalla ytskiktets bevarande.

LKAB har tre kulsinterverk av s k grate-kiln typ, två stycken i Kiruna samt ett i Svappavaara. I grate-kiln systemet sker torkning och förvärmning av råkulor på en bandugn (grate), vidare bränning/sintring i en roterugn (kiln) och slutligen värmeåtervinning vid kylning av pelletsen i en roterande kylare. Rosterplattorna (grateplattorna) är tillverkade av ett gjutet värmebeständigt rostfritt material. Tidigare har livslängden på dessa plattor varit ca 2,5-3 år. Under de senaste åren har dock plattorna uppvisat betydligt större slitage än tidigare, och åtgärder måste vidtas för att uppnå en godtagbar livslängd på grateplattorna.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Med en större miljömedvetenhet och stigande energipriser från olika källor i Sverige och runt om i världen läggs allt större vikt på att energieffektivisera befintliga och nya energisystem. Fokus i detta projekt har gjorts ur ett svenskt perspektiv, men även i övriga delar av världen kan en stor del av resonemanget vara av vikt. I Sverige åtgår en tredjedel av energianvändningen till bostäder och lokaler, varav uppvärmning av dessa utrymmen tidigare har varit en mycket stor del av energiåtgången. Med en större energimedvetenhet har tjockare isolering, bättre fönster, värmepannor med mera bidragit till en minskning av uppvärmningskostnaderna men uppvärmningsåtgången av varmvatten har det inte gjorts så mycket åt för att minska. Vid användande av varmvatten är det en väldigt liten del av energin som gått åt till att värma upp vatten som faktiskt tas tillvara på.

Efterfrågan på förnyelsebara och miljövänliga produkter har ökat under de senaste åren. Biobaserade plaster anses vara en av de mest lovande innovationer.   Det övergripande målet med examensarbetet var att undersöka möjligheterna att utvinna xylan och glukomannan ur rapshalm. Metoden som utnyttjades var en hydrotermisk extraktion. Inverkan av temperatur, pH och tid studerades genom att tillämpa ett faktorförsök på två nivåer.

De hushåll som hemkomposterar bidrar på flera sätt till minskad miljöbelastning. Den färdiga komposten kan användas som jordförbättringsmedel i den egna trädgården och hemkompostering underlättar sophanteringen och minskar avfallstransporterna vilket medför lägre utsläpp av till exempel koldioxid. De negativa effekter som uppstår i samband med hemkompostering är att det under processen bildas växthusgaser och ammoniak som inte fångas upp och behandlas lika effektivt som vid vissa centrala anläggningar.Syftet med denna rapport var att öka kunskapen om hur stora utsläppen av växthusgaser och ammoniak är från hemkomposter. Undersökningen omfattade 19 hemkomposter i södra Uppsala och provtagningar på de utvalda komposterna har gjorts mellan juni och december 2010. Vid mätningarna samlades gasprover in som senare analyserades i gaskromatograf med avseende på koldioxid, metan och lustgas.

Äldreboendet Papegojlyckan i Lund ska genomgå en ombyggnation, där bl.a. den uteluftsventilerade krypgrunden är en av de delar som ska åtgärdas. En av anledningarna till ombyggnationen, är att byggnaden fått klagomål, där det klagades på luktproblem inomhus. Ett antal undersökningar och utredningar gjordes på byggnaden av bl.a. av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och WSP Environment. I krypgrunderna upptäcktes byggspill som gav ifrån sig odräglig lukt.

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts på uppdrag av Jämtkraft AB på kraftvärmeverket i Lugnvik. Anläggningens vattenkrets fylls på med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lämnar också kretsen som vattenläckage vilket resulterar i stora energiförluster. På kraftvärmeverket i Lugnvik lämnar största delen av dessa läckageflöden via två utblåsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. Från dessa utblåsningstankar dumpas ångan på anläggningens tak och läckaget i vätskefas späds med kylvatten till en utloppstemperatur på 40°C till avlopp.

En utmaning under produktionen är uttorkning av byggfukt i byggnadens betongbjälklag. Om uttorkningen försenas kan golvbeläggningar inte appliceras i rätt tid, men att arbetet forceras är inte ett alternativ, då risken finns att fuktskador uppkommer under driftsskedet. Avgörande för att uttorkningen skall fortskrida enligt plan är att torkklimatet i byggnaden är gynnsamt för uttorkningsprocessen. För att kontrollera torkklimatet genomför företaget ett omfattande arbete genom att mäta klimatet, där dataloggar på olika platser i byggnaden registrerar luftens temperatur och relativa fuktighet. Tillsammans med trendmätningar i betong är tanken att insamlad data skall ge en bild av hur uttorkningen fortskrider.

Glaciologer har under en längre tid observerat förändringar av glaciärer på Svalbard, att några minskar i storlek och att vissa växer. Avsmältning med ökade havsnivåer och potentiellt ändrad havscirkulation till följd är ett scenario som berör människor över hela värden. Dessa förändringar kan eventuellt förklaras genom att koppla de meteorologiska förhållandena i området till större cirkulationsförändringar.De meteorologiska förhållandena över Svalbard har simulerats med en regional klimatmodell, WRF (Weather Research Forecasting), för tre domäner med upplösningarna 24 km, 8 km och 2,7 km. Modellen har testats i två versioner, standard-WRF med förvalda processbeskrivningar och WRF med processbeskrivningar anpassade för polärt klimat och har drivits med ERA-Interim data, som är en återanalys av de globala väderförhållandena framtagen av ECMWF. Resultaten från WRF har verifierats mot observationer uppmätta av AWS-stationer (Automatic Weather Station).

Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, så erfordras en värmeutveckling som beräknas i bilaga E. Boverket hänvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte får användas utan rekommenderar i stället att Boverkets allmänna råd om brandbelastning, BBRBE, bör användas. En problematik vid användandet av BBRBE, är att den inte innehåller några beräkningsmetoder för värmeutvecklingen. Det åvilar därför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering använda sig av relevanta beräkningsmetoder för att beräkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det här examensarbetet är därför att utreda och jämföra beräkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllställningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmålet som är att fastställa en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras på ekvationer från bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.

Äldreboendet Papegojlyckan i Lund ska genomgå en ombyggnation, där bl.a. den uteluftsventilerade krypgrunden är en av de delar som ska åtgärdas. En av anledningarna till ombyggnationen, är att byggnaden fått klagomål, där det klagades på luktproblem inomhus. Ett antal undersökningar och utredningar gjordes på byggnaden av bl.a. av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och WSP Environment.

Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, så erfordras en värmeutveckling som beräknas i bilaga E. Boverket hänvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte får användas utan rekommenderar i stället att Boverkets allmänna råd om brandbelastning, BBRBE, bör användas. En problematik vid användandet av BBRBE, är att den inte innehåller några beräkningsmetoder för värmeutvecklingen. Det åvilar därför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering använda sig av relevanta beräkningsmetoder för att beräkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det här examensarbetet är därför att utreda och jämföra beräkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllställningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmålet som är att fastställa en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras på ekvationer från bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.