Sök:

Sökresultat:

1466 Uppsatser om Hög presterande chefer - Sida 63 av 98

Uppdatering och omarbetning av katalog

?Din katalog ? tjÀnster frÄn Konsult och Service? presenterar de tjÀnster som förvaltningen Konsult och Service inom VÀsterÄs Stad (lÀs kommun) erbjuder. Katalogen Àr tvÄ Är gammal och mitt examensarbete har gÄtt ut pÄ att uppdatera och omarbeta katalogen efter de förhÄllanden som rÄder nu.Jag har analyserat katalogen, sÄvÀl text- som bildmÀssigt. Katalogens sÀndare, chefer inom Konsult och Service, har i intervjuer givit sina synpunkter pÄ befintlig katalog. De har Àven bidragit med underlag till nya texter.

City i samverkan - en studie av strategiskt samarbete mellan kommun, fastighetsÀgare och detaljhandel

Problem: PÄ grund av stora pensionsavgÄngar kommer det inom de nÀrmsta Ären att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmÀrksammat att unga mÀnniskor i mindre utstrÀckning verkar vilja ta över denna roll. PÄ bankföretaget Nordea har likvÀl detta problem uppmÀrksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera ungas förestÀllningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer i kombination med en observation pÄ ett utvalt fallföretag.

?Lite fÄr man tÄla? ? En kvalitativ studie om socialsekreterares benÀgenhet att anmÀla hot och vÄld i arbetet

Att hot och vÄld mot socialsekreterare förekommer Àr ett vÀlkÀnt fenomen. Men hur benÀgenheten att anmÀla det man utsÀtts för Àr dÀremot inte lika kÀnt. Vi har för att öka kunskapen om deras arbetssituation valt att lÄta socialsekreterarna sjÀlva berÀtta hur de tÀnker kring att göra anmÀlningar samt vilken betydelse de ger dem och pÄ sÄ sÀtt fÄ förklaringar till deras benÀgenhet att anmÀla, vilket Àr syftet med studien.Uppsatsen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med Ätta socialsekreterare och tvÄ chefer frÄn tvÄ av Göteborgs stadsdelar. I studien stÀllde vi frÄgor om hur socialsekreterarna hanterar hot- och vÄldssituationer, vad de anser om uttrycket ?lite fÄr man tÄla? samt hur de kopplar anmÀlan till sin arbetsmiljö.

VarumÀrket inifrÄn och ut - En fallstudie pÄ SaltÄ kvarn

I en alltmer globaliserad vÀrld dÀr utbudet av produkter ökar Àr det svÄrt att skapa ett starkt och hÄllbart varumÀrke pÄ marknaden. DÄ det idag finns fÄ verktyg och koncept inom intern varumÀrksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumÀrket kan stÀrkas inifrÄn och ut. I studien har jag tittat nÀrmare pÄ begreppet Brand citizenship behaviour, ett omrÄde som Àr relativt nytt och bygger pÄ den anstÀlldes inverkan pÄ varumÀrket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berÀttelser som Äterges i Àmnet. Detta genom att ha intervjuat sju anstÀllda pÄ företaget SaltÄ kvarn.

Den goda arbetsplatsen : En studie om betydelsefullafaktorer för att skapa en god arbetsplats

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjÀnstgrupper, och studiens syfte Àr att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig frÀmst till denkommunsom uppsatsen Àr skriven Ätmen Àven till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. FrÄn enkÀtsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna frÄn medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vÄrdtagaren. Chefens praktiska arbete Àrenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhÄllsatt den goda arbetsplatsen Àr komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svÄrt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en sÄ pass liten studie som denna. DÀremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan pÄverkagoda arbetsplatserinom hemtjÀnsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet..

Att förÀndra i förÀndring ? En kvalitativ studie av socialsekreterares arbetsstrategier.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera socialsekreterarens upplevelse av att arbeta med barn i en organisation vars syfte Àr att stödja medborgare som Àr i behov av det. Vi har undersökt hur socialsekreterarens yrkesroll pÄverkas av och samspelar med sin organisation och dess struktur. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med verksamma socialsekreterare. DÀr har vi funnit att de har utarbetat olika arbetsstrategier för att förhÄlla sig till sin arbetssituation.

PolisomrĂ„de Östra Norrbotten: en kartlĂ€ggning av den psykosociala miljön

Poliser har en utsatt position och Àr en grupp mÀnniskor som i sin yrkesutövning dagligen utsÀtts för stress. Stress kan för deras del handla om möten med missbrukare, skadade eller döda mÀnniskor, instÀllningen till sitt arbete och sin kompetens, risken att bli avskedad eller brist pÄ stöd av chefer. Polisens svÄra arbetsuppgifter pÄverkar deras livssituation, bÄde psykiskt och fysiskt i arbete och privatliv. Uppsatsens primÀra syfte Àr att studera hur anstÀllda med arbetsledande funktion uppfattar sin möjlighet att pÄverka de anstÀlldas arbetsmiljö och hÀlsa. Ett sekundÀrt syfte Àr att undersöka hur arbetstagarna bedömer arbetsledarnas förmÄga att frÀmja en god arbetsmiljö.

Kvinnor som vill nÄ chefspositioner skall vara som en man, men fÄr inte vara som en man, men skall ÀndÄ vara som en man - Om kvinnor, chefer och underrepresentation

Sverige prÀglas av en underrepresentation av kvinnor pÄ högre positioner. Alla formella hinder Àr i stort sÀtt borta genom en vÀl utvecklad lagstiftning. Trots det kvarstÄr en rad kulturella och strukturella hinder som förhindrar kvinnorna att nÄ dessa poster. Syftet med uppsatsen Àr att Àr att fÄ en djupare förstÄelse för fenomenet genom att lÀgga fokus pÄ rekryteringsprocessen, rekryteringsgruppen samt organisationskulturen. Vi vill ta reda pÄ vilket sÀtt dessa faktorer pÄverkar fenomenet.

OmvÄrdnadshandledning för distriktssköterskor

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet Àr vÀldigt sjÀlvstÀndigt och mÄngsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska pÄfrestningar och blir utbrÀnda. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och vÀlbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns behov av omvÄrdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

FramgÄng i virtuella team : Hur chefer kan motivera sina medarbetare pÄ distans

The work place is becoming more flexible and an increasing number of employees report to a leader in another location or country. The borders between different countries, work places and cultures are diminished to a greater extent than before. Working from a distance means new opportunities in terms of competence development, flexibility in working hours, tasks and resources, a larger platform for various career opportunities and an expanded network. The purpose with this study is to examine how leaders can create a successful virtual team and motivate remotely. The qualitative study is carried out through interviews with leaders and employees within Nielsen Nordic.

Medium för makteliten : Hur yrkesrollerna och könsfördelningen förÀndrats pÄ DN Debatt sedan 1985

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en vÀrdefull funktion för fri Äsiktsbildning i en vÀl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar pÄ hur debattsidan förÀndrats under de senaste 25 Ären med utgÄngspunkt i kön (vem fÄr oftast komma till tals pÄ debattsidan, kvinnor eller mÀn? ? och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare).Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helÄret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjÀlp av konstruerade veckor har sju dagar per Är slumpmÀssigt valts ut.Resultaten visar att av vÄra författare (n = 498) Àr 75,3 procent av de undersökta författarna mÀn, och 24,7 procent Àr kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och mÀn minskar.

VÄrdpersonals upplevelser av hot och vÄld

För vÄrdpersonalen som arbetar inom akutsjukvÄrden eller med dementa patienter i ÀldrevÄrden finns stora risker för att de ska bli utsatta för hot och vÄld i sina arbeten. Forskningen visar att hot och vÄldshandlingar ökar mot vÄrdpersonalen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vÄrdpersonalens upplevelser av hot och vÄld frÄn patienten och/eller dennes nÀrstÄende. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analy-sen resulterade i fem kategorier som speglade vÄrdpersonalens upplevelser av hot och vÄld.

Chefsutveckling i offentlig verksamhet

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av hermeneutisk ansats dÄ studien inriktas pÄ att tolka och förstÄ en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att fÄ en insikt i vad det Àr cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gÄ till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fÄtt en gemensam vÀrdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

Kvinnliga chefer i osynliga strukturer: En sociologisk studie om hur det att vara kvinna och förvaltningschef i offentlig verksamhet

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Ledarskap och frisknÀrvaro : en kvalitativ intervjustudie

FrÄgan om chefers ledarskaps pÄverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning pÄ omrÄdet, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda pÄ hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det gÄr att se nÄgon koppling till medarbetarnas frisknÀrvaro. Med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frÄgor i kandidatuppsatsen: Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna?Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknÀrvaro bland medarbetarna?Skiljer sig ledarskapet Ät, i sÄ fall hur, mellan de chefer som har hög frisknÀrvaro och de med mellanhög och lÄg dito? Min slutsats Àr att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->