Sökresultat:
1285 Uppsatser om Hög konkurrens, - Sida 41 av 86
Hedonic shopping - en jÀmförelsestudie mellan österrikiska och svenska studenter
PÄ dagens marknad rÄder hÄrd konkurrens om konsumenterna. För att företag ska lyckas med att
vinna marknadsdelar och tillfredstÀlla oss med rÀtta produkter och image, gÀller det att gÄ pÄ
djupet och undersöka oss konsumenter och varför vi egentligen shoppar.
NivÄn av njutning och tillfredstÀllelse vid shopping skiljer sig Ät mellan konsumenter. Den
shopping som inte Àr nödvÀndig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som anvÀnds för att öka
livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping
blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhÄllande dimensionen associerat med
inköpen. Den utilitariana shopparen, Ä andra sidan, handlar varor mÄlmedvetet och effektivt och
pÄverkas dÀrmed inte av den underhÄllande delen pÄ samma sÀtt (Babin, Darden & Griffin,
1994).
För att kunna kategorisera och djupare förstÄ den hedonistiska aspekten av shopping har sex
kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea
shopping, role shopping och value shopping.
Lojalitet i resebranschen : En studie om hur svenska researrangörer arbetar med att skapa lojalitet och starka relationer pÄ Internet
Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.
EU-domstolens förhandsavgöranden : Ăr svenska domstolar obenĂ€gna att begĂ€ra förhandsavgöranden i konkurrensrĂ€ttsliga mĂ„l?
Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrÀtten tillÀmpas i Sverige och de svenska konkurrensrÀttsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken Àr att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrÀtten fÄr en viss genomslagskraft. EU:s mÄl om en sund konkurrens nÄs frÀmst genom att de nationella domstolarna begÀr förhandsavgöranden frÄn Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen medan de lÀgre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillÀmpningen av unionsrÀtten.Skyldigheten att begÀra förhandsavgöranden har till syfte att sÀkerstÀlla att unionsrÀtten tillÀmpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den Àr dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillÀmpa unionsrÀtten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenÀgenhet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen.
Behöver grisarna mer strömedel? : en granskning av grisarnas behov och svensk lagstiftning
Trots att djurskyddslagstiftningen krÀver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter faststÀller att strömedlets mÀngd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsÀttnings- och komfortbehov, sÄ Àr halmmÀngden sannolikt helt otillrÀcklig för mÄnga svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist pÄ halm leder till omriktade beteenden sÄsom svansbitning, nÄgot som direkt pÄverkar djurens vÀlfÀrd och hÀlsa.
Detta arbete visar att halmen pÄ olika sÀtt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsÀttning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador frÄn hÄrda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen Àr dessutom ett av grisarnas favoritmaterial dÄ de sjÀlva fÄr vÀlja. Arbetet visar Àven att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör dÀrför inte ersÀtta den.
Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka faststÀlla den halmmÀngd som bÄde tillfredsstÀller grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mÀngden visade sig vara markant högre Àn den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhÄllarna.
Valfrihetssystem inom Àldreomsorgen : Har Lagen Om Valfrihet betydelse för utvecklingen av svensk Àldreomsorg?
New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.
Effekter och förutsÀttningar för etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd : En litteraturstudie
Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsÀttningar för etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Arbetet Àr genomgÄende av ett kvalitativt förhÄllningssÀtt i analys och bearbetning. UtifrÄn en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i omrÄdet etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Datainsamling skedde utifrÄn sökord kring palliativ vÄrd och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrÄn Fribergs analysgÄng.Resultatet av betydelsefulla förutsÀttningar för etisk reflektion presenteras utifrÄn huvudteman och underteman i tabell och löpande text.
SödertÀlje som regional stadskÀrna : Del-regional utveckling i en kommunal verklighet
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr belysa i vilken utstrÀckning planeringsprocessens kommunala och regional aktörer samverkar vid implementeringen av en del-regionalt syftande insats, samt vilken roll strategin om den regionala stadskÀrnan har i utvecklandet av del-regionen. En fallstudie har gjorts i SödertÀlje, dÀr uppsatsen med hjÀlp av teorier kring polycentricitet och regional utveckling, samt en dokumentanalys och en intervjustudie undersöker vilka hinder och möjligheter som finns att arbeta i del-regionala omrÄden, samt hur detta kan utveckla arbetet med regionala stadskÀrnor. Följande frÄgestÀllningar har formulerats:Vilken roll har samverkan spelat och spelar i utvecklingen av den regionala stadskÀrna?Har strategin stÀrkt aktörernas intresse för utvecklingen av del-regionen?PÄ vilket sÀtt kan strategin stÀrka den framtida utvecklingen i del-regionen?Vilka lÀrdomar kan den hÀr studien ge strategin om regionala stadskÀrnor i Stockholm?Slutsatsen som sedan har dragits Àr att samverkan haft liten roll i implementeringen av den regionala stadskÀrnan. Vad gÀller strategins möjlighet att stÀrka del-regionen har ett flertal aspekter lyfts fram som tillsammans och var för sig pÄverkar intresset för och utvecklingen; del-regionens varierande rumsliga indelning, synen pÄ strategin, synen pÄ planeringsprocessen och synen pÄ SödertÀlje som kommun, har alla pÄ olika sÀtt inverkat negativt pÄ intresset för den regionala stadskÀrnan och del-regionen.
Beskattning av idrottsutövare - intern internationell personbeskattning ur ett elitidrottsperspektiv
Idrottsmarknaden har gÄtt igenom stora förÀndringar de senaste Ärtiondena, vilket har lett till en pÄ mÄnga sÀtt ökad internationell konkurrens. FrÄn en tid nÀr Àven mÄnga av de stora stjÀrnorna sÄgs som glada amatörer har professionalismen inom idrotten ökat och allt fler utövare försörjer sig pÄ sitt idrottande. PÄ lagidrottsomrÄdet spelar lÀndernas interna regler stor roll för klubbarnas konkurrenskraft dÄ de pÄverkar möjligheten att erbjuda löner och villkor som kan locka de stora stjÀrnorna. Med hÀnsyn till att harmoniseringen pÄ skatteomrÄdet Àr högst begrÀnsad inom EU kan de regionala skillnaderna i skattesystemen variera avsevÀrt, varför det finns anledning att se nÀrmare pÄ hur dessa samspelar med idrotten.Utövare inom de individuella idrotterna har större möjlighet att sjÀlva vÀlja sin bosÀttning Àn vad lagidrottarna har, eftersom de förstnÀmndas idrottande inte pÄ samma sÀtt Àr bundet till en viss plats eller land. För dessa utövare Àr praktiska skÀl ofta huvudorsaken vid val av bosÀttning, men Àven ett lands skatteregler Àr nÄgot som mÄnga gÄnger tas hÀnsyn till.
ArtistvarumÀrkens nya spelplan : Konkurrensklimatet i den moderna musikindustrin
Purpose and aimThe purpose of this thesis has been to create a deeper understanding about the impact that the digitalization of the music business in the early 2000s and also the latter change, that in this paper is referred to as the sociodigital change, has had on artist brands. We will also analyze the positive and negative effects that this development may have had on the already existing brand environment and lastly also review the true importance of the professional industry?s competence. We have chosen the following research question in relation to the purpose; In what way has the basic conditions for artist brands within the music industry changed since the digitalization of the music industry in the early 2000s? MethodFor this study we initially took an inductive approach as we formed hypotheses based on experiences and previous knowledge which we then corroborated with theories.
HÀlsa, personlig utveckling eller utevistelse? : En diskursanalys av förskolors hemsidor.
Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.
Tredjepartslogistik i praktiken : En vinimportörs syn pÄ ett tredjepartslogistiskt samarbete
Syftet med uppsatsen Àr att analysera ett tredjepartslogistiskt samarbete mellan en vinimportör och dennes distributör utifrÄn importörens perspektiv. Arbetet avser att lyfta fram vilken typ av relation som finns dem emellan. För att finna svaren till vÄr undersökning har frÄgor skapats utifrÄn valda teorier om partnerskap, samverkan och riskhantering. FrÄgorna har sedan stÀllts till personer som arbetar hos bÄde vinimportören och distributören. Spontana samtal och en observation har genomförts i kontorsmiljön hos vinimportören.
Utplantering av fisk i svenskt sötvatten: TillstÄndsregleringen
Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rÀttsliga förutsÀttningarna för utsÀttning av fisk i svenskt sötvatten. FrÄgor som hur tillstÄndsregleringen ser ut har angripits med en rÀttsdogmatisk metod. Fokus har varit pÄ fiskelagen, fiskeförordningen samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13). Natura 2000 omrÄden har inte tagits i beaktande i denna uppsats. UtsÀttning av fisk har en lÄng historia i Sverige, redan pÄ vikingatiden flyttades fisk frÄn ett vattenomrÄde till ett annat.
Varför vÀljs försÀkringsbolag x? : en kvantitativ studie som analyserar vilka faktorer som förklarar försÀkringstagares val av försÀkringsbolag
Den svenska försÀkringsbranschen Àr gigantisk och det finns över 400 försÀkringsbolag att vÀlja mellan. Detta leder till hÄrd konkurrens inom branschen, och försÀkringsbolagen tvingas slÄss om kunderna.Uppsatsens syfte Àr att analysera vilka försÀkringsrelevanta faktorer som kan förklara försÀkringstagares val av försÀkringsbolag. Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metod och en positivistisk infallsvinkel med en deduktiv ansats anvÀnds.Uppsatsen indikerar att följande faktorer har positiv pÄverkan pÄ försÀkringstagare i valet av försÀkringsbolag: LÄgt pris pÄ försÀkringstjÀnsten, hög kvalitet pÄ försÀkringstjÀnsten, bra försÀkringspersonal, lÀttÄtkomligheten, starkt varumÀrke och banktjÀnstemÀns pÄverkanEn medveten avgrÀnsning som gjorts Àr att enbart fokusera pÄ svenska privatpersoner, vilket lÀmnar utrymme för liknande forskning i ett globalt perspektiv. Ett förslag pÄ fortsatt forskning Àr dÀrför att analysera vilka faktorer som förklarar företags val av försÀkringsbolag.Forskningen har varit begrÀnsad inom försÀkringsbranschen, sÄvÀl nationellt som internationellt. Mycket av tidigare forskning har fokuserat pÄ befintliga kunder och hur de bibehÄlls.
Drivkrafter & Strategier : En studie av fristÄende mikroföretag i fastighetsmÀklarbranschen
Syfte: Syftet med vÄr forskning Àr att söka förstÄelse för hur fristÄende mikroföretag överlever pÄen konkurrensutsatt och snabbt vÀxande bostadsmarknad.Metod: Denna studie bygger pÄ en kvantitativ metod i form av enkÀter. Totalt samlades 95 enkÀterin, vars svar analyserades med hjÀlp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys.Resultat & slutsats: Undersökningens resultat visar att den frÀmsta drivkraften hosmikroföretagarna Àr friheten och möjligheten att sÀtta egna villkor/bestÀmma sjÀlv. Den störstakonkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, FastighetsbyrÄn, och mikroföretagens frÀmsta konkurrensmedel ansÄg de sjÀlva vara en mer personlig service samt derasmöjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. GÀllande strategier har vi hittatstatistiska samband mellan strategisk planering och framgÄng.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersökermikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstÄ deras situation mer pÄ djupet. Vidareforskning skulle Àven kunna beakta andra branscher Àn fastighetsmÀklarbranschen.Uppsatsens bidrag: Till Àmnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstÄ varföregenföretagare driver mikroföretag, samt en förstÄelse hos dessa för olika konkurrensmedel ochöverlevnadsstrategier pÄ en konkurrensutsatt marknad..
Vad förklarar Sverigedemokraternas valframgÄng 2006? : En samhÀllsekonomisk studie av partiets resultat i kommunvalen
Valet 2006 blev en stor framgÄng för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framÄt och Àr numera representerat i ungefÀr varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt frÀmlingsfientligt parti, och dess framgÄngar har vÀckt oro hos mÄnga. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgÄngar med utgÄngspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt pÄ samhÀllsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. LinjÀra sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av frÀmst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel.