I takt med att det svenska tonnaget flaggas ut och förminskas söker sig allt fler nyexaminerade styrmĂ€n till andra marknader. Ett stort sĂ„dant segment Ă€r den norska offshoreindustrin. Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade styrmĂ€ns upplevelser av oro och stress under första tiden som yrkesverksamma och om dessa upplevelser skilde sig Ă„t beroende pĂ„ vilken bransch de var verksamma i. För att undersöka detta anvĂ€ndes en kvalitativ metod dĂ€r personliga intervjuer genomfördes. Åtta styrmĂ€n, fyra frĂ„n den traditionella svenska handelsflottan och fyra som Ă€r verksamma inom offshorebranschen, som tagit examen frĂ„n Sjöfartshögskolan i Kalmar vĂ„ren 2012, valdes slumpvis ut för intervjuer.

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan pÄverka arbetsrelaterade stressdrivare, sÄ kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för bÄde anstÀllda och organisationer Àr det viktigt att förstÄ vad som orsakar den. Styrsystems pÄverkan pÄ stressorer Àr ett relativt outforskat omrÄde. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan pÄverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts Àr budget, nyckeltal och incitamentsystem.

Denna kandidatuppsats Àr skriven pÄ initiativ av Utvecklings- och fÀltforskningsenheten i UmeÄ. Syftet med studien Àr att undersöka arbetsmiljön pÄ enheten ?barn, unga och familj?, som Àr en del av socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg, dÀr man arbetar med barnaskyddsÀrenden. Ambitionen Àr att ÄskÄdliggöra problematiken som rÄder pÄ enheten samt beskriva och analysera vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka socialsekreterarnas vilja att stanna kvar eller avsluta sina anstÀllningar. Studier har nÀmligen visat att hög arbetsbelastning Àr vanligt pÄ enheten och det i kombination med bristande stöd medför att mÄnga socialsekreterare vÀljer att sÀga upp sig frÄn arbetsplatsen.Studien har en kvantitativ induktiv ansats genom en enkÀtundersökning dÀr Àven kvalitativa frÄgor för besvarande fanns med.

Syftet med undersökningen Àr att se om det uppstÄr eventuella konsekvenser i mÀnniskors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.Skapas det nÄgon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för mÀnniskan som leder till sjukskrivning?Genom problemformuleringen ville författaren utgÄ ifrÄn en djupare inblick i hur intervjupersonerna pÄverkas av och hur de upplevde sin livssituation. DÀrför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrÄn Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen kÀnner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv.

Fler unga mÀnniskor Àn nÄgonsin Àr idag överviktiga och stress och stressrelaterade symptom drabbar idag allt fler unga. DÀrför Àr det viktigt att unga mÀnniskor fÄr kunskaper om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan ta hand om sig sjÀlva. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som lÀser gymnasiets kurs Idrott och hÀlsa A ser pÄ den hÀlsoundervisning de fÄr.Detta Àr relevant för alla som arbetar som idrott och hÀlsa lÀrare för att kunna hitta en jÀmkning mellan kursplan och elevernas tankar och förkunskaper. Genom intervjuer och fokusintervjuer kom jag fram till att eleverna vill lÀra sig mer om stress och hur man hanterar stress samt om kost. Eleverna tycker dÀremot att idrottslÀraren inte Àr rÀtt person att lÀra ut kunskaper om tobak..

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle och allt fler folkhÀlsorapporter pekar ut denna ohÀlsa som ett av de största folkhÀlsoproblemen. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet upplever sig stressade och i sÄ fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress pÄ yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. KÀnner de sig stressade, och i sÄ fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna sjÀlva gör för att motverka stressen och om eleverna kÀnner oro inför sin framtid.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hot och risker svenska officerare upplever underutlandstjÀnstgöring. Detta för att kanske i framtiden kunna förhindra att officerare drabbas avPTSD(Post Traumatic Stress Disorder), eftersom en ökning av dessa fall pÄ senare tid har noterats.Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativ intervjustudie dÀr författaren gÄr pÄ djupet för att skapa sig enförstÄelse för den intervjuades vÀrld. Med inriktning av upplevelser kommer uppsatsen att behandlafysiska och psykiska upplevelser under utlandstjÀnstgöring samt om dessa hade kunnat förebyggas.Deltagarna i intervjustudien Àr fyra officerare, samtliga mÀn, med varierande bakgrund och samtligaarbetade vid intervjutillfÀllet inom Försvarsmakten.Resultaten av denna studie och tidigare forskning Àr att upplevelser av Svenskars hot och risker, kanriskera att leda till PTSD. Resultaten visade ocksÄ att upplevelser Àr skiftande och individuella menÀven att det finns likheter i upplevelserna om utlandstjÀnstgöringen har genomförts pÄ sammageografiska plats. PTSD kan förhindras genom kunskap i hur stress motverkas och förhindras..

Begreppet etisk stress syftar till att beskrivakonflikten som uppstÄr nÀr en person pÄ grund av organisatoriska hinderupplever sig oförmögen att handla utifrÄn sin moral. I denna studieundersöks hur tolv primÀrvÄrdspsykologer beskriver sina upplevelser avetisk stress, i vilka situationer den uppkommer och hur de hanterar dessa. Urde semi-strukturerade intervjuerna framkom att de tillfrÄgade upplevde etiskstress i relation till ett flertal olika situationer varav mÄnga hÀrrörde frÄnresursbrist och oklara riktlinjer. En utökad patientgrupp, brist pÄvidareutbildning, standardiserade interventioner och begrÀnsadebehandlingstider var exempel pÄ orsaker till dess uppkomst. Psykologernahanterade detta genom att bland annat gÄ emot riktlinjer, föra fram sin Äsiktsamt att inta ett öppet förhÄllningssÀtt gentemot patienten kring de rÄdandebegrÀnsningarna..

Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, dÀr sÀrskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet pÄverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? anvÀndes som frÄgestÀllningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrÄn en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

The idea with this study is to examine if there are a connection between how optimistic people are in relation to how stressed they feel. The result from the survey is based on materials from a questionnaire has been sent to fifty persons of varying age and sexes. The questionnaire has also been sent to students from Karlstad University but also to friends and acquaintances. The data is measured with SE- and LOT-tests. The issues concerned in which scope respondents experiences themselves stressed and optimistic and how the connection is between experienced stress and optimism in relation to results on the figure tests.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

NÀr individen upplever stress i samband med att inte kunna agera i enlighet med sitt samvete uppstÄr samvetsstress. Denna stress Àr vanligt förekommande hos sjuksköterskor. Om stressen blir lÄngvarig kan den övergÄ till kronisk stress, vilket kan ge allvarliga konsekvenser. Syftet med denna studie var att beskriva nÀr och hur sjuksköterskan upplever samvetsstress. Metoden var litteraturstudie som innefattade tio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie som svarade pÄ studiens syfte.

En Acceptance and Commitment Therapy (ACT)-intervention pÄ tre sessioner å tre timmar har erbjudits en icke-klinisk grupp stressade kvinnor (N=20). MÄlet var att undersöka deltagarnas reaktioner pÄ interventionen och att se huruvida ACT kan tÀnkas pÄverka deltagarnas upplevelse av och resurser för att hantera stress. Data samlades in före och efter interventionen, vid varje session, samt vid en tre mÄnaders uppföljning. Deltagarnas reaktioner undersöktes med hjÀlp av enkÀter och skriftliga utvÀrderingar, medan förÀndring i stressupplevelse och copingresurser mÀttes med sjÀlvskattningsskalorna Perceived Stress Scale respektive Coping Resources Inventory. Acceptance and Action Questionnaire-2 anvÀndes för att mÀta den för ACT centrala variabeln psykologisk flexibilitet.

Over a long time psychology was focusing on human frailties and mental diseases. In 1998, positive psychology was introduced - the scientific study of strengths, well-being and optimal functioning. Theory and research in the area has identified 24 character strengths, in which each individual owns and celebrates a number of top strengths, signature strengths. These strengths have been shown to be important in achieving happiness and well-being. The purpose of this study was to investigate the relationship between character strength and psychological well-being, job satisfaction, harmonious- and obsessive passion and stress.

Ett livslÄngt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in pÄ spÄret att diskutera vad tvÄ av dagens stora frÄgor inom Àmnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hÄllbar stadsutveckling. Alla mÀnniskor utsÀtts emellanÄt för stress, vilken vi Àr konstruerade att kunna hantera. Trots det Àr en av de största orsakerna till sjukskrivning i vÄr tid just stress- och relaterade sjukdomar. En vÀlkÀnd kÀlla till restoration eller ÄterhÀmtning Àr grönska och natur. SÄ frÄgan i denna uppsats rör huruvida smÄ grönomrÄden i den tÀta staden kan verka restorativt pÄ mÀnniskorna som besöker dem.