Studien undersöker huruvida mĂ€nniskor minns tidigare stressrelaterade hĂ€ndelser utifrĂ„n vilken affektiv personlighetsgrupp de tillhör. Även den möjliga inverkan av kön och Ă„lder studeras. Studien bygger pĂ„ en dagbokstudie (MacDonald, et.al, 2009) innehĂ„llande 72 deltagare som under 28 dagar fyllt i en enkĂ€t innehĂ„llande frĂ„gor om upplevelsen av stress och dĂ€refter skattat minnet av den upplevda stressen under perioden. Hypotesen Ă€r att det kommer finnas skillnader mellan de affektiva grupperna, det kommer inte finnas nĂ„gra skillnader mellan könen, och Ă„lder kommer inte att pĂ„verka. Resultatet visar pĂ„ att det inte finns nĂ„gra signifikanta skillnader mellan de affektiva grupperna, könen, eller Ă„lder.

En stor del av en individs liv bestÄr av arbete och fritid. Ett konstaterade Àr att arbete och lÀrande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgÄngsrikt kunna hantera och följa den vÀxande förÀndringen i samhÀllet som kan förebygga faror för ohÀlsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stÀrka individernas balans mot de situationer som kan uppstÄ i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om mÀnniskor upplevde stress pÄ fritiden och arbetet och i sÄ fall om det pÄverkade arbetsprestationen samt om det Àr fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville Àven identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och pÄ sÄ sÀtt stÀrka individens arbetsprestation. Metoden Àr enkÀtstudie.

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lÀrande hos barnet. Den negativa stressen pÄverkar barnets utveckling och lÀrande negativt. Det kan visa sig pÄ förskolan genom att barnet Àr trött, okoncentrerat, har magsmÀrtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger barnen trygghet och förebygger den negativa stressen.

Arbetslivet genomgÄr stÀndig förÀndring och blir mer tÀvlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bÀttre Àn andra, eller av sjÀlva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och anvÀnder mindre aktiva copingstrategier Àn personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation pÄverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundÀra syfte var att undersöka skillnaden mellan anstÀllda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.

Kronisk stress har visats kunna pÄverka immunförsvaret negativt och sÄledes kan den öka kÀnsligheten för förkylningar och infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka om infektionssjukdomar i högre grad uppkommer efter en stressad period, dvs. pÄ semestern. HundratvÄ lÀrare och sextionio andra yrkesmÀn/kvinnor fick fylla i en av författaren utformad enkÀt om upplevd stress och hÀlsa. Resultaten visade att det kan finnas en ökad risk för infektionssjukdomar under loven/semestern och att stress just före semestern signifikant korrelerar med ökad förkylningsfrekvens pÄ loven.

Flexibelt arbete blir ett alltmer vanligt sÀtt att arbeta. Tekniken gör det allt svÄrare att urskilja grÀnserna mellan privat- och arbetsliv. DÀrför blir det intressant att undersöka om flexibelt arbetet har nÄgon relation till privatlivet samt om stress har nÄgot samband till flexibelt arbete och privatliv. En enkÀtstudie genomfördes pÄ tvÄ organisationer, undersökningen innehöll 136 deltagare varav 78 kvinnor. EnkÀten innehöll frÄgor om stress, privatliv och flexibelt arbete.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrke styrs bland annat av patientsÀkerhetslagen, i vilken patientens skydd mot vÄrdskada stÄr i fokus. Det förekommer trots det mÄnga vÄrdrelaterade skador som patienter blir lidande av. Psykisk belastning Àr en riskfaktor inom hÀlso- och sjukvÄrden. Den psykosociala miljön innefattar sociala eller psykologiska faktorer. Sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö upplevs ha blivit alltmer pÄfrestande och pÄverkas av flera faktorer.

Bakgrund: Moralisk stress innebÀr att en individ innehar vetskap om vad för arbetsuppgifter som bör utföras, men handlingen kan inte utföras dÄ hinder uppstÄr i situationen. Individen upplever en psykologisk obalans och den moraliska stressupplevelsen kan leda till komplikationer för patienter. Biverkningar av moralisk stress Àr exempelvis frustration, ledsamhet och utbrÀndhet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress.Metod: Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar. Datainsamling har gjorts via databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Vid analysen av insamlad data framkom tre huvudkategorier: 1.

Kumulativ stress kan pÄverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av smÄ vardagliga hÀndelser och tjÀnstgöringsrelaterade hÀndelser under en mission. Syftet med denna uppsats Àr att fÄen fördjupad förstÄelse av hur en stressad gruppchef pÄverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för nÀrvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har pÄverkat gruppchefer och deras förmÄga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har pÄverkat gruppen. Undersökningen baseras pÄ intervjuer av informanter som varit pÄ utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och hÀndelser som skedde under deras tid pÄ mission.

Title: How to manage stress seen from a leadership perspective Authors: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson, Shabnam Tahajjod Supervisor: Marie Aurell Department: Department of Business Administration, IEM Course: Bachelor thesis in Business Administration, FEC 007 Question of issue: How can we understand stress managing at a workplace seen from a leadership perspective? Method: We have chosen a qualitative method for our thesis with inter-views as qualitative data collection. The interviews had a low grade of standardization. Result: On the basis of our question of issue we have drawn the con-clusion that it is important to create comfort at the workplace, that there are a safety and a feeling of handle the work tasks and that there is a plentiful information flow between managers and employees to manage to handle the workplace stress situa-tion..

BakgrundAtt arbeta inom prehospital sjukvÄrd anses vara givande men det medför Àven risker för hÀlsan. Stressrelaterade sjukdomar Àr ofta pÄvisbara hos personal inom yrket. Antalet ambulansuppdrag har ökat kraftigt de senaste Ären och likasÄ andelen uppdrag med prioritet 1. Yrket prÀglas av kontakten med vÄrdtagare, drabbade samt övriga samhÀllsfunktioner dÀr omvÄrdnaden stÀlls pÄ sin spets. Under de senaste tjugo Ären har ambulansverksamheten utvecklats avsevÀrt.

Stress hör till vÄrdpersonalens vardag och talangen att hantera stress Àr en lÀmplig egenskap för ett bra vÄrdarbete. Undersökningens syfte var att beskriva hur utlÀndska lÀkare upplever stress pÄ arbetsplasten i sammanhang med sprÄkbarriÀrer, kommunikationssvÄrigheter och kulturskillnader samt hur dessa svÄrigheter pÄverkade deras arbetsförande och privatlivet. Via sju intervjuer granskades lÀkares tankar, kunskaper och upplevelser och resultatet visade att dÄlig kommunikation och okunskap frÄn patienter och kollegor hade en negativ pÄverkan pÄ stressnivÄn i arbetet. Medan otillrÀckliga sprÄkkunskaper i svenska uppfattades som ett stort hinder av informanterna. Resultatet visade Àven att socialt stöd och hjÀlp frÄn kollegor och ansvariga chefer saknades vilket pÄverkade informanternas privatliv i form av försÀmrat sjÀlvförtroende och minskad energi under ledig tid.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..