År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever på grund av bland annat sexuell läggning. Denna uppsats vill se om denna lag har fått något genomslag i historieläroböckerna. Här har därför fyra nya gymnasieläroböcker i historia undersökts utifrån ett queerteoretiskt förhållningssätt och sedan jämförts med en läroboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta läroböckerna någon gång problematiserar heteronormativiteten och kan på så sätt ses som att de når upp till skolans värdegrund något bättre än vad de läroböcker som undersöktes i skolverkets läroboksgranskning bedömdes göra, även om resultaten i övrigt ändå var ganska likartade. Inget i de undersökta läroböckerna kunde heller uttryckligen ses som kränkande på grund av sexuell läggning, även om den heteronormativitet som ibland förutsätts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda på detta..

Syftet med den här studien är att studera självmordet komparativt mellan Kyrkefalla i Västra Götaland och staden Linköping mellan åren 1800-1921. Den här tidsperioden var en mist sagt händelserik period i svensk historia. Man gick mot en allt högre sekularisering, demokratisering samt en folkökning. Självmordet kom dessutom att avkriminaliseras 1864 vilket kan vara en av annledningarna till att allt fler självmord uppmärksammas i kyrkböckerna. Vidae visar den här studien att självmordens frekvens tenderar att öka under tidens gång, både i Kyrkefalla och i Linköping.

Jag har i detta arbete med hjälp av kvalitativa sökningar i arkiv och med litteratur i ämnet samt dagstidningar, prövat att kartlägga vilka bakomliggande faktorer som har varit med och format Svartöstaden som samhälle. Jag har även försökt belysa vad som var det bakomliggande förhållandet för etablering av bostadsområdet och varför Svartöstaden kom att bilda ett municipalsamhället samt vilka krav som ställdes på en sådan juridisk tillhörighet. Med kännedom av ovannämnda har jag sedan prövat att få fram en översikt på områdets prägel. Området uppfördes ursprungligen på grund av den allt ökande befolkningen i Luleå stad. Svartöstadens geografiska utveckling begränsades av att det varit inklämd mellan hamnen, järnverket och malmhögarna.

Utgångspunkten för detta examensarbete vilar på den nuvarande läroplanen (Lpo 94) och de texter som skrevs i samband med att denna konstruerades. I dessa texter framgår det att skolans urval när det gäller innehåll och organisering både inom och mellan skolformerna ska utgå från ett progressionstänkande. Samma tänkande ska även skolans undervisning utgå från. Studiens problemområde behandlar vilken roll lärarna får i åstadkommandet av progression och vad som ligger bakom progressionen i lärarnas undervisning. Med detta som grund har syftet varit att undersöka hur sex grundskollärare i historia och matematik ser på progression i sin undervisning med elever. Arbetets teoretiska bakgrund inleds med att belysa skolans förändrade kunskapssyn, från behaviorism till kognitivism, vidare mot en utvidgning av kunskapssynen.

Coat en kollektion av slow fashion-möbler är ett projekt inspirerat av det traditionella herrmodets?tröghet? och dess betydelse för hållbarhet. Temat är hämtat från de långsamma strukturerna iherrmodet med kostymer, skjortor och detaljer, såsom manschettknappar."Slow fashion" handlar om att göra succession snarare än revolution, att förvalta ett arv medgradvisa förändringar, att förflytta det som fungerade igår till idag. Det syftar till att förmedla detgenuina, det som det finns en historia bakom och det som inte är styrt av dagens trender ochkonsumtionshets. Arbetet vill visa på betydelsen av formval, då ett objekts livslängd ofta intesitter i dess material, utan snarare i dess grundform eller proportion.Resultatet är kollektionen Coat, bestående av två möbler, en fåtölj och en stol, skapade för att gekontrast och utrymmet för rummet att verka i sin fulla elegans..

Kursplanen för historia i årskurs 4?6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.Endast 8? timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:? Användning av grövre timmer? Utvändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervägg med isolering emellan.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns några handlingsplaner att tillgå i förskolan för att möta andra kulturer. Den tar även upp pedagogers kunskap, förberedelse och erfarenhet av mångkultur i förskolan. Sverige har under de senaste decennierna blivit ett mångkulturellt land och vi kommer att möta många barn med rötter i andra länder. I arbetet tar vi bland annat upp invandringens historia och vad som tidigare skrivits om kulturella möten. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 12 förskollärare och barnskötare i förskolan.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar.

Since 2007 the American sitcom the Big Bang Theory has spread throughout the world. With its twenty million watchers it is one of the most popular sitcoms of our time. The starting point for this essay is that the humourus series with the more or less geeky main characters is more than just entertainment - it is a part of the mediatization of religion. This means that media is affecting the recipients? view on religion in general and the personal religion.

Genom vår undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. Vårt syfte är att visa på hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt på vilket sätt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att ställa frågor och söka svar inom områdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. Våra olika arkiv verkar som minne i samhället och utifrån det material som finns tillhanda kan vi på ett bra sätt ta del av vår historia, både den stora och den lilla historien går att finna. Det är inte brukligt att pedagoger använder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

In December 2004 the Jewish congregation Judiska Församlingen i Malmö wrote to Lund University regarding the cranium of a Jewish man, which had been in the University's possession ever since he committed suicide while in custody in Lund in 1879. The congregation requested that the remains be given to them and buried according to Jewish custom. In February of 2005 Lund University decided to appease the request. This essay examines the debate which followed.The main focus of the study is on which kinds of arguments were used in the debate, who participated and which aspects of the human remains were considered important by the debaters.The study has shown that clear differences exist regarding the types of arguments used by those in favour of the repatriation and by those who opposed it. There were also differences in who took a stand in favour of it and who was against it.

Denna kandidatuppsats behandlar sambandet mellan hållbar utveckling, spårväg och städers varumärke. Med utgångspunkt i europeisk planering har en fallstudie av städerna Montpellier och Malmö gjorts för att undersöka dagens ideal och de drivkrafter som ligger bakom byggandet av spårväg. I uppsatsen ges en kort översikts om trafikplaneringens historia för att få en förståelse varför läget ser ut som det gör idag. En genomgång och förklaring av begreppet hållbarhet görs också samt en undersökning kring marknadsföring av städer och begreppet ?place branding?.

The purpose of this thesis is to examine how genealogists create identity through their own research, and how they live with their ancestors in the everyday life. The questions at issue are: How do genealogists deal with concepts like ?native home district?, ?heritage? and ?family?. Does it exist a problem in creating identity and how genealogists regard other people with a different background, for instance immigrants. This thesis consists of three parts: in the first I present my aim, questions at issue, my method with qualitative interviews, and my theoretical frame from sociology and anthropology.

Syftet med undersökningen är att skapa större kunskap om hur musiksamlingar kan se ut på förskolor i Skåne samt vilken uppfattning det finns om musik hos förskollärarna. Med syftet som bakgrund söks det svar på följande problempreciseringar:? Hur ser musiksamlingarna ut på förskolorna?? Vilken uppfattning har lärare om musiken i förskolan och vilka mål har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare samt observationer av lärarnas barngrupper i åldern 3-6 år.Resultatet visar på tre olika typer av musiksamlingar: a/ fokus på sång, b/ fokus på rörelse och c/ musiksamling med varierat innehåll. Resultatet visar också att förskollärarna och barnskötaren betonar musikens instrumentala värden,(utomkonstnärliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, språkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala värden, (musikens egenvärden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förståelse för dess stilar och tekniker..