Sökresultat:
2133 Uppsatser om Hćrets historia - Sida 46 av 143
PanikÄngest : att vara eller icke vara, det Àr frÄgan
Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.
Den romerska elitens banketter och dryckenskap. In vino veritas?
Romerska aristokrater vars dryckenskap redan var omtalad under samtiden stÄr i fokus för denna uppsats. Banketter var viktiga sociala evenemang, starkt förankrade i romersk ideologi och moral. Enligt moralisternas uppfatning skulle eliten ledas av anstÀndighet, korrekthet i beteende samt mÄtfullhet.Korresponderade verkligheten med ideologin? Inte alltid. Med frustrerad ton refererar antika kÀllor om Roms aristokraters ostentativa banketter, vÄldsamma berusningar, tÀvlingar i drickandet.
Entreprenörskap och programutveckling
I slutet av Är 2005 blev en ny applikation utvecklad. Applikationen hade en innovativ potential att marknadsföras internationellt vilket ledde till att en patentansökan lÀmnades in och företaget Mobisma AB grundades. Den tekniska lösningen uppfyllde kraven för en patentansökan och hade nyhet, uppfinningshöjd och en industriell anvÀndbarhet. Avsikten med den hÀr uppfinningen var att styra anvÀndarens frÄnvarustatus i en telefonvÀxel frÄn sin mobiltelefon. Vid den hÀr tidpunkten Ärsskiftet 2005/2006 var det unikt med applikationer för en mobiltelefon.
ACTA-avtalet : Historia och framtid
Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..
Bevattning med avloppsvatten - kvÀve och fosfor i kretslopp i RÄdanefors
MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.
Klockaren. En studie av klockareyrket frÄn medeltid till 1700- tal
My aim was to get a deeper insight about the parish clerk and how this profession has changed over time in Sweden from the Middle Ages up to the eighteenth century. Who was the parish clerk? Is it possible to find out in what way his duties changed over time? The information mainly derives from written historical sources, such aslaws. It seems like the parish clerk in the countryside often was a layman whom had to be approved by the parish, the parish priest or the bishop. His position in the early Middle Ages seems to have taken the form of assistant to the priest, participating in the liturgy.
KyrkogĂ„rdens förĂ€ndringar : förĂ€ndringen genom tiden pĂ„ kvarter 4H Ăstra kyrkogĂ„rden i Malmö
Syftet med denna studie Ă€r att se vad som har hĂ€nt i den svenska kyrkogĂ„rdens historia och vad som har förĂ€ndrats pĂ„ Ăstra kyrkogĂ„rden och kvarter 4H sedan 1921 dĂ„ det var invigning av den arkitekt Sigurd Lewerentz ritade Ăstra kyrkogĂ„rden i Malmö. Och om kvarter 4H kan bli ett bĂ€ttre kvarter om hĂ€nsyn tas till ett tillgĂ€ngligare markmaterial. Med hjĂ€lp av arkivstudier har jag kunnat lĂ€sa om det har funnits annat markmaterial pĂ„ platsen och nĂ€r kalkstenen blev lagt pĂ„ plats, samt varför det har skett en förĂ€ndring.Det stora problemet pĂ„ kvarter 4H Ă€r gĂ„ngarna. Det krĂ€vs tillstĂ„nd frĂ„n lĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ Ă€ndra i kyrkogĂ„rdsmiljö. Det finns tvĂ„ lagar som man skall ta hĂ€nsyn till nĂ€r det gĂ€ller förĂ€ndring i en kyrkogĂ„rdsmiljö, nĂ€mligen kulturminneslagen och plan- och bygglagen.
1100-talets borgar i SkÄne. En analys över den första medeltida borgbyggnadsfasen i SkÄne
This essay is an attempt in analysing the establishment of the first Early Middle Ages castles in Scania. There are two types of castles in Scania during the eleventh century, keeps andringworks. This castle was built by three fixed elements of power: the crown, the church and the aristocracy. The result of the survey shows that A majority of the castles during theeleventh century in Scania where initiated by the church.The results also show two building phases of castles under the period. The first building phase begins in middle of the eleventh century and the second building phase begins in theperiod 1180- 1200.
Att mÀta kunskap i historieÀmnet
Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det Àr möjligt att mÀta gymnasieelevers förkunskaper i historieÀmnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia Àr genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utlÀsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehÄllet i historieÀmnet. DÀrtill verkar det finnas en samsyn bland historielÀrarna om det centrala stoffet för historieÀmnet ? en tyst kanon.
Att ha och icke ha atombomb: den svenska debatten om det svenska atomvapnet
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur olika tidningar, ledarsidor, stÀllde sig till ett svenskt atomvapen under atomvapendebatten 1952-1959 samt att utröna vilka av dessa som var för respektive emot ett svenskt atomvapen utifrÄn partitillhörighet. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgÀngliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade ett eventuellt svenskt atomvapen pÄ respektive ledarsidor. Resultaten visar att flertalet av den borgerliga pressen önskade ett svenskt atomvapen, medan den socialistiska pressen, i överlag, var avvaktande till detta vapen, nÄgra stödde tanken pÄ ett svenskt atomvapen, andra var helt emot detta vapen. DÀr den borgerliga pressen sÄg en garant, sÄg den socialistiska pressen ett hot för Sveriges sjÀlvstÀndighet, sÀkerhet och oberoende..
Sefarderna hos osmanerna : en historiografisk undersökning av sefardernas situation i osmanska riket ifrÄn 1492, deras innovativa och kulturella bidrag till riket
SurveyÂŽs purpose is to illustrate why and how the process happened, when the seferades had to move from Spain in the last years of 15th century to the Ottoman Empire and how the authors have discussed this. How the seferades were treated by the Turks and the sultan, how teh Jews taught the people in the empire, to use the new innovations. The different results showed that the ottomans also gave great chances to the Jews and they became a powerful group of the palace in the empire.The results also showed that the authors are divided into two groups, one group defending the sultans act, and the others are not. The main reason for the ottomans to open their doors for the seferades was to take advantage of their konwledge. The reason for the attack by the western authors on the sultanÂŽs decisions, are more complex and needs to be explained.
Tyst Bok - Bilden av svenska historielÀroböckers syn pÄ miljö och jÀmstÀlldhet
Undersökningen syftar till att synliggöra hur vÀrderingar och normer tar sig uttryck i
bild och text i tre svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet. Tanken pÄ bilden som ett
redskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gÀller perspektiven miljö
och jÀmstÀlldhet Àr frÄgor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bild
och text i lÀroböckerna? Hur vÀl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finns
i skolans styrdokument vad gÀller miljö och jÀmstÀlldhet? Dessa frÄgor har genom en
kvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits och
analyserats. Resultatet visar att lÀrobokens bilder, dess funktioner och möjligheter att
fungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i undervisningen
Àr ytterst begrÀnsat..
Ska man frossa i elÀndet? ? En studie i lÀrares instÀllning till folkmordsundervisning
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares och lÀrarutbildares instÀllningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras instÀllning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill ocksÄ skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i Àmnet, frÀmst lÀroböcker. De intervjuade lÀrarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.
Skjortan frÄn Lunds domkyrka - En jÀmförande studie mellan den liturgiska mÀsskjortan och den profana sÀrken under senmedeltid
The main purpose of this essay is to analyze the late medieval shirt found in the cathedral of Lund. It has been preserved in the church and later on exhibited in the museum of Lunds cathedral. The most interesting thing about this shirt is probably its close connection to the secular world, as well as to the church. At first sight it appears to be a liturgical garment, it seams to be far too big for a regular, profane smock or shirt, but in a letter received by the church of Lund from Christian I of Denmark this shirt is mentioned as a chemise, or smock. The questions I aim to answer on the following pages goes, what characterizes the chemise or smock? What characterizes the mass shirt or alba? How can you use this type of analyse to examine the shirt from the cathedral of Lund?.
"Ăfven jag har en historia!" : En undersökning av den kulturellt bildade diskursen kring folkmusik under sekelskiftet 1800-1900
I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprÀtthÄllandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den sprÄkliga framstÀllningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga sprÄket som en reflektion av en skribents vÀrderingar och allmÀnna vÀrldsbild. Genom att analysera den sprÄkliga framstÀllningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhÀllelig kontext söker uppsatsen att besvara frÄgestÀllningar kring vÀrderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgrÀnsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frÄgestÀllningar som stÀmmer vÀl in pÄ det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras pÄ..