Sök:

Sökresultat:

532 Uppsatser om Hćrdgjorda ytor - Sida 25 av 36

Ökad effektivitet till lĂ€gre kostnad : En kostnadseffektivisering av materialflödet pĂ„ ICA Sverige ABs distributionsenhet i BorlĂ€nge

Det hÀr arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syftet att öka effektiviteten samt minska totalkostnaden pÄ ICA Svergie ABs distributionsenhet i BorlÀnge, Àven kallat DE BorlÀnge. DE BorlÀnge Àr en av fem distributionsenheter i Sverige och levererar varor till cirka 300 butiker. Under en viss vecka sÄvÀl som under en dag uppstÄr stora variationer i volymer vilket leder till att det Àr svÄrt att hitta en optimal drift. DE BorlÀnge misstÀnker att processerna skapar onödiga merkostnader vilket Àr grunden till att examensarbetet genomförs.För att fÄ en bild av hur distributionsenheten fungerar och var det finns möjligheter att förbÀttra driften gjordes en arbetsmodell. Den utgick frÄn att först kartlÀgga flödet för att sedan identifiera och vÀlja ut potentiella förbÀttringsomrÄden.

För- och nackdelar med markplattor av natursten : studie av funktion i gatumiljö hos nÄgra sydsvenska kommuner

Natursten har anvĂ€nts av mĂ€nniskan som byggnadsmaterial i flera tusen Ă„r. Även som markbelĂ€ggningsmaterial har natursten en lĂ„ng historia. Det Ă€r just sĂ„dan anvĂ€ndning detta examensarbete behandlar, mer exakt markplattor av natursten i offentlig gatumiljö. Efter 60- och 70-talets nĂ€st intill obefintliga bruk av naturstensplattor för markbelĂ€ggningar har under de senaste Ă„rtiondena en klar ökning setts. Med denna ökning som bakgrund Ă€r det intressant att studera hur dessa ytor belagda med plattor av natursten egentligen fungerar och vad det finns för problem. Syftet med det aktuella examensarbetet var att försöka klargöra i vilka situationer naturstensplattor fungerar bra respektive mindre bra i den offentliga gatumiljön.

Vellinge Centrum : Centrumförnyelse

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet.

24 hour living room : Konstruktion av en kombinationsmöbel

Detta examensarbete Ă€r genomfört i samarbete med produktutvecklingsavdelningen pĂ„ IKEA i Älmhult.Ingvar Kamprad startade IKEA Ă„r 1943 som en postorderfirma. Idag Ă€r företaget ett av vĂ€rldens största möbelföretag med 253 varuhus i 35 lĂ€nder och med en omsĂ€ttning pĂ„ 161 miljarder kronor.Compact living Ă€r ett omrĂ„de pĂ„ frammarsch inom inredningsvĂ€rlden. IKEA strĂ€var efter att kunna erbjuda marknadskraftig heminredning inom alla omrĂ„den. 24 hour Living room och dess delprojekt Ă€r en utgĂ„ngspunkt för framtida idĂ©er inom omrĂ„det.24 hour Livingroom Ă€r ett projekt dĂ€r en urban lĂ€genhet pĂ„ cirka 40m2 skall möbleras för ett compact living. Nyframtagna möbler och prototyper skall förenkla vardagen för en familj pĂ„ tvĂ„ vuxna och tvĂ„ barn.

Mobility management i stadsplanering : om att skapa win-winsituationer

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. StÀderna stÄr för 70 ? 80 % av energianvÀndningen i EU och stÄr för lika stor andel av vÀxthusgasutslÀppen. Transporter Àr helt nödvÀndiga och viktiga för staden och samhÀllet, men Àr ocksÄ kÀllan till trÀngsel och miljöproblem i vÄra stÀder, sÄ som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila brÀnslen, fragmentering av öppna ytor med vÀgar, vÀxande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hÄllbar stadsutveckling och det Àr allmÀnt erkÀnt att det finns ett behov av att hantera efterfrÄgan pÄ resor. Denna studie visar pÄ att infrastrukturutbyggnaden Àr en viktig del i att ge goda förutsÀttningar för hÄllbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.

VÀxtvÀggar i nordiskt stadsklimat

Grönska i stÀder har alltid varit efterfrÄgad. I och med de moderna stÀdernas förtÀtning i hela vÀrlden ökar efterfrÄgan mer och mer. Det finns mÄnga former av vÀxtelement i urbana sammanhang, de mest traditionella inslagen Àr parker och blomsterplanteringar. I stÀder och andra förtÀtade omrÄden finns mycket fria och outnyttjade ytor i form av hustak och fasader. Men i och med stÀdernas stÀndiga förtÀtning lÀmnas inte mycket utrymme till vÀxtligheten.

Omanalys av massbalanser pÄ MÄrmaglaciÀren

Dagvatten kallas det regn- och smÀltvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mÀngder av föroreningar som tungmetaller, nÀringsÀmnen och oljerelaterade Àmnen, vilka kan göra stor skada om de nÄr recipienter. För att rena dagvattnet och dÀrmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. vÄtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom Àr de kostnadseffektiva.

BestÀmning av vattendelare i urban miljö : Metod för avgrÀnsning av avrinningsomrÄden i ArcGIS utgÄende frÄn dagvattensystemet

VÀxande stÀder leder till att naturmark omvandlas till stadsmiljöer. Det skapar mer hÄrdgjorda ytor och dÀrmed ökade volymer dagvatten som behöver hanteras. Modellering av dagvattennÀtet anvÀnds ofta för att bedöma kapaciteten och risk för översvÀmningar. AvrinningsomrÄdets storlek Àr en avgörande parameter för att bedöma hur mycket vatten som kommer till en viss ledning. Traditionellt har automatisk bestÀmning av avrinningsomrÄden gjorts enbart utifrÄn topografin.

3D pÄ Internet i syfte att instruera och informera

SammanfattningDen hÀr rapporten beskriver arbetet att ta fram försöksmaterial i form av 3D-modeller med tillhörande animationer till det Internetbaserade rÄdgivningsverktyget för lÀkemedelsprodukter AssistansPlus*. Utöver detta ger rapporten en inblick i hur framtagning av 3D-medierat material för Internet, inom omrÄdet rÄdgivning och presentation, kan se ut generellt.Viktigt att tÀnka pÄ vid arbetet med modeller och animationer till AssistansPlus Àr att de mÄste anpassas till W3D formatet, som 3D spelaren i verktyget Àr utvecklad i. De viktigaste var hÀr att veta vad som följde med vid en export till formatet W3D (animerandet mÄste ske pÄ ett relativt analogt sett, vissa bildformat för texturerna fungerar bÀttre Àn andra etc.). Rapporten innehÄller en checklista som ska fungera som en guide vid framtida framtagning av material till verktyget. Filstorlek Àr av stor vikt i arbete med 3D för Internet och var dÀrför en viktig del ocksÄ i uppdraget.Att begrÀnsa filernas storlek genom att anvÀnda sÄ fÄ ytor som möjligt, genom att stiliseramodellerna och genom att göra texturer sÄ bra som möjligt i förhÄllande till filstorleken, var viktiga delar arbetet.

VÀxtvÀggens skötsel : hur skulle en förutsÀgelse av skötselbehovet för olika typer av vÀxtvÀggar utomhus kunna se ut?

I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet. Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.

Utformning av det taktila ledstrÄket : En studie i kopplingen mellan teori och praktik.

Idag finns det enligt Statistiska CentralbyrÄn omkring 165 000 personer som Àr synnedsatta, varav cirka 23 000 Àr gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen pÄ en kraftigt ökad livslÀngd och dÀrmed kan dessa siffror vÀntas öka, dÄ synnedsÀttning Àr en av de funktionsnedsÀttningar som blir vanligare och vanligare hos Àldre. Genom landats syncentraler trÀnas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjÀlp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. TeknikkÀppen Àr ett hjÀlpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. MÄnga av de personer som har synnedsÀttning eller blindhet anvÀnder sig av den information som bildar sÄkallade ledstrÄk.

Somliga gÄr med aningen mindre skor- barnens fotsteg i trafiksamhÀllet syns dem?

FrÄn det att jag började första klass har jag förutom de första tvÄ veckorna fÄtt gÄ eller cykla sjÀlv till skolan. Innan man började fjÀrde klass fick man inte cykla, sÄ efter att jag började just fjÀrde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom tvÄ olika radhus- och villaomrÄden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksvÀg med tung och vÀltrafikerad trafik. HÀr fanns reglerade övergÄngstÀllen och vid det övergÄngstÀlle som ledde till min lÄgstadieskola stod det alltid skolpoliser.

HÄllbar dagvattenhantering pÄ förorenad mark : idéer för Kopparlunden i VÀsterÄs

Arbetets syfte Ă€r att undersöka hur man kan planera och utforma en hĂ„llbar dagvattenhantering pĂ„ förorenad mark utifrĂ„n omrĂ„det Kopparlunden i VĂ€sterĂ„s. I Kopparlunden planeras en utveckling till en blandad stadsdel prĂ€glad av hĂ„llbara lösningar dĂ€r dagvattenhantering blir en betydande del. HĂ„llbar dagvattenhantering Ă€r en viktig del i klimatanpassningen av stadsmiljön men ocksĂ„ för att minska föroreningsbelastningen pĂ„ sjöar och vattendrag. Öppna dagvattenlösningar anvĂ€nder naturens principer för att fördröja och rena dagvattnet sĂ„ nĂ€ra kĂ€llan som möjligt, ofta genom infiltration. GenomtĂ€nkta och platsanpassade öppna lösningar kan skapa mervĂ€rden i stadsmiljön, till exempel biologiska, estetiska och upplevelsemĂ€ssiga.

JÀmförelsestudie av tillÀggsisolering

Rapporten behandlar och utvÀrderar tre olika isolermaterial, Polyisocyanurat (PIR), grafitcellplast och mineralull, vid tillÀggsisolering av miljonprogrammets byggnationer.  Stora delar av miljonprogrammet Àr nu i behov av upprustning. SamhÀllets skÀrpta krav gÀllande energiförbrukning gör att nya rationella metoder och material krÀvs för att tillgodose stÀllda krav. Att tillÀggsisolera Àr en del i denna upprustning, och eftersom valet av isolermaterial ofta faller pÄ gamla beprövade metoder och materialval, sÄsom mineralull, syftar denna rapport till att öka kunskapen om alternativa, mer högpresterande isolermaterial.Isolermaterialens egenskaper tas först upp och behandlas i en generell jÀmförelse dÀr ekonomiska och tekniska aspekter beaktas.För att konkretisera och pÄvisa utfallet i ett specifikt fall genomförs en studie för ett referensprojekt, kvarteret Hundlokan, som Àgs och förvaltas av Fastighets AB Förvaltaren. I studien undersöks tre olika alternativ för vart och ett av materialen vid tillÀggsisolering utvÀndigt av Hundlokans fasader. Samtliga alternativ stÀlls sedan mot varandra och utvÀrderas med hjÀlp av: fukt-, U-vÀrdes-, energi-, kostnads- och LCC-berÀkningar (livscykelkostnad).Enklare fuktberÀkningar som pÄvisar relativ fuktighet (RF), Änghalt och temperatur i vÀggens olika skikt genomförs.

Förslag till ökad vÀxtlighet i stadsmiljö : med SödervÀrns busstation som exempel

För första gÄngen i historien bor fler mÀnniskor i stÀder Àn pÄ landsbygden. Stadsborna utsÀtts för mÄnga stressmoment, exempelvis trafik och buller, och arbetsrelaterad stress Àr idag bland de dominerande orsakerna till sjukskrivning. För att klara av hög press under en lÀngre period utan att fÄ utmattningssyndrom Àr det viktigt med ÄterhÀmtning, vilket fÄs vid Äsyn av eller vistelse i natur eller grönska. Flera studier visar pÄ mÄnga positiva effekter av natur, bland andra bÀttre humör, snabbare tillfrisknande, högre smÀrttröskel och ökad koncentrationsförmÄga. DÀrför bör grönska och grönomrÄden, speciellt i stora stÀder, prioriteras.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->