Sökresultat:
335 Uppsatser om Hćrda och mjuka delsystem - Sida 14 av 23
Hur förebygger interna kontrollsystem ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ utredning om sex börsnoterade företags samt tvÄ experters syn pÄ interna kontrollsystem och hur dessa förebygger ekonomisk brottslighet.
Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. IstĂ€llet ligger fokus pĂ„ hur företag efter bĂ€sta förmĂ„ga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fĂ„tt ytterligare uppmĂ€rksamhet pĂ„ senare Ă„r genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmĂ€lningar av ekonomisk brottslighet i Sverige pĂ„ senare Ă„r. Ăkningen kan sĂ€gas bero pĂ„ en rad faktorer, dĂ€r motiv, möjlighet och rationalisering Ă€r tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta ocksĂ„ verkar i symbios.
Marknadskommunikation och TrovÀrdighet ? En analys av Ärsredovisningens roll för vÀlgörenhetsorganisationer
Vi Àr tvÄ studenter som har tvÄ olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa tvÄ Àmnen har vi vÀvt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur tvÄ organisationer, UNICEF och RÀdda Barnen, har anvÀnt deras Ärsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och Àven hur utvecklingen skett. PÄ senare tid har det förekommit att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀnt bidrag som de bör, och detta har gjort sÄ att bland annat trovÀrdigheten har satts pÄ prov. Detta gjorde att vi Àven vill se pÄ hur kommunikationen i Ärsredovisningen kan anvÀndas för att skapa trovÀrdighet.?VÄrt syfte Àr att analysera Ärsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och RÀdda Barnen, och förstÄ hur texten i Ärsredovisningarna anvÀnds för att skapa trovÀrdighet.?Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har analyserat ett antal Ärsredovisningar.
Att styra i kreativa företag : för att stimulera kreativitet och nÄ lönsamhet
AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nÄ lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrÄgestÀllning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehÄlla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet Àr att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behÄlla medarbetarnas kreativitet. Syftet Àr Àven att förstÄ varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsÀttningar som gÀller för kreativa företag. Vi har ocksÄ som syfte att ta fram och identifiera sÀrskilt viktiga saker att tÀnka pÄ vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgÄr frÄn ett abduktivt angreppssÀtt. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnds för att fÄ en djupare förstÄelse kring problemet som studerats.
Den gode mannen : En fallstudie om behovet av en HR-funktion inom kunksapsintensiva företag i tillvÀxt
Inledning: Omorganiseringstrenden har varit stark i Sverige under 2000-talet. Ett av motiven har varit att HR-funktionens strategiska personalarbete kan bidra till kostnadseffektivitet och vÀrdeskapande som behövs i en konkurrenskraftig miljö. Kunskapsintensiva organisationer i tillvÀxt Àr helt beroende av sitt humankapital och bör definiera behoven att ha ett utstuderat sÀtt att arbeta med HR.   Syfte: Syftet med studien Àr att förstÄ de behov och förvÀntningar som föreligger att implementera en formaliserad HR-funktion för kunskapsintensiva företag i tillvÀxt. Vi vill genom studien undersöka HR-funktionens roll och betydelse samt nyansera bilden av organisationens drivkrafter till att implementera en formaliserad HR-funktion. Metod: Uppsatsen bestÄr av en induktiv ansats med en kvalitativ metod.
Afrikansk svinpest : vilda djurs betydelse för sjukdomens spridning i Europa
Afrikansk svinpestvirus orsakar sjukdomen afrikansk svinpest hos domesticerade svin. Morbiditeten och mortaliteten vid utbrott Ă€r ofta hög, bĂ„de behandling och vaccin saknas. Afrikansk svinpest Ă€r vanligt i Afrika dĂ€r viruset cirkulerar mellan vilda svindjur och olika arter av mjuka fĂ€stingar. Via framförallt kontaminerat kött har sjukdomen spridits till andra vĂ€rldsdelar och viruset finns idag i Europa. Arbetet med att bli av med viruset efter ett utbrott Ă€r intensivt och involverar slakt av infekterade djur, noggrann sanering samt restriktioner avseende handel med köttprodukter.Ăven djur i europeiska faunan kan infekteras av afrikansk svinpestvirus och sprida det till domesticerade svin.
Nationella kulturskillnader angĂ„ende företagskultur i Ăresundsregionen
Bakgrund: Ett och ett halvt Ă„r efter öppnandet av Ăresundsbron mĂ€rks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de Ă€nnu ej fungerande skattereglerna men Ă€ven mer mjuka faktorer, sĂ„som vĂ„ra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger sĂ„ nĂ€ra varandra Ă€r vi mer olika Ă€n vad man frĂ„n början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstĂ„nd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att belysa de nationella skillnaderna angĂ„ende de olika företagskulturerna som prĂ€glar Danmark och Sverige. AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstĂ„r i affĂ€rssammanhang och sĂ„ledes utelĂ€mna social interaktion utanför affĂ€rslivet.
Bilden av Muhammed : en jÀmförelse av bilden hos nÄgra troende muslimer och den man finner i religionshistorisk litteratur
UtifrÄn en genomgÄng av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit:? Muhammed framstÀlls som en genomÀrlig person som trodde starkt pÄ sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omstÀndigheter som rÄdde i dÄtidens Arabien. I staden Medina mÀrks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhÀlle och Ästadkomma en stor förÀndring i stora delen av Arabien under sina levnadsÄr.? Han beskrivs bÄde som en religiös och politisk person.
Normal Mapping för HÄrda Ytor : Photoshop och Maya Transfer Maps för Normal Mapping av icke-organiska geometri i datorspel
I mitt examensarbete har jag undersökt om det lÀmpar sig att anvÀnda en manuell metod för att skapa normal maps till icke-organiska polygonmodeller avsedda för datorspel. Jag har anvÀnt mig av Photoshop för att mÄla normal maps som jag sedan applicerar pÄ lÄgdetaljerade modeller jag skapat, för att höja detaljgraden avsevÀrt. DÄ icke-organisk modellering inbegriper modeller som ska representera hÄrda ytor, och dÀrmed inte animeras med deformation, sÄ antog jag att denna metod skulle lÀmpa sig vÀldigt vÀl Ät dessa ytor som ofta har extremt mjuka former och precisa vassare kanter. Min metod har varit att studera litteratur om Normal Mapping och hur man anvÀnder Photoshop för detta. Jag har sedan utfört praktiskt arbete för att utvÀrdera hur effektiv metoden Àr samt vilka fördelar den bidrar med. Jag gÄr igenom teori för normal mapping som jag stödjer med hjÀlp av faktatexter och instruktions-DVDer i Àmnet för att sedan redovisa metoden jag anvÀnt i mitt arbete. Jag avslutar sedan med en diskussion kring mitt resultat och redovisar vad jag kommit fram till genom mina experiment. Jag kommer fram till att Normal Mapping med Photoshop Àr mycket vÀl lÀmpat Ät hÄrda ytor och Àven bidrar med optimeringar i arbetsflödet bÄde vad gÀller organisering, tidsÄtgÄng samt kontroll över resultatet.
Kvinna och korrespondent : En intervjustudie med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter om hur de upplever sitt yrke
I dagens globaliserade samhÀlle dÀr nationella grÀnser spelar allt mindre roll Àr utrikeskorrespondenternas rapportering en viktig del för vÄr förstÄelse av omvÀrlden. Man kan sÀga att de fungerar som publikens fönster ut mot vÀrlden. Syftet med undersökningen Àr att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen stÄr kvinnornas berÀttelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förstÄelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och kÀllor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll.
Avdelningen "mjuka frÄgor" har bytt namn : Hur vÀrdeskapande HR gÄr i bÄde organisationens och professionens intresse
Under 1990-talet förÀndrades synen pÄ personalarbetet och det blev allt viktigare att HR-funktionen tog en annan roll för att kunna mÀta sig i de krav som stÀlldes frÄn omvÀrlden. FörÀndringen syftade till att arbetet skulle bli mer effektivt inriktat mot att gÄ frÄn rollen som stödfunktion till att vara med och utveckla affÀrsstrategier som skapade vÀrde för viktiga aktörer. Trots att studier visar pÄ hur HR-medarbetare har förÀndrat sitt arbete med att vara mer strategiskt och vÀrdeskapande sÄ finns det mindre forskning som studerar vÀrdeskapande HR utifrÄn professionalisering. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och analysera hur HR-chefer beskriver att de arbetar med vÀrdeskapande HR och pÄ vilket sÀtt detta kan ses bidra till en ökad professionalisering, i termer av ökad status för yrkesgruppen som sÄdan. För att besvara detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med HR-chefer inom sju separata organisationer och empirisk data Àr analyserat mot en bakgrund av professions- och professionaliseringsteori samt teorin om vÀrdeskapande HR.
Vad hÀnde med Södertorg? : En studie om Södertorgs fysiska miljö och de faktorer som pÄverkat torgets utveckling
Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad, belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2 stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd.
Outsourcing av en kunskapsintensiv process : en studie av kunskapsflöden
A1260SammanfattningDenna uppsats behandlar hanteringen av en kunskapsintensiv process som har outsourcats. Studien Àr baserad pÄ en fallstudie av General Motors (GM) Nordics outsourcing av sin kundtjÀnst till företaget EDS. FrÄgan som stÀlls Àr vad som hÀnder med kunskapen inom processen och hur bÄda parter uppfattar denna kunskapshantering.Ambitionen med uppsatsen har varit att kartlÀgga kunskapsflödet frÄn kunden till de ansvariga personerna pÄ GM Nordic. Den kundbaserade kunskapen mÄste passera mÄnga led inom processen innan den nÄr det slutliga mÄlet. Genom analys har en del svagheter i processen framkommit.
"Hen kan du vara sjÀlv gubbkÀrring" : debatten om det könsneutrala pronomenet "hen" i svensk storstadspress
I denna uppsats har vi undersökt hur debatten om det könsneutrala pronomenet "hen" sÄg ut i svensk storstadspress, perioden efter utgivningen av barnboken Kivi och Monsterhund, skriven av Jesper Lundqvist, dÀr "hen" anvÀnds genomgÄende. Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ samt en kvalitativ analys av texter frÄn tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Metro, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenska Dagbladet SnÀllposten, Göteborgs-Tidningen, Göteborgs- Posten och Dagen. Tidsperioden för de artiklar vi studerat strÀcker sig frÄn 2012-01-26, utgivningsdatumet för Kivi och Monsterhund, till och med 2012-04-26.Syftet med vÄr uppsats Àr att se vilka uttryck hen-debatten tog sig: Vilka spektra av Äsikter förekom, vilka personer fick synas i debatten och hur stor plats fick Àmnet i respektive tidning? För att kunna analysera resultatet har vi tagit stöd av Yvonne Hirdmans genusteorier, Karin Milles forskning om könsneutralt sprÄkbruk samt Monika Djerf-Pierres teori om könsmÀrkning i medierna.Ur vÄr kvantitativa analys framgick det att hen-debatten knappt syntes pÄ nyhetssidorna under vÄr undersökningsperiod. Det skulle kunna peka pÄ att Àmnet inte ses som en nyhetsfrÄga utan mer som mjukt/kvinnlig journalistik, det vill sÀga den journalistik som förknippas med den sociala intimsfÀren.Det som framgick av resultatet var att diskussionen om "hen" inte blev nÄgon stor egen frÄga utan snabbt kom att handla om genus och jÀmstÀlldhet snarare Àn om sprÄket i sig.
Kredituppföljning i banker : Urval, genomförande, beslutsunderlag och konsekvenser
Svenska banker har genomgÄtt flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre pÄverkade valet av problemomrÄde. MÄnga studier har gjorts betrÀffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade omrÄdet kring kredituppföljningen, det sekundÀra kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara anvÀndbar för kreditgivare, genom att dra lÀrdom av bra exempel, och dels vara brukbar för lÄntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat omrÄde.
InformationsmÀklarens roll i grÀnsöverskridande aktiviteter - En studie kring mervÀrdet av informationsmÀklare
En teknik som pÄ senare Är fÄtt allt större uppmÀrksamhet pÄ grund av dess potentiella nytta Àr RFID-tekniken som bland annat utlovar kostnadsminskningar och ökad konkurrenskraft. RFID i en logistikkedja genererar stora mÀngder data som mÄste lagras, hanteras och anvÀndas i realtid. Detta tillsammans med antalet anvÀndare av denna data gör att informationsmÀklare kan vara nödvÀndiga. En informationsmÀklarens uppgift Àr att hantera avlÀsare, filtrera och aggregera den insamlade RFID-data och skicka den, förÀdlad, till anvÀndaren av den data. DÄ utbudet av forskning kring de mjuka aspekterna av informationsmÀklare inom RFID Àr begrÀnsad Àr det oklart vilken roll informationsmÀklare har vid grÀnsöverskridande aktiviteter.