Sök:

Sökresultat:

6171 Uppsatser om Hćrd verksamhet - Sida 24 av 412

Estetikens utrymme i förskolans verksamhet : ? En studie om estetikens betydelse i förskolan samt pedagogernas kompetens inom de estetiska uttrycksformerna.Författare:

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska fÄ möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrÀmjar barns utveckling och lÀrande.Syftet med studien Àr att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de anvÀnderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju pÄ respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren frÄn intervjuerna inte stÀmde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansÄg attförskollÀrare inte behöver nÄgon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har Àveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, dÀr pedagogerna hadeen gemensam syn pÄ hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

SjÀlvbetjÀning via Internet hos myndigheter: huruvida myndigheter sparar tid i sin verksamhet genom att införa sjÀlvbetjÀning via Internet

Allt fler statliga myndigheter erbjuder idag medborgare och företag möjligheten att ta del av vissa tjÀnster via Internet. Vi stÀllde oss frÄgan om myndigheter har upplevt att de sparat tid som resultat av den sjÀlvbetjÀning via Internet de erbjuder idag. Följande hypotes formulerades: Införande av sjÀlvbetjÀning via Internet leder till att myndigheter sparar tid i sin verksamhet. Vi valde att beakta tid utifrÄn begreppet myndighetstid som vi har delat upp i total Àrendetid och informationstid. Fallstudier genomfördes pÄ fyra myndigheter i form av djupintervjuer.

Försvarsmaktens sjukvÄrdskoncept : Tillvaratas krigsvetenskaplig teori?

Syftet med studien Àr att analysera om, och i sÄ fall hur, Försvarsmaktens sjukvÄrdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och anvÀndning av frÀmst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jÀmfört teorin. Inom sjukvÄrdstjÀnstens tre principiella omrÄden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsomrÄdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer ocksÄ att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom Àn vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulÀra system förutsatt att ledningen Àr förutseende och har godasambandsmöjligheter.DÄ antalet fall Àr fÄ blir generaliserbarheten av resultatet begrÀnsat. SjukvÄrdskonceptet anpassas alltid efter rÄdande förutsÀttningarna och fördjupad förstÄelse för konceptet Àr viktigare Àn generaliserbarheten av resultatet..

Barns lek och lÀrande : Att synliggöra barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet

Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.

Förskolebarns utevistelse

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

GrÀnsdragningen mellan hobby och nÀringsverksamhet : med inriktining pÄ hÀstsport

GrÀnsdragningen mellan hobbyverksamhet och nÀringsverksamhet har under senare tid blivit sÀrskilt uppmÀrksammad i frÄgor rörande hÀsthÄllning dÄ det lÀnge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sÄdan verksamhet. GrÀnsdragningen Àr avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlÀtta för likformig bedömning publicerade Skatteverket vÄren 2009 en promemoria avseende hÀstrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar dÀrför till att undersöka grÀnsdragningsproblematiken med inriktning pÄ hÀstsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebÀr att nÀringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.För att nÀringsverksamhet skall anses föreligga krÀvs att verksamheten bedrivs varaktigt och sjÀlvstÀndigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sÄdan klar definition utan istÀllet sÀgs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan rÀknas till inkomstslaget nÀringsverksamhet.

Kriget om arbetskraften : en studie om att skapa och tro pÄ en överlevnadsstrategi

Uppsatsen behandlar Àmnet recept, med fokus pÄ ett verksamhetsrecept och hur det anvÀnds i ett företag. Recept Àr generella beskrivningar eller anvisningar för hur olika idéer ska anvÀndas i organisationers verksamhet. Genom att anpassa ett recept till en specifik verksamhet skapas ett verksamhetsrecept, vilken kan anvÀnds som problemlösare. Undersökningens syfte var, att i ett utvalt företag, undersöka vilka tankar och idéer som fanns bakom deras verksamhetsrecept, det framgÄngsrika ledarskapet, DFL, samt undersöka hur DFL kan fungera som en problemlösare och vilken effekt som företaget förvÀntar sig av att anvÀnda DFL. För att besvara dessa frÄgor anvÀndes kvalitativ metod.

Att strukturera kaos : En studie av specialpedagogiska metoder i daglig verksamhet för personer med autism

MÀnniskor med autism lever i ett stÀndigt kaos. DÀrför Àr den viktigaste pedagogiska principen nÀr man arbetar med mÀnniskor med autism att strukturera och ordna omvÀrlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rÄdande undersökning Àr att utifrÄn löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man anvÀnder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnÄ sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten anvÀnder sig av specialpedagogiska metoder för att underlÀtta de problem som mÀnniskor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar ocksÄ att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det dÄ personalen genomför aktiviteter som bland annat gÄr ut pÄ social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism dÄ de har stora svÄrigheter med social interaktion. DÀrtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med mÀnniskor med autism.

"FÄr barn inte leka kan de inte heller lÀra för livet" : FörskollÀrares perspektiv pÄ barns lek och anvÀndandet av lek i förskolans verksamhet

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollÀrares perspektiv pÄ barns lek i förskolan och hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien Àr att fÄ en större uppfattning om hur förskollÀrare ser pÄ barns lek, hur de anser sig anvÀnda leken i verksamheten och om deras synsÀtt pÄ nÄgot sÀtt prÀglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollÀrare att de anvÀnder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollÀrare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollÀrare att de har i barns lek pÄ förskolan? Studien bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare.

Integritet och oberoende, ideella organisationers livlina.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idĂ©burna organisationer inom det sociala omrĂ„det och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka Ă„tgĂ€rder de Ă„tar sig. Ideella organisationer antas ha nĂ„got unikt och/eller gör nĂ„got som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en sĂ€rstĂ€llning, de utgör en sĂ€rart, vilket antas bidra till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om ÖK har und-erlĂ€ttat eller försvĂ„rat för ideella organisationer att skapa och Ă„terskapa sin sĂ€rart och om ÖK dĂ€rmed har stĂ€rkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€ller definition av sĂ€rart och mervĂ€rde och hur sambandet ser ut mellan sĂ€rart och mervĂ€rde samt vilka faktorer som pĂ„verkar sĂ€rart och mervĂ€rde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Gröna mÀtetal : - miljöfrÄgor, mÀtetal och agerande i kommunal verksamhet

MiljöfrÄgor har kommit att spela en betydande roll i dagens samhÀlle, dÄ bÄde mÀnniskans och organisationers handlade visat sig ha stora effekter pÄ vÄr miljö. En viktig del i att belysa miljöarbetet Àr anvÀndandet av hÄllbarhetsredovisningar och specifikt gröna nyckeltal. Problematiken som har pÄvisats har kretsat kring att organisationer i stor utstrÀckning rapporterar gröna nyckeltal men att de inte har lett till faktiska miljöÄtgÀrder. AnvÀndning av mÀtetalen har ocksÄ pÄvisats olika svÄrt inom olika branscher. Studien Àmnar sÄledes undersöka vilka förutsÀttningar som behövs för ett effektivt anvÀndande av gröna mÀtetal och vilka ÄtgÀrder de har lett till samt hur detta kan skilja sig mellan hÄrd och mjuk sektor.

HÀlsofrÀmjande skola

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad i hĂ€lsoarbetet pĂ„ tvĂ„ kommunala grundskolor, dĂ€r en av skolorna Ă€r med i utvecklingsarbetet HĂ€lsofrĂ€mjande skola. Övriga frĂ„gestĂ€llningar som undersökts i studien Ă€r skolornas syn pĂ„ begreppet hĂ€lsa samt hur det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottslĂ€raren pĂ„ vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hĂ€lsoarbetet pĂ„ den HĂ€lsofrĂ€mjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process. Den andra skolan bedriver ett hĂ€lsoarbete som initieras av endast ett fĂ„tal drivande individer.

Svenska företag i Mexiko : En studie om hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Hem till gÄrden : att samordna och marknadsföra en lantgÄrdsdestination

PĂ„ grund av dĂ„lig lönsamhet har mĂ„nga lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsomrĂ„den Ă€n det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste omrĂ„det Ă€r agrikulturell turism eller Ă€ven kallad lantgĂ„rdsturism som innebĂ€r att lantgĂ„rdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism Ă€r som verksamhet vĂ€ldigt skilt frĂ„n att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att mĂ„nga aktörer kan finna denna övergĂ„ng problematisk. VĂ„ra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation Ă€r omrĂ„den dĂ€r dessa aktörer ofta saknar kunskap. DĂ€rför har vi i denna uppsats valt att fokusera pĂ„ hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga pĂ„ Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.

NÀr problemen dyker upp : GymnasielÀrares yrkessprÄk kring elever i svÄrigheter, samt deras tankar om en skola för alla

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->