I Sverige är trakthyggesbruk med kalhuggning det dominerande skötselsystemetmen intresset för kalhyggesfritt skogsbruk har ökat de senaste åren. Alternativentill kalavverkning är omdiskuterade och kritiseras ofta för att inte vara lönsamma.Målet med detta examensarbete är att analysera ett långtidsförsök med olikaskogsskötselsystem och att diskutera eventuella produktionsskillnader. De fem skötselåtgärdersom undersöktes var 1) kalavverkning med plantering av gran och tall,2) naturlig föryngring under fröträd, 3) blädningsbruk, 4) dimensionsavverkningoch 5) orörd skog (referensyta). Fältförsöket ligger på Siljansfors försökspark iDalarna och anlades 1923. Alla försöksytor har en areal av 1 ha.

Efter att röjningsplikten avskaffades 1994 så har röjningsberget bara ökat enligt Riksskogstaxeringen. För att försöka motverka detta så har utbildningsverksamhet varit ett viktigt verktyg för att få fart på röjningen. Därför utförs detta examensarbete åt Skogsvårdsstyrelsen i Värmland-Örebro för att undersöka om deras kurser gett önskad effekt, dvs. mer röjning. Undersökningen genomfördes som en enkätstudie omfattande 325 enkäter uppdelade på två grupper, dels deltagare i SVS röjningskurser och dels en referensgrupp med personer som ej deltagit i röjningskurser.

Utmattningssyndrom har blivit ett allt vanligare problem i Sverige. Rehabilitering kan hjälpa de drabbade tillbaka till ett välfungerande privat och arbetsliv. Rehabilitering med hjälp av naturen är en behandlingsform som blivit allt mer vanligt förekommande. I ett pågående forskningsprojekt där personer med utmattningssyndrom besöker olika skogsmiljöer i rehabiliterande syfte, är målet är att ta reda på om skogen, utan inblandning av annan rehabilitering, har en positiv inverkan på mental återhämtning. Under en tre månaders period gjorde utmattningsdeprimerade personer återkommande besök i olika skogsmiljöer.

Detta är en studie av de teoretiska riktlinjerna kring begrepsdefinitionen nyckelbiotop samt den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper i skogregionerna Östra Götaland, Dalarna/Gävleborg och Örebro/Värmland. Syftet med studien är att undersöka orsakerna till att nyckelbiotoper avverkas idag. Fokus ligger på om det finns en skillnad mellan den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor och intervjufrågor till respondenter inom skogsbolag, skogsägarföreningar, stift (skogsbruken) och Skogsvårdsstyrelsen. De övergripande frågeställningarna var om det finns avvikelser mellan beslut och handling i hanteringen av nyckelbiotoper och om definitionen av nyckelbiotoper är förankrad, relevant och fungerande hos dem som planerar och avverkar inom skogssektorn.

Renbruksplan (RBP) är ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. År 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 år senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar påbörjat arbetet med renbruksplaner. Idag används RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett stöd i diskussioner med olika typer av markanvändare för att kommunicera och visa rennäringens verksamhet. Vägen fram till dagens Renbruksplan startade redan under 1700-talet i och med gränsdragningen mellan Norge och Sverige. Renskötseln begränsades till Sverige och sommarbetet i Norge gick förlorat. Efterföljande århundraden fortsätter renskötselsamhället möta förändringar som påverkar dess form och utförande.

Markägarnas anledningar till att äga skog kan vara många. Med skogsägandet kommer en del frågor och val som markägarna bör ta ställning till, däribland vilka nyttor som ägaren vill tillgodogöra sig? Vad är målet med skogsägandet? För att hjälpa markägare att finna skötselalternativ som stämmer med målbilden kan konsekvensanalyser över olika handlingsalternativ utföras med ett dataprogram som heter Heureka PlanWise. De data som krävs för att utföra dessa analyser är en skogsbruksplan med skogliga data som beskriver skogstillståndet. Detta examensarbete syftar till att med hjälp av Heureka PlanWise ta fram olika skötselstrategier som svarar mot vanliga mål som markägare har. Dessa inställningar skall kunna användas av inspektorer på Norrskog för att ta fram en skötselstrategi åt markägare eller att kunna visa på olika sätt att sköta skogen utifrån olika mål. Arbetet utgick från fem skötselstrategier: ? Bästa förvaltning av skogskapitalet ? Gynnande av biologisk mångfald ? Öka virkesförrådet ? Jämn avverkningsnivå ? Öka tillväxten För att ta reda på vilka skötselstrategier som är av intresse för Norrskogs medlemmar och hur markägarna ställer sig till denna typ av konsekvensanalyser genomfördes fem djupintervjuer.

I dagens skogsbruk bedöms gallringsbehovet utifrån gallringsmallar som ger rekommendationer baserade på avvägningar mellan biologisk kunskap, ekonomiska faktorer och risker. Gallringsmallarna är anpassade efter tänkta produktionsskogar och kan således vara bristfälliga i andra fall. Därför behövs en effektiv bedömningsmetod som fungerar i både homogena och heterogena bestånd. Studier har visat att tallens (Pinus sylvestris) grönkronandel har påvisad effekt på diametertillväxten och genom att uppskatta denna kan ett direkt mått ligga till grund för bedömning av gallringsbehov, istället för det indirekta måttet grundyta, som nuvarande gallringsmallar är utformade efter. Tanken är att undvika produktionsförluster genom att gallra innan grönkronan hissats upp alltför mycket.

Using biofuels from regeneration cuttings is becoming more common in Sweden. Ash from the combustion of biofuels contains many valuable nutrients and base cations. The Swedish Forest Agency recommends that ash should be recycled to clearings where biofuels have been removed, to avoid future impoverishment of Swedish woodlands. In Jämtland, in northern Sweden, a large quantity of biofuels are taken out from cuttings but ash recycling has not yet been tried. The aim of this thesis was to examine the conditions for ash recycling in Jämtland regarding to soil chemistry and heavy metal content in soil and biofuels.

BAE Systems Hägglunds has a long history of producing high performance terrain tracked vehicles (mostly for military applications), and they are now aiming at developing a tracked forwarder with similar techniques.The forwarder will be of series hybrid type where a diesel engine via a generator will power the motors (one for each drive wheel). Thanks to individually controlled motors and the gentle rubber tracks, this forwarder is calculated to have a considerably higher average speed in the terrain and to be more gentle to the soil. The forwarder with a weight of 11 metric tons and a load capacity of 15 metric tons is specified to have an average working speed of 7-10 km/h, a top speed in terrain of 15 km/h and a top speed on roads of 40 km/h.This master?s thesis aims at developing a conceptual design of the forwarder?s drive module which includes electric motor, gear unit, brake and drive wheel.To investigate if the requirements can be fulfilled a study of the dimensioning loading scenarios has been carried out. The resulting needs regarding the torque has been considered in order to determine the required gear ratios for different motor options.

Within the near future Sweden will be facing a large number of successions of ownership  within the agriculture and forestry sector, which is why it is important to acknowledge the question of alternatives for transfer of ownership. The purpose of this thesis is therefore to analyze the existing law as well as the various options for how to transfer the ownership concerning succession of ownership within family-owned agriculture and forestry businesses. This thesis pays particular attention to the complexity of problems that refer to joint ownerships and the great importance of the emotional questions that arise when a succession of ownership is being implemented.A succession of ownership can be planned as well as unplanned. When implemented through inheritance the transfer to the younger generation is unplanned. There are several effects of an unplanned succession of ownership and these effects can be harmful for the company as well as the family.

Snedrekryteringen till högskolan är ett problem, som trots ansträngningar för att minska den, fortfarande kvarstår. Syftet med den här undersökningen är att synliggöra orsaker till skillnaderna som finns mellan Sveriges kommuner i andelen elever som läser vidare på högskola eller universitet. Universitetskanslersämbetet som är den institution som har ansvaret för att undersöka övergångsfrekvensen förklarar snedrekryteringen främst med skillnader i andelen högutbildade invånare i kommunen. Det är rimligt eftersom tidigare forskning om vad som påverkar valet att läsa vidare fastslagit att föräldrarnas utbildningsnivå är en av de mest betydelsefulla aspekterna. Den här studien utgår från en teori om att kulturen och den akademiska traditionen i kommunen spelar en avgörande roll.

Svartedalens nature reserve a social richness worth develop. The nature reserve of Svartedalen is an area of high biological and social values. The reserve is located close to several densely populated areas. The reserve has been classified as a national area of interest for nature conservation and outdoor life, and as a Natura 2000 area according to both the bird- and habitat directions. The reserve is the largest landarea in Västra Götaland, 3 410 hectares, where a resolution has been made about all these forms of protection. The foundation Skogssällskapet owns 1 956 hectares of the reserve, at 1 384 hectares of the property they pursue FSC-certified silver culture, according to current management plan.

Det finns mycket som pekar på att turismen i Stockholmsregionen kommer att öka i framtiden. Gästnätterna har de senaste åren ökat stadigt och i Svensk turisms Vision 2020 är målet att turismen ska öka och att Sverige ska bli en attraktiv besöksdestination. Runtom i världen finns det många exempel på exploaterade områden som i brist på hållbar turismutveckling tagit skada, både naturområden och lokala samhällen. För att en destination ska kunna vara attraktiv krävs noga planering och ett samarbete mellan aktörer och lokalbefolkning.Studien utgår från begreppet hållbar turism med huvudfokus på de sociala aspekterna. Undersökningen bygger på turismens påverkan och vilken betydelse den har för det lokala samhället i Stockholms skärgård.

Tallen (Pinus Sylvestris L.) är för den svenska skogsindustrin ett av de viktigaste trädslagen. Tallens kvalitet är påverkbar genom röjning, där röjningens intensitet och tidpunkt är avgörande för tallens diametertillväxt, årsringsbredd, kvistdiameter, krongränshöjd, stamform, juvenilvedsandel och elasticitetsmodul. Röjningsarbete utförs via olika röjningsformer, där röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning används i svenskt skogsbruk. Studien syftade till att utreda om det fanns signifikanta skillnader i behandlingseffekt på tallens medelhöjd, medeldiameter, kvistdiameter, krongränshöjd, höjd/diameter-kvot, elasticitetsmodul och årsringsbredd mellan röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning. Studien syftade även till att utreda om ovanstående röjningsformer hade haft effekt på sambandet mellan elasticitetsmodul och årsringsbredd, i enskilda årsskott.Det studerade försöket anlades år 2003 i tallungskog i Umeå, Västerbottens län.

Tjädern (Tetrao urogallus) är en av arterna skogshöns med sitt utbredningsområde Europa och Ryssland. Den är väl anpassad till ett liv i det norra barrskogsbältet. Beståndet av tjäder har minskat kraftigt under efterkrigstiden över hela sitt utbredningsområde utanför Ryssland, där den dock har ökat i antal. Tack vare den ökningen anger BirdLife International beståndet som stabilt. Anledningarna till nedgången i norra delen av Europa består troligen av flera orsaker varav de förändrade skogsbruksmetoderna under andra halvan av 1900-talet kan vara en av de viktigaste.