Sök:

Sökresultat:

484 Uppsatser om Hćllbart mode - Sida 8 av 33

Stockholms framtida shoppingevent : En studie insipirerad av Istanbuls Shoppingfestival

I den hÀr studien har Stockholms potential till att presentera ett internationellt shoppingevent undersökts. Studien har haft fokus pÄ framförandet av festivaler med utgÄngspunkt Istanbul Shopping Festival i Turkiet, som anses vara en stor mode- och shoppingfestival i en vÀxande modestad. Det Àr vÀsentligt för studien att anvÀnda en redan existerande internationell shoppingfestival som inspirationskÀlla..

Ebbas stil : En studie av Ebba von Sydow och hennes stilguide

En analys av visuell sjÀlvrepresentation inom fÀltet för Den Nya Modejournalistiken med fokus pÄ Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow..

Strategi i vÀxande smÄföretag

Sma?fo?retagen sta?r fo?r en stor del av de svenska arbetstillfa?llena pa? dagens arbetsmarknad vilket a?r en intressant kontext att underso?ka pa? grund av deras bidrag till ett ha?llbart ekonomiskt samha?lle. Det finns en problematik inom strategiforskning da?r forskningen har fokuserat pa? sto?rre fo?retag vilket medfo?r att befintliga teorier och modeller inte a?r anpassade till sma?fo?retagens situation. Studien utreder strategi i va?xande sma?fo?retag utifra?n ett praktiskt perspektiv fo?r att sedan fo?rklara sma?fo?retagens strategiarbete med o?vergripande strategiteori fo?r att skapa en djupare fo?rsta?else av sma?fo?retagens strategiarbete Forskningen har resulterat i tre identifierade omra?desgrupper som pa?verkar hur strategi utformas och bedrivs i va?xande sma?fo?retag.

?Everything that is normal is of no interest to us?

KlÀdföretag sÀljer alla ?samma? produkt till sina konsumenter. Produkten Àr klÀder med ett visst mode. För att kunna bli ett framgÄngsrikt företag Àr marknadsföring en viktig del, nÄgot som allt fler företag har blivit medvetna om. Med bakgrund av att allt fler företag vill synas pÄ marknaden för att attrahera konsumenterna samt skapa en mÀrkeskÀnnedom hos dem, har vikten av differentierad reklam blivit allt viktigare.

Ett klick ifrÄn ett varumÀrke? : En studie kring hur svenska mikroföretag bygger upp sina varumÀrken pÄ Internet.

Nya möjligheter leder till nya utmaningar. I takt med att privatpersoners anvÀndande av Internet ökat explosionsartat, har Àven företagens nÀrvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter dÄ kostnaden för marknadsföring och varumÀrkesbyggande on-line ofta Àr lÀgre Àn att gÄ via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gÀllande kommunikation ger företagen en möjlighet till att nÀrma sig konsumenterna och bygga en relation till dem.Studien Àmnar skapa förstÄelse för hur svenska mikroföretag inom mode anvÀnder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumÀrken. SÄledes utfördes ett förstÄelseinriktat arbete dÀr den empiriska basen bestÄr av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult.

Kvinnliga konsumenters konsumtion av mode och dess samband med stress

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Mode & Barn

Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sÀtt har nÀstan varje stor designer redan gett sig in pÄ barnklÀdesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera pÄ den internationella marknaden utan undersöka hur den sÄg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal mÀrken som skiljde sig markant i mÄlgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien Àr Acne, KappAhl och Polarn O.

"Den nya linjen" : Dior & The New Look i svenska dam- och modetidskrifter 1947-1948 - en receptionsstudie

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Förebilder inom mode : En studie om maktfördelningen mellan konsument och media

Dagens stilikoner har en odiskutabel maktposition inom modebranschen. Media bidrar till utvecklingen genom att förmedla budskap till konsumenten. Avsikten med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att belysa medias roll i kommunikationen av stilikoner samtidigt som konsumentens förhĂ„llande till stilikoner ska granskas. Hur ser bilden av en stilikon ut frĂ„n mediernas respektive konsumentens synvinkel? Är det medierna som styr vad konsumenterna anser vara stilfullt, eller Ă€r det i sjĂ€lva verket konsumenterna som har makten? Uppsatsen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baseras pĂ„ djupintervjuer med konsumenter och modeÂŹexperter.

En jÀmförelse mellan traditionell RTK och nÀtverks-RTK pÄ uppdrag av SkellefteÄ kommuns lantmÀteriavdelning

I denna rapport beskrivs det hur man har valt att lösa en dot1x-implementation pÄ en Cisco 3000 switch. I rapporten Äterfinns konfiguration och egna tankar om dot1x. Rapporten innehÄller Àven en guide om vilka kommandon som kan vara bra att anvÀnda sig av vid en dot1x-konfiguration. Funktioner och annan anvÀndbar information som rapporten handlar om Àr Dot1x, EAP, Autentiserings Server, Authenticator, Supplikant, MAB, RADIUS, Mac-Format, Host-mode och Vlan..

Snabbt, sÀkert eller skönt? : Cyklisters preferenser i trafiken

Since the late 50th century, the automobile has been normative in the Swedish society (Lundin 2008). This has led to an urban environment deeply characterized by the motor vehicle and its necessities, while other means of transportation, such as train and bicycle, have been ignored and put aside. However, over the past decades, a new trend has been seen in urban planning as a consequence of the increasing knowledge of the negative qualities caused by the car. As a result, the bicycle is seen as a conceivable transport mode.This thesis examines cycling on four issues:- Why is there a need of more cyclists? - How can the total number of cyclists as well as the number of satisfied cyclists increase? - Which factors affect the choice of transport mode? - Which factors affect the choice of route?The first two questions are discussed from a literature study that was conducted at the beginning of the thesis.

Att vara Flashpacker eller Backpacker: identitetsutveckling i Global tid

Det har vuxit fram en ny identitet inom resekulturen, flashpackern, som har sitt ursprung i backpackerkulturen. Denna identitet skiljer sig dock frÄn den traditionella backpackern pÄ olika plan. Jag antog mig att följa flashpackern jorden runt vilket resulterade i en fÀltstudie.Syftet med denna undersökning Àr att diskutera identitetsförÀndringar inom resekultur, som sker nÀr samhÀllets struktur förÀndras och en ny kontext uppstÄr.Uppsatsen inleds med en bakgrundsdel vars syfte Àr att ge en förstÄelse till terminologin. HÀr förklaras hur termen backpacker samt flashpacker och Àven eurocentrism och en nationell aspekt pÄ backpacking. Den andra delen syftar till att ge en teoretisk förklaring till den förÀndrade samhÀllsstrukturen och en förÀndring i kontext som sker i Europa och Nordamerika.

Lindex - vÀgen till en tydligare logotyp

Lindex has a strong fashion position and is one of northern Europe's leading fashion retailers. Unfortunately their logotype no longer measures up to the fashion level that is required. Surveys and interviews have been conducted with employees at Lindex, disscusing their logotype. I have come to the conclusion that what is needed from Lindex side is strict guidlines for the employees to follow so that all information from Lindex to their customers is made with a great touch of fashion to it and in a coherent way..

Implementering av dot1x i Cisco-miljö

I denna rapport beskrivs det hur man har valt att lösa en dot1x-implementation pÄ en Cisco 3000 switch. I rapporten Äterfinns konfiguration och egna tankar om dot1x. Rapporten innehÄller Àven en guide om vilka kommandon som kan vara bra att anvÀnda sig av vid en dot1x-konfiguration. Funktioner och annan anvÀndbar information som rapporten handlar om Àr Dot1x, EAP, Autentiserings Server, Authenticator, Supplikant, MAB, RADIUS, Mac-Format, Host-mode och Vlan..

Fashion fades, style is eternal : En studie om fast fashion, trender & konsumentpÄverkan

Syfte & forskningsfrÄga:Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för utvecklingen av dagens modemarknad och fenomenet ?fast fashion? genom att analysera och undersöka trenders uppkomst, hur trender anammas av konsumenter samt konsumenters inverkan pÄ modebranschen. Uppsatsens forskningsfrÄga formulerades med uppsatsens syfte i Ätanke och frÄgan blev följande: Vad Àr karaktÀristiskt för dagens modemarknad och vilken betydelse har konceptet ?fast fashion? för marknadens utveckling?Metod:VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÄ vi önskade att fÄ en djupare förstÄelse kring det valda forskningsÀmnet. Vidare kom uppsatsen att fÄ en abduktiv karaktÀr dÄ vi haft ett vÀxelspel mellan vald teori och empiri.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->