Sökresultat:
491 Uppsatser om Hćllbart byggande och planlösning - Sida 26 av 33
Ekonomisk utveckling eller ekologisk avveckling? -En studie om företagsledares syn pÄ tillvÀxt
Bakgrund och problemdiskussion: TillvÀxt ses i dag som en naturlig grund i vÄrt samhÀlls-byggande och ordet har blivit nÀstintill utbytbart med utveckling. Det överskuggande mÄlet för politiker och företag Àr fortsatt tillvÀxt, samtidigt som naturvetare i en parallell vÀrld pÄpekar att vi har nÄtt grÀnsen för vad planeten förmÄr. En betydelsefull men förhÄllandevis outforskad roll i detta innehas av företagen, varför det ocksÄ finns ett intresse i att nÀrmare undersöka företagens hÄllning gentemot problematiken.FrÄgestÀllning:? Hur ser företagsledare pÄ tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande?Syfte: Syftet Àr att ta del av framstÄende företagsledares tankar och reflektioner kring tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande, för att pÄ sÄ sÀtt belysa tillvÀxtens dilemma utifrÄn ett företagsperspektiv ? nÄgot som tidigare frÀmst har gjorts ur ett naturvetenskapligt perspektiv.Metod: För att kartlÀgga och undersöka formulerad problematik Àr studien av bÄde explorativ och deskriptiv karaktÀr. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex företagsledare som bÄde har inflytande inom nÀringslivet och som har uttalat sig i hÄllbarhetsfrÄgor.Resultat: Resultatet presenterar företagsledarnas tankar och reflektioner kring tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande.
SÀttningar i jordfyllning vid brolandfÀsten
Vid byggande av broar och viadukter strÀvar man efter att undvika
sÀttningar av brofundament samt jordfyllningen kring fundamentet, detta
för att fÄ en bekvÀm pÄ- och avfart. Man har hittat metoder för att
minimera sÀttningar av brofundament men problem med sÀttningar i
jordfyllningen kvarstÄr dock fortfarande. SÀttningar i jordfyllningen Àr
vad som kommer att undersökas i detta arbete.
MÄlet med examensarbetet Àr att beskriva vilka faktorer som pÄverkar
sÀttningarna samt ge ÄtgÀrdsförslag för att eliminera/minimera dessa
problem.
Arbetet har bedrivits som en kombination av fallstudie, litteraturstudie,
intervjuer och erfarenhetsÄterföring.
I fallstudien har bron över SalmibĂ€cken, ĂvertorneĂ„ studerats.
Undersökningar om vad som gjorts samt vilka skador som uppstÄtt har
utförts. Skadorna vid SalmibÀcken har berott pÄ felaktigt materialval vid
konstruerande av erosionsskydd, hög andel finmaterial i motfyllningen,
felaktig motfyllnadslutning samt att vattenpackning ej har utförts.
HÄllbara livsstilar i svensk samhÀllsplanering : En underso?kning av forskning och ha?llbarhetsprogram
Problemen med fuktskador i byggnader Ă€r mĂ„nga och kostnaderna för att Ă„tgĂ€rda problemen Ă€r stora. ByggaF Ă€r en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt sĂ€kerstĂ€ller fuktsĂ€kerheten genom hela den processen. NCC anvĂ€nder sig idag av en egen metod för att sĂ€kerstĂ€lla fuktsĂ€kerheten och den metoden jĂ€mförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebĂ€r att fuktsĂ€kerhetsarbetet Ă€r granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete Ă€r att NCC i UmeĂ„ ska fĂ„ en bĂ€ttre kĂ€nnedom om vad ByggaF Ă€r och hur den metoden kan anvĂ€ndas inom byggproduktion. Ytterligare syfte Ă€r att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att anvĂ€nda metoden ByggaF, en metod för fuktsĂ€kert byggande.Arbetet Ă€r utfört pĂ„ NCCs byggnation pĂ„ Ăbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.
FörbÀttrad logistik för byggmaterial i Norra DjurgÄrdsstaden : Metodutveckling för utvÀrdering av miljöbelastning
Norra DjurgÄrdsstaden Àr för nÀrvarande ett av Europas största stadsutvecklingsomrÄden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostÀder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen prÀglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hÄllbart stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprÀttas i Hjorthagen för att hantera transporter in till omrÄdet under byggprocessen. Syftet med logistikcentret Àr att minska trÀngsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har Àmnat kartlÀgga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt berÀkna hur energianvÀndningen och utslÀppsmÀngderna skulle kunna förÀndras.KartlÀggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna fÄr som kvitton pÄ inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats frÄn JM:s byggande i Norra DjurgÄrdsstadens första etapp, Norra 1.
Psykoterapeutisk praxis inom barn- och ungdomshabilitering : Â VĂ€gledande erfarenheter
Syftet med denna studie har varit att undersöka gÀllande praxis samt belysa förutsÀttningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien bestÄr av tvÄ delar, dels en enkÀtundersökning riktad till fem lÀn, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkÀten, och dÀr uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fÄtt ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras förÀldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former pÄ dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. VÄr slutsats Àr att det Àr ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang sÄvÀl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rÀtt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av sjÀlvbild, nÀr det gÀllde barn/ungdomar, och för förÀldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svÄrigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade mÄste utgÄ frÄn ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmÄga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kÀnnetecknas bl a av kontakter under lÄng tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.
GrÀnsöverskridande reklamationskartlÀggning och benchmarking av behandlingstid och kommunikationssystem inom Posten Logistik
I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig pĂ„ icke förnyelsebara energikĂ€llor för uppvĂ€rmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfĂ€llet var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstĂ„tt som allt mer tydlig. Detta innebĂ€r att mĂ„nga Ă€ldre byggnader ofta kan ha mycket dĂ„liga vĂ€rmeisolerade egenskaper eftersom bĂ„de energipriser och byggnormer var lĂ„gt stĂ€llda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet Ă€r en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, Ă
mÄl. De har framfört att de har problem med för höga uppvÀrmningskostnader och svÄrigheter med att hÄlla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.
Program för lakvattenrening för Lilla Nyby
Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.
MiljöpÄverkansstudie av Eco House : TillÀmpning av SvanenmÀrkning och Miljöklassning
Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.
UtvÀrdering och kvalitetssÀkring för byggsystem i trÀ och
masonite
Idag anvÀnds mÄnga olika byggsystem, prefabricerade enheter som tillverkas i fabrik enligt fÀrdigstÀllda ritningar. Uppförandet av byggnaderna gÄr snabbare pÄ byggplatsen och dÀrmed spara tid och pengar. Det kommer hela tiden nya byggsystem och i dagslÀget finns ett intresse kring de byggsystem som utvecklas i trÀ, frÀmst pÄ grund av enkel bygglogistik beroende pÄ lÄg vikt och Àven ur miljösynpunkt. NÀr ett nytt byggsystem tas fram undersöks först och frÀmst vilka tekniska byggegenskaper det har. Bland annat identifieras systemets bÀrförmÄga, ljudklass, brandmotstÄnd och miljöpÄverkan.
Industriellt byggande pÄ arbetsplatsen - En jÀmförelse mellan olika produktionsmetoder för trÀhus
On a request from the water sewage plant Gryaab in Gothenburg a power quality survey was performed. The voltages and currents have continuously been sampled in the incoming 10 kV substation HSP01 from April-August 2008. Power quality measurements were also performed in Gryaabs other 10 kV substation HSP04 fed from HSP01 and at the terminals of the induction motor IN_PU4040 of 1.3 MW which controls one of the four large inflow pumps to the plant. The reason for the latter measurement was due to registered negative transients each time the motor was connected to the grid. The cause of the transients could be explained by the coupling in the substation, the ageing of the motor which could result in damage of the bearings or resonance in the motor circuit which amplifies high frequency harmonics.
MÀngdavtagning frÄn dynamisk BIM-modell, en fallstudie pÄ NCC Montagebro
Byggbranschen har flertalet gÄnger blivit kritiserad för att inte uppnÄ samma utveckling och produktivitet som andra sektorer. Visionen om ett effektivt samhÀllsbyggande Àr ÀndÄ positiv och en av de stora nÀmnarna för framgÄng Àr BIM, Building Information Modeling. Arbetsmetoden, som handlar om att effektivt tillhandahÄlla information, tillÀmpas redan i relativt stor utstrÀckning pÄ hussidan. Samtidigt ligger bro- och anlÀggningssidan i startgroparna för att följa efter husbyggnad i utvecklingen.NCC Montagebro Àr en prefabricerad betongbro som utvecklades pÄ 80-talet och som Äterigen lyfts fram för utveckling. De tidigare standardmÄtten har avskaffats för att i högre grad möta kundens önskemÄl om lÀngd och bredd.
Varför blev en lokal brofrÄga en riksangelÀgenhet?
I och med att BergnÀsbron firade 50 Ärs jubileum i Är 2004, insÄg vi att vÄr kÀnnedom om lokalhistoria inte var den allra bÀsta. Vidare reflekterade vi över att mÄnga LuleÄbor inte kÀnner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer Àn hundra Är innan en bro kunde byggas över Lule Àlv vid LuleÄ. Ett avgörande skÀl till vÄrt Àmnesval kom fram nÀr vi började intressera oss för GÀddviksbron och dess tillkomst. Det framgick dÄ tydligt att brofrÄgan inte bara handlade om GÀddviksbron utan Àven BergnÀsbron, dÀr dess placering i mÄnga Är skulle komma att debatteras. SÄledes var brofrÄgan en lokal stridsfrÄga, men övergick till att bli en riksangelÀgenhet nÀr lÀnets riksdagsmÀn debatterade frÄgan i kammaren.
Global stabilisering av volymbyggda trÀhus
Ă
r 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillĂ„ter obegrĂ€nsad anvĂ€ndning av trĂ€ i bĂ€rande stommar om funktionskraven uppfylls (Ăstman et al., 1999). Innan dess hade trĂ€ som bĂ€rande system tillĂ„tits i upp till tvĂ„ vĂ„ningar, vilket var en följd av att brĂ€nder orsakat stora problem i flera svenska stĂ€der. Dagens byggande strĂ€var mer och mer mot att bygga sĂ„ effektivt som möjligt med sĂ„ kort byggtid som möjligt. Ett sĂ€tt att bygga effektivt och fĂ„ kort tid pĂ„ byggarbetsplatsen Ă€r att anvĂ€nda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervĂ„ningshus pĂ„ byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrĂ„gan pĂ„ flervĂ„ningshus i trĂ€ högre Ă€n fyra vĂ„ningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemĂ„l.
Planering och projektering för individuell mÀtning och debitering i flerbostadshus
The study aims to reduce energy consumption in apartment buildings where individual metering and charging of heat is applied. The aim is to develop planning and design for individual metering and charging in apartment buildings.The study is based on literature review, interviews and case study that include analysis of existing documents. Interviews were carried out with the property developer and the involved consultants who planned the apartment building Yasuragi. To investigate the differences the condominium association has noted in heat consumption between flats, the debit values of the heat were used to discern which houses that were furthest from the average consumption. On these flats there were temperature measurements and thermal photo shoots made for discriminating behavior and possible construction techniques which could be the explanation for the heat spread.Boverket shows that the consumption of heat can be reduced by 10-20% after insertion of individual metering and charging in an apartment block.
Ămnesintegrering pĂ„ Industriprogrammet
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.