Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och hur medarbetarna förmedlar varumÀrket. Stockholm stad anvÀnder visionen "Ett Stockholm i vÀrldsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

Syfte: Denna systematiska litteratur?versikt syftar till att unders?ka och sammanst?lla den aktuella forskningen kring hur sockeralkoholen erytritol p?verkar fris?ttning av aptithormonet kolecystokinin (CCK). Metod: Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt d?r s?kningar utgick fr?n tv? databaser och endast inkluderade randomiserade kontrollerade studier. Intervention var intag av l?sning s?tad med erytritol och utfallsm?tt inkluderade fris?ttning av CCK samt aptitrelaterade upplevelser hos en normalf?rdelad, frisk, vuxen population. Resultat: Litteraturs?kningen resulterade i 23 unika artiklar, varav sju l?stes i fulltext. Av dessa inkluderades fyra studier med totalt 55 deltagare. Det sammanst?llda underlaget visade en statistisk signifikant effekt p? fris?ttning av CCK vid intag av 50?75 g erytritol j?mf?rt med vatten.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktĂ€r, brist pĂ„ mötesplatser och brist pĂ„ lokal kommers? Mitt antagande Ă€r att detta Ă€r fallet och frĂ„gan blir dĂ„ hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? PĂ„ vilket sĂ€tt gĂ„r det att öka variationen av bebyggelse och lĂ€genheter? Är det önskvĂ€rt att överhuvudtaget Ă€ndra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och lĂ„ngsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen RosengĂ„rd i Malmö. Jag vill redan frĂ„n början slĂ„ fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsomrĂ„den. Jag utgĂ„r frĂ„n projektomrĂ„dets speciella förutsĂ€ttningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslĂ„ en framtida stadsutvecklingen som innebĂ€r skapandet av nya strukturer och förtĂ€tning av bebyggelse för att göra RosengĂ„rd till en funktionsintegrerad stadsdel istĂ€llet för dagens funktionsuppdelade struktur..

Industriellt byggande i trÀ och projektledningsmetoder hÀnger ihop. För att visa pÄ vilket sÀtt de har ett samband har kunskaper om projektledning och byggteknik applicerats pÄ företaget Martinsons sÀtt att projektera höga bostadshus i trÀ. Syftet med examensarbetet Àr att upprÀtta ett förslag till en hÄllbar projektmodell för projekteringsprocessen gÀllandes höga bostadshus i trÀ. Genom strukturering och standardisering av projektflödet i ett bostadsprojekt kan detta i framtiden gynna byggandet av höga bostadshus i trÀ bÄde i Sverige och internationellt. Resultatet visar en flödesstruktur över ett bostadsprojekt, en manual till projektledaren samt en analys över beslutsunderlaget med rekommendationer pÄ ÄtgÀrder för att uppnÄ en effektivare process utifrÄn bÄde traditionell-och agil projektledningsmetodik.

Arbetet i den hÀr rapporten har koncentrerats pÄ att ta fram vad som i nulÀget Àr gÀllande rÀtt i strandskyddsbestÀmmelserna. Vi har anvÀnt oss av en vanlig juridisk metod och mest studerat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Vi har inte velat lÀgga alltför stor vikt vid kÀllor som tillkommit innan Är 2009 eftersom de regler som nu finns till stor del har förÀndrat utseendet pÄ lagrummen. Vi har undersökt hur det Àr tÀnkt att beslutande myndigheter ska arbeta med dessa frÄgor och hur strandskyddsfrÄgorna har skötts innan lagÀndringarna infördes. Vi kan konstatera att den Àndrade lagstiftningen kommit att innebÀra vissa förbÀttringar i strandskyddsarbetet i och med samordningen mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

Bakgrunden till detta examensarbete Àr att PapyrusomrÄdet i Mölndals Kvarnby stÄr inför en omfattande ombyggnad. OmrÄdet har till stora delar stÄtt övergivet sedan tillverkningen upphördeÄr 2006. I omrÄdet finns dock stora kulturvÀrden som bör tas tillvara pÄ samt bevaras. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur byggnad 18 pÄ omrÄdet kan tas tillvara pÄ och vilka nyaverksamheter som kan vara lÀmpliga för byggnaden i det nyplanerade omrÄdet. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lÀmpar sig bÀst för byggnaden och för omrÄdet.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Stockholm Àr en vÀxande stad och för att bemöta det behov av bostÀder som expansionen medför, krÀvs att befintliga fastigheter utvecklas och fÄr nya, bÀttre anpassade ÀndamÄl. Det Àr framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som Àr belÀgna i attraktiva omrÄden med pÄgÄende stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex frÄn tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invÀndiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag stÀlls för byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att frÀmja hÄllbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts pÄ modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhÄlla ett nytt syfte..

Trafikverket vill ta reda pĂ„ hur de skaimplementera BIM (Building information modeling) som ett arbetssĂ€tt i sinorganisation vid projektering, byggande och förvaltning. Syftet med det hĂ€rexamensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur Trafikverket kommunicerar med BIM-modelleridag och hur man kan utvecklas.Det Ă€r fĂ„ mĂ€nniskor i anlĂ€ggningsbranschen som idag har erfarenhet av att arbeta med BIM. Även i de projekt som jobbar med BIM idag sĂ„ behövs det alltid en BIM-samordnare som hĂ„ller i trĂ„darna. För att fĂ„ ett bra slutresultat sĂ„ mĂ„ste kommunikationen i ett projekt fungera bra. En förutsĂ€ttning för detta Ă€r att alla inblandade parter har samma mĂ„l med projektet, t.ex.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

HĂ„llbar utveckling Ă€r ett av de viktigaste Ă€mnena som diskuteras idag. Även nĂ€r det gĂ€ller stadsplanering har hĂ„llbarhet blivit en av de viktigaste frĂ„gorna att diskutera. I Sverige har vi under de tvĂ„ senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som prĂ€glats av en strĂ€van mot hĂ„llbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frĂ„gar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hĂ„llbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jĂ€mför hĂ€r tvĂ„ utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande pĂ„ hĂ„llbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.